Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindroth, släkt - Lindroth, Ludvig - Lindroth, släkt - 1. Lindroth, Hjalmar - 2. Lindroth, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth
11
Lindschöld
Ludvig Lindroth.
tologen med. dr Per Gustaf L. (f.
1758, † 1809). En son till Carl Adam
L., skriftställaren och kyrkoherden i
Ryssby pastorat, Kronob. län,
prosten fil. dr Anders Bernhard L. (f.
1797, † 1850), blev far till
häradshövdingen i Gotlands s. härads domsaga
Per Adolf Carl Bernhard L. (f. 1843,
† 1896), från vilken alla nu levande
medl. av släkten härstamma, ocli till
rektorn för Beskowska skolan Ludvig
L. (se nedan).
Lindroth, Erik Gustaf Ludvig
Vilhelm, pedagog, f. 5 aug. 1S45 i
Ryssby skn, Kronob. län, † 23 dec.
1931 i Vadstena. Föräldrar: prosten
Anders Bernhard L. ocli Hedvig
Margareta Waller. —L. blev student 1863,
fil. kand. 1868 och disputerade följ.
år med en övers, av Sofokles’ drama
"Kvinnorna från Trakis", allt i
Uppsala, Hans pedagogiska verksamhet
blev lielt knuten till Beskowska
skolan i Stockholm, där lian var
huvudlärare i latin och grekiska 1S71—■
1910. Han var dess föreståndare 1888
—1905 och samtidigt delägare i
skolan. som 1S93 blev ab. Han var led. av
kyrkomötet 1915, 1918 ocli 1920. —
L. var en intresserad och verksam
reformpedagog, och som lärare vid en
privatskola fick lian goda möjligheter
att i praktiken omsätta nva
undervisningsprinciper. Bl. a. införde han
i språkundervisningen den s. k.
imita-tiva metoden. Han framlade sina
pedagogiska idéer och erfarenheter i en
rad uppsatser, de flesta publicerade
i Pedagogisk tidskr. Han var även
flitigt verksam som läroboksförf. ocli
utgav bl. a, tills, med R. Törnebladh en
latinsk språklära (1881), vilken länge
var den i skolorna allmänt använda.
Vidare skrev L. ett flertal tidn.- och
tidskr.-artiklar i religiösa och
politiska frågor av olika art. Sedan han
slutat sin skoltjänst, bosatte lian sig
på egendomen Kvissberg utanför Vad-
stena. — Gift 1872 med Hedvig
Karolina Louise Burén. Å. J.
Lindroth, släkt från Östra
Vingåkers skn, Södermani. län. Äldste
kände stamfadern, Anders Andersson
i Näs under Claëstorp i östra
Vingåker, levde i början av 1700-talet.
Släktnamnet L. antogs av hans sonson,
åldermannen vid Järnvågen i
Stockholm Anders L. (f. 175S, † 1823), som
blev far till kamreraren vid
Järnvågen Anders Axel L. (f. 1S00, †
1873). Bland dennes barnbarn märkes
språkmannen Hjalmar L. (L. 1), far
till entomologen Carl L. (L. 2) och
lärdomshistorikern Sten L. (L. 3).
1. Lindroth, Hjalmar Axel,
språkman, f. 6 febr. 187S i
Stockholm, ‡ 11 sept. 1947 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Carl
Anders L. och Clara Mathilda
Höglund. — Efter mogenlietsex. i
Stockholm 1896 blev L. i Uppsala fil. kand.
1899 och fil. lic. 1904 samt i Lund
fil. dr 1906. Han förordnades
därstädes till docent i sv. språket s. å. och
var docent i nordiska språk 1913—18
samt uppehöll professuren i samma
ämne läsåret 1913—14 och okt,—dec.
1916. L. övergick 1918 som docent till
Göteborgs högskola och var där 1919
—45 prof. i nordiska språk. — Ären
1904—19 var L. medl. av red. av Sv.
akad:s ordbok, de sista två åren som
aktuarie. När Inst. för ortnamns- ocli
dialektforskning vid Göteborgs
högskola grundades 1917, blev L. sekr.
i dess styr. och ledare för
undersökningarna. Förutom vid högskolan
var L. även lärare vid Kjellbergska
högre lärarinneseminariet i Göteborg
1923—32. — L:s forskningar
omspänna förutom den rena språkhistorien
även allmän språkteori,
ortnamnsforskning, dialektforskning, runologi,
mytologi, folkminneskunskap,
lärdomshistoria, litteraturanalys och
in-terpunktionslära. Sin största
insats gjorde L. som dialekt- och ort-
Hjalmar Lindroth,
Carl Lindroth,
namnsforskare. Hans huvudverk i
folkmålsforskningen är det stort
anlagda verket ’"Ölands folkmål" (1—2,
1926—45). Av hans skrifter i allmän
språkvetenskap kan nämnas
uppsatsen "Das Spracligefühl, ein
vernach-lässigter Begriff" (1937). Ett
värdefullt bidrag till vår lärdomshistoria
utgör det i övrigt väsentligen
språkhistoriska arbetet "J. Th. Bureus, den
svenska grammatikens fader" (1911
—12). Av mer populärt slag äro
"Namnforskningar bland Västkustens
öar och skär" (1921),
"Aktuellaspråkfrågor" (1928), "Natur och kultur
vid välläsning" (1936) och "De
nordiska systerspråken" (1942). L. var
livligt verksam i Fören. Nordens
tjänst och framträdde särskilt som
målsman för islänningarna. En
upplysande skildring av det nutida
Island liar L. givit i sin bok "Island,
motsatsernas ö" (1930; även utg. i
engelsk uppl. 1937). L. utgav även
smärre skrifter med religiöst innehåll
och med nykterhetsfrämjande syfte.
— Gift 1904 med Hilda Cecilia
Christina (Stina) Hildebrand. A. L—t.
2. Lindroth, Carl Hildebrand,
entomolog, f. 8 sept. 1905 i Lund. Son
till L. 1. — Efter studentex. i
Göteborg 1923 blev L. vid Stockholms
högskola fil. mag. 1926 samt vid Uppsala
univ. fil. lic. 1929 och fil. dr 1932.
Han var tillfälligt anställd vid
Na-turhist. mus. i Göteborg under flera
perioder 1925—32. Efter lärartjänst
i Motala och Stockholm
utnämndes han till lektor i geografi och
biologi med samhällslära vid Högre
allm. läroverket i Luleå 1937 ocli
i samma ämnen vid Djursholms
samskola 1940. Han är sekr. i
Entomologiska fören. i Stockholm sedan
1940 och ordf. i Biologilärarnas fören.
sedan 1944. — L. disputerade på en
avh. om Islands insektfauna (1931)
och liar senare huvudsakligen ägnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
