Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik - Lindsjö, David - Lindskog, Claes, klassisk filolog, politiker, se s. 15 - Lindskog, Gunnar, jurist, ämbetsman, se s. 15 - Lindskog, Jonas, präst, se nedan - Lindskog, Stafva - Lindskog, släkt - 1. Lindskog, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindsjö
14
Lindskog
till Dalin" (4, 1866). — Gift 1669 med
Elisabeth Cronström. —■ Litt.: E.
Ingers, "E. L." (1, 1908); A. Forssell,
"Kaggeholm" (1939); A. Munthe,
"Joel Gripenstierna" (1941). A. M.
Lindsjö, David Martin, läkare,
f. 6 juli 1887 i Mjäldrunga skn, Älvsb.
län. Föräldrar: klädeshandlaren
Alfred Johansson oeh Sanna Albertina
Lindsjö. — Efter mogenhetsex. 1906
i Skara blev L. med. kand. 1913 och
med. lic. 1921 i Stockholm. Efter
förordnanden bl. a. i fysiologi 1910—11,
i medicin 1914—15, i pediatrik vid
barnsjukhuset Samariten 1921—22
och vid Allm. barnhuset 1923—24 var
han läkare vid folkskolan och
Mjölkdroppen i Solna 1924—28 och vid
Hälsingborgs barnsjukhus och
barnavårdscentral 1929—36 samt
överläkare vid Stockholms folkskolor och
barnavårdsnämnd 1936—39.
Militärläkare sedan 1916 blev han
bataljonsläkare vid Fältläkarkåren 1921 och
vid Krigsskolan 1926, reg.-läkare vid
Norra skånska infanterireg. 1928,
fältläkare och fördelningsläkare vid
Södra arméfördelningen 1928—36 och
fältläkare på reservstat 1936. Han var
tf. generalfältläkare 1939—43 samt
är sedan 1944 förste innehavare av
den nyinrättade posten som
generalläkare och chef för Försvarets
sjukvårdsförvaltning. — L. var 1923 medl.
av internat, kommissionen för
utväxling av krigsfångar mellan Grekland
och Turkiet. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1941 och av Statens
medicinska forskningsråd 1945. Han blev
1938 ordf. i Sv. skolläkarefören. och
1942 ordf. i Sv. läkaresällskapets
sektion för pediatrik och skolhygien.
År 1947 blev han med. hedersdr i
Lund. — Under L:s kraftfulla ledning
stärktes avsevärt den sv.
militärsjukvården under krigsåren och
förbereddes 1944 års omdaning av
ledningen av försvarets hälsö- ocli
sjukvård, då Arméförvaltningens sjuk-
David Lindsjö.
vårdsstyr. avskaffades ocli ersattes
med ett gemensamt förvaltande organ
för alla försvarsgrenarna, kallat.
Försvarets sjukvårdsförvaltning och lett
av en generalläkare, som under sig
har en armé-, en marin- och en
flygöverläkare. Endast tre månader före
denna ordnings ikraftträdande avgick
emellertid L. på egen begäran, emedan
hans upprepade maningar om det
trängande behovet av förbättrad
sjukvård vid de militära
fredsförläggningarna inte på högsta ort medfört de
nödvändiga anslagsäskandena. Genom
denna behjärtade protest i handling
skapades förutsättningar för ett
ändrat utgångsläge, när L. inom kort
återvände, nu till den ledarpost, som
under hans tid planerats. — L. har
utom ett fyrtiotal smärre skrifter och
artiklar i dagspressen utgett "Första
hjälpen vid olycksfall" (1925) och
"Allt för barnet" (s. å.), båda i Sv.
röda korsets skriftserie, samt
"Lärobok i militär hälsolära för Kungl.
Krigsskolan" (1930). — Gift 1) 1914
med Hedvig Augusta Grass, † 1917;
2) 1928 med Anna von Möller.
P. H. T.
Lindskog, Claes, klassisk filolog,
politiker, se s. 15.
Lindskog, Gunnar, jurist,
ämbetsman, se s. 15.
Lindskog, Jonas, präst, se
nedan.
Lindskog, Gustafva (Staf va)
Carolina, sjukgymnast, f. 13 sept.
1794 i Stockholm, † 11 mars 1851
därstädes. Föräldrar: kopparslagaren
Johan Gabriel L. ocli Catharina
Magdalena Statlander. — L. anställdes
IS 18 av P. H. Ling som rörelsegivare
vid Gymnastiska centralinst., där hon
van den första gymnastiklärarinnan.
Som sådan förestod hon i Lings
frånvaro den s. k.
fruntimmersgymnastiken, till en början bestående av
anförvanter till inst:s bägge lärare, Ling
och L. G. Branting. Först 1849 eller
efter trettio års tjänst blev L:s
befattning som lärarinna i "praktisk
gymnastik" efter riksdagsbeslut
upptagen på inst:s. stat, en förmån som
hon fick åtnjuta blott ett par år. —
L. var en ovanligt framstående
rörelsegivare, en stor tillgång för det
gymnastiska forskningsarbetet inom
rörelseverkans område. — Ogift. D. L—g.
Lindskog, vitt utgrenad
västgötasläkt, vars äldste med visshet kände
stamfar, inspektören Anders Hansson
(f. omkr. 1660, † 1720), bodde på
hemmanet Skog i Tvärreds skn i
Västergötland. Släktnamnet L. antogs av
hans son Hans (f. 1702, † 1754),
befallningsman och frälseinspektor vid
Torpa, Hovsnäs och Fästered, far till
inspektören Erik L. (f. 1736, † 1807),
kommissionslantmätaren i Älvsb. län
Jonas Lindskog.
Jonas L. (f. 1743, † 1810) och
lant-mäteridirektören i samma län Hans
L. (f. 174S, † 1812), vilka blevo
stamfäder för släktens nu levande trenne
grenar. Jonas L:s sonson,
kontraktsprosten i Göteborgs domprosteri Claes
Svante L. (f. 1820, † 1886), blev far till
prästen Jonas L. (L. 1) och
språkmannen och politikern Claes L. (L. 2).
Hans L:s sonsons sonson är
borgmästaren Gunnar L. (L. 3).
1. Lindskog, Hans J o nas, präst,
f. 2 febr. 1869 i Göteborg, † 3 jan.
1948 i Stockholm. Föräldrar: prosten
teol. och fil. dr Claes Svante L. och
Albertina (Bertha) Augusta Dann. —
L. avlade mogenhetsex. 1887 i
Göteborg, blev fil. kand. 1889 i Lund,
avlade där teoretisk teologisk ex. 1891,
praktisk teologisk ex. 1892, teol.
kand.-ex. 1898 och blev teol. dr i
Uppsala 1917. Han prästvigdes för
Göteborgs stift 1893 samt var
domkyrko-vicepastor i Göteborg 1898—1903 och
legationspastor i London 1903—15.
Åren 1915—40 var han kyrkoherde
i Brännkyrka förs., Stockholm. Han
var preses vid prästmötet i Uppsala
1921. År 1913 hade han första
förslagsrummet till professuren i
systematisk teologi vid Lunds univ. och
1922 andra rummet till professuren
i dogmatik och moralteologi vid
Uppsala univ. I sitt omfattande
författarskap, präglat av logisk skärpa,
företräder L. en frisinnad teologisk
åskådning. Såsom ordf. 1921—25 i
Stockholms prästsällskap och 1917—23 i
Beligionsvetenskapliga sällskapet var
han en centralgestalt i den
teologiska debatten i huvudstaden. Han
var v. ordf. i Förb. för kristet
samhällsliv 1924—39. L. var led. av en
internat, delegation, som under
inbördeskriget på 1930-talet inbjöds
av den lagliga, demokratiska
regeringen i Spanien för att
undersöka vederhäftigheten i den fascis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
