Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindschöld 13 Lindschöld
myndarregeringena finansförvaltning.
Under Karl XI :s vistelse i fält nådde
"sekreterareregementeti" sin
höjdpunkt, och tack vare sin snabba
uppfattning, uppfinningsrikedom och
väldiga arbetsförmåga blev L. till att
börja med den ledande inom
fältkansliet. Han åtnjöt i hög grad konungens
förtroende och var under täta
beskickningar1 till Stockholm rastlöst
verksam, bl. a. för att påskynda flottans
utrustning och uppbringa medel till
krigföringen. I det bekanta försöket
på nyåret 1676 att såga igenom
den isbelagda Mysingsfjärden för att
öppna en utfartsled för en sv.
flotteskader, som skulle föra proviant till
trupperna i Pommern, tog L. också
en verksam del. I maj s. å. erhöll han
fullmakt på lagmanstjänsten i
Bohuslän, en utnämning av rent löneteknisk
karaktär. Vid denna tid hade han
närmat sig Johan Gyllenstierna, rådets
främsta kraft, och antagligen var det
genom L:s förmedling, som denne i
juli 1676, sedan krigshändelserna efter
flottans nederlag vid Öland hotade att
taga en katastrofal vändning,
kallades ned till konungens högkvarter.
Med sin imponerande personlighet
vann Gyllenstierna snart Karl XI :s
•oinskränkta förtroende, medan L.
trängdes åt sidan. Han användes
fortfarande för åtskilliga uppdrag,
särskilt i samband med
penningupplå-ningeji, men tycks ha fallit helt i onåd
våren 1679. Antagligen
komprometterades lian genom att lian enligt tidens
sed begagnat sitt inflytande till att mot
klingande valuta understödja enskilda
personers anhållan om ämbeten,
befrielse från reduktion m. m.; till hans
fall bidrog möjligen också, att lian
deltagit i vissa transaktioner tills, med
sin nära vän, den bekante
storfinansiären Joel Gripenstierna. Efter
Gyllenstiernas död i juni 1680
återkallades L. i tjänst, och under det följande
skickelsedigra decenniet framstår han
som en av Karl XI :s närmaste
förtroendemän. Under riksdagarna 1680
och 1682 torde lian lia spelat en
viktig roll i intrigspelet bakom
kulisserna. I den på förstnämnda riksdag
tillsatta reduktionskommissionen
insattes lian som led. men deltog endast
i de första sammanträdena. År 16S5
utnämndes L. till hovkansler, och vid
1686 års riksdag, då reduktionen
nådde sin höjdpunkt genom besluten
om konvertering av köpegods- och
pantegodsräntorna, fungerade lian som
lantmarskalk, den första av
riddar-husets tredje klass, som innehaft
denna värdighet. Året därpå blev L.
k. råd och kansler för Lunds univ.
samt upphöjdes på en gång till
friherre och greve med namnet L. I tidens
lagstiftningsarbete gjorde han en vik-
Eric Lindschöld,
Målning av D. K. Ehrenstrahl 1690 (Gripsholm).
tig insats både vid utarbetandet av
1686 års kyrkolag oeli som ordf. i den
s. å. tillsatta lagkommissionen, där
L. bl. a. förfäktade princijien om den
lika arvsrätten. Han tog även en
verksam del i försöken att juridiskt fixera
det karolinska enväldets konstitution.
Ett bevis på Karl XI :s särskilda
förtroende gavs L, 1688, då han mot
drottningens önskan utsågs till
guvernör för kronprinsen. •—• Vid
underrättelsen om L:s död (han dog i
"fläckfeber") skrev Karl XI: "Jag hafver
mist uti honom en trogen ocli redlig
tjenare, som mente mig, min k. son,
hvars gouvernör han var, och hela
riket väl." Det vackra vitsordet var
välförtjänt. L. var en av den
karolinska tidens mest framstående och
dugliga ämbetsmän, men hans
personlighet saknar de hårda och kärva
dragen i tidens kynne. Till sin natur var
han öppen, gladlynt, generös och
hjälpsam. Med stor prakt inredde lian
sitt stockholmsresidens i hörnet av
Freds- och Drottninggatorna, som han
delade med sin vän Joel Gripenstierna,
och på Ekerö grundade han Stavsunds
säteri samt förvärvade även
Kaggeholm. För sin älskvärda personlighet
och sin poetiska talang fann han ett
utlopp i tillfällighetsdikter, som röja
inflytande av fransk verskonst. Som
hovpoet spelade lian ungefär samma
roll som Dalin under en senare epok.
Hans mest kända verk är baletten
"Den Stoora Genius", uppförd på
Karl XI:s fjortonårsdag 1669. L:s
skaldskap hade även en religiös ådra
och är repr. med nr 437 och 551
(bearbetade av Wallin) i 1937 års psalmbok.
L:s samlade dikter finnas tr. i P.
Hansellis "Samlade vitterhetsarbeten
af svenska författare från Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
