- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
35

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linnerius

35

Linnqvist

L. Han tillträdde 1777 den
botaniska professuren och utgav 1781,
biträdd av tysken F. Ehrhart, faderns
efterlämnade systematiska
anteckningar under titeln "Supplementum
plantarum systematis vegetabilium".
S. å. hade han begivit sig på en
tvåårig utlandsresa, först till England,
där han umgicks i den lärda
botanistkretsen kring Jos. Banks, vidare till
Frankrike och slutligen hem över
Holland och Danmark; som den store
Linnés son överhopades han överallt
med ynnestbevis och kunde rikta sina
samlingar med vackra gåvor. Efter
hemkomsten 1783 insjuknade han och
dog. — L. har av samtid och
eftervärld bedömts mycket hårt. Han har
betecknats som karaktärssvag och
njutningslysten, utan vetenskaplig
förmåga eller ambition att fylla den
roll fadern tilldelade honom.
Obegåvad var han emellertid icke, och även
fördelaktiga yttranden om hans
botaniska insikter fälldes av utländska
kolleger. Först närmare forskningar
kunna ge grund för ett rättvist
omdöme om honom. — Ogift. S. Lth.

Linnér, Sigfrid Nathanael,
jurist, ämbetsman, politiker, f. 13 sept.
1877 i Bäckaby skn, Jönköp. län.
Föräldrar: kyrkoherden Johan Axel
L. och Hulda Margareta Eneroth. ■—
L. avlade mogenhetsex. i Växjö 1895
och blev jur. utr. kand. i Uppsala 1900.
Efter sedvanlig tingstjänstgöring
trädde han i tjänst hos Svea hovrätt,
där lian efter fiskalsförordnanden
och adjunktion blev fiskal 1911 och
var hovrättsråd 1912—17. Den aktiva
hovrättstjänsten avlöstes emellertid
tidigt av andra värv. Redan 1909 blev
L. sekr. i den sv.-norska
skiljedomstolen i renbetesfrågan, 1910 fick han
revisionssekreterarförordnande, ocli
1911—14 tjänstgjorde han som
expeditionschef i Civildep. Han tillhörde
som konsultativt statsråd Hj.
Hammarskjölds ministär 17 febr. 1914—30

Sigfrid Linnér.

mars 1917 och spelade därvid en
betydande roll, särskilt för lösandet av
den dåv. kristidens
försörjningsproblem. L. var regeringsråd 1917—23.
Ären 1923—30 var han landshövding
i Jämtl. län och 1931—43 i
Uppsala län. Som landshövding
hävdade L., att den lokala
självbestämmanderätten måste värnas mot en
hotande centraliseringstendens. L.
invaldes 1932 som högerman i Andra
K., där han satt till 1936; 1939—46
tillhörde han Första K. Inom
riksdagen och dess högergrupp fick lian
snabbt en stark ställning; tidtals,
särskilt under sin första
riksdagsperiod, tillhörde han otvivelaktigt den
inre kretsen inom riksdagshögern,
fastän lian aldrig var led. av
förtroenderådet. L. var ordf. i ett
flertal statliga kommittéer, bl. a. i
1921—22 års kommitté för
omorganisation av polisväsendet i riket, vars
förslag låg till grund för 1925 års
polislagstiftning, i
pensionsförsäkringskommittén 1929—34, för
sakkunniga angående organisation av
Lantbrukshögskolan 1931—32, i
dyrorts-kommittén 1943—45 och för
sakkunniga angående statsanslag till
idrotten 1921—22 samt är sedan 1946 ordf.
i Centrala uppbördsnämnden,
sakkunnig för kust- och gränsbevakningens
organisation och för
Riksräkenskaps-verkets organisation. I 1911 års
kommitté för Olympiska spelens ordnande
1912 i Stockholm var han adjungerad
led. Han blev led. av Lantbruksakad.
1935 samt erhöll medaljen Illis
quo-rum i 12:e storleken 1944. — Gift
1914 med Charlotta Elisabeth Augusta
Geijer. E. G., Spr.

Linnerhielm, ätt härstammande
från bonden i Lindoms by i
Häggdånger skn i Ångermanland Jonas
Persson; lians son Per Jonsson,
rådman och handelsman i Härnösand,
levde under 1500-talets andra hälft och
antog efter födelseorten Lindoms by
släktnamnet Lind, ändrat till
Linnerius av sonen, kyrkoherden i
Härnösand Jonas Petri Linnerius (f. 1588,
† 1641), som blev farfar till biskopen
i Lunds stift Jonas Petri Linnerius
(se s. 36). Bland dennes barn, vilka
1717 adlades med namnet L., märkas
justitiekanslern Olof L. (f. 1694, †
1765) och kanslirådet Per L. (f. 1706,
† 1794). En äldre son till den
sistnämnde, Gustaf- Fredrik L. (f. 1757,
† 1S19), som 1796 av Gustav IV Adolf
utnämndes till riksgeograf, blev far
till kammarherren Per Gustaf L. (f.
1796, † 1875), som slöt ätten. En
yngre son till kanslirådet Per L. var
ämbetsmannen, reseskildraren ocli
tecknaren Jonas Carl L. (se nedan).

Linnerhielm, Jonas C ar l,
ämbetsman. reseskildrare, tecknare, gra-

Jonas Carl Linnerhielm. Silhuett
(Nationalmuseum).

fiker, f. 30 aug. 1758 på Elleholms
gård, Elleholms skn, Blek. län, f 12
febr. 1829 på Ebbetorp, Dörby skn,
Kalmar län. Föräldrar: kanslirådet
Per L. och Engel Fredrika
Roth-lieb. — Efter studier i Lund inträdde
L. 1776 på ämbetsmannabanan och
blev protokollssekr. i
Krigsexpeditionen 1783. År 1796 lämnade han
sin tjänst för att helt ägna sig åt
lantbruk och sina konstnärliga
intressen. Han blev led. av Konstakad.
1800, utnämndes till riksheraldiker
1809 och erhöll titeln kansliråd
1812. Genom C. C. Gjörwell d. ä.
kom han i kontakt med det
intellektuella livet i Stockholm och
utvecklade sina konstnärliga anlag under
inflytande av J. F. Martin och andra.
Under talrika resor i Sverige utförde
L. i lätt och frisk penselskrift
akvareller, lavyrer och teckningar av
landskapsvyer, stundom med figurstaffage.
Han blev genom dessa en introduktör
av den nva, pastoralt idealiserande
naturkänsla, som främst växt fram i
England, och som var en protest mot
1700-talets krasst praktiska
natursyn. Hos L., som aldrig var utomlands,
har denna förmedlats genom bröderna
Martin och engelska illustrerade
böcker. Efter akvarellerna och lavyrerna
utförde lian i efterhand de gravyrer,
som illustrera lians tre bekanta
samlingar: ’’Bref under resor i Sverige"
(1797), "Bref under nya resor i
Sverige" (1806) och "Bref under senare
resor i Sverige" (1816); ett urval
utgavs 1932. I strecketsningarna i den
första samlingen har han bäst lyckats
överföra förlagornas friskhet, medan
akvat interna i den andra och
mjuk-grundsetsningarna i den tredje äro
sämre. Texten rymmer stänk av frisk
iakttagelse men lider i allmänhet av
en viss torka och brist på
omedelbarhet. — Gift 1) 1791 med sin kusindot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free