- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
53

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunggren, Karl Gustav - Ljunggren, Nils, jurist, ämbetsman, se nedan - Ljunggren, Ragnar - Ljunggren, släkt - 1. Ljunggren, Gustaf - 2. Ljunggren, Nils - Ljunggren, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljunggren

53

Ljunggren

L. s. å. vid Lunds univ. och blev där
fil. mag. 1927, fil. lic. 1930 samt fil.
dr och docent i nordiska språk 1932.
Sedan 1940 är han prof. i sv.
språket vid samma univ. Ären 1931—34
var han medarb. i Sv. akadrs
ordboks-red. — L:s författarskap har sin
tyngdpunkt i den sv. språkhistorien,
ss. drsavli. "Studier över
förhållandet mellan verbalpartikel och verb i
fornsvenskan". Av hans övriga
skrifter kunna nämnas "Undersökningar
över nordiska ortnamns behandling i
medellågtyskan och medellågtyska
drag i gamla nordiska ortnamn"
(1937), "Adjektivering av
substantiv i svenskan. Undersökningar i
svensk ordbildnings- och
betydelse-lära" (1939), "Objekt och adverbial.
Studier i svensk syntax" (1942),
"Almanackorna och det svenska
ordförrådet" (1944) samt "Språkvård och
språkforskning" (1946). I ett sextiotal
smärre uppsatser har L. behandlat
problem ur runologin, den fornisländska
språkhistorien, ortnamnshistorien och
den praktiska språkvården. Även med
sin födelsestads äldre historia har han
sysslat. Sedan 1943 är L. huvudred,
för Arkiv för nord. filologi, sedan 1941
led. av Landsmålsarkivet i Lund ocli
sedan 1944 medl. av Nämnden för sv.
språkvård. —■ Gift 1933 med fil. kand.
Eva Hilda Henriette Lundahl.

A. L—t.

Ljunggren, Nils, jurist,
ämbetsman, se nedan.

Ljunggren, Anders Ragnar
Sigurd, språkman, skolman, f. 9 dec. 1889
i Laske-Vedums skn, Skarab. län.
Föräldrar: folkskolläraren Anders
Gustaf L. och Märtha Fredrika Alström.
—• L. avlade mogenhetsex. i Skara
1909 och blev i Uppsala fil. mag. 1915,
fil. lic. 1922 och fil. dr 1926. Han var
docent i nordiska språk vid Uppsala
univ. 1926—37 och är åter detta sedan
1939. L. tjänstgjorde som lektor i sv.
språket vid univ. i Dorpat 1922—23
och vid univ. i Oslo 1924 samt som
tf. prof. i sv. språket vid Uppsala univ.
1935—37. Sistn. år utnämndes han till
lektor i modersmålet och engelska
vid Folkskoleseminariet i Karlstad,
och sedan 1939 är han rektor vid
Folk-skoleseminariet i Uppsala. Han har
varit tf. undervisningsråd tidvis 1942,
1944 och 1945. Sedan 1940 är han led.
av Uppsala domkapitel. ■— Bland L:s
vetenskapliga arbeten märkas
"Älvsborgs läns ortnamn" (1, 1923) och
drsavh. "Om den opersonliga
konstruktionen" samt "Supinum och
dub-belsupinum" (1934). L. har även
utgivit "Västgötahistorier" (1941) ocli
en samling barnhistorier,
"Barnahjärtan" (1945). — Gift 1931 med
gymnastikdirektören Valborg Aurora (Rora)
Ryrberg. T. M.

Ljunggren, skövdesläkt, vars
äldste kände stamfar Lars, omnämnd

1670, blev far till nämndemannen
och häradsdomaren Thore Larsson (f.

1671, † 1751), som ägde hemmanet
Torpa Skattegården i Jungs skn,
Skarab. län. Släktnamnet L. antogs
av lians yngste son, handlanden,
rådmannen och v. borgmästaren i Skövde
Lars L. (f. 1701, † 1758). Från
dennes söner, postinspektoren i Skövde
Per L. (f. 1739, † 1813) och
kyrkoherden i Sjogerstad och Bådene,
kontraktsprosten Thure L. (f. 174S, †
1825), härstamma släktens två
huvudgranar. En sonson till Per L. var
brukspatronen Per Oscar L. (f. 1S12,
† 1S63), som ägde Madängsholms
järnbruk och färgeri i Baltaks skn,
Skarab. län. En sonson till
ovannämnde Thure L. var kyrkoherden i
Uddevalla, kontraktsprosten och
riksdagsmannen Gustaf Theodor L. (f.
1812, † 1900), som blev farfar till
bröderna biskopen Gustaf L. (L. 1)
och juristen och ämbetsmannen Nils
L. (L. 2).

1. Ljunggren, Gustaf Karl,
biskop, teolog, f. 9 jan. 1889 i
Uddevalla. Föräldrar: kontraktsprosten
Carl Theodor L. och Hedvig Louise
Gabriella von Krusenstierna. — L.
studerade efter mogenhetsex. i
Göteborg 1907 vid Uppsala univ. ocli
avlade teol. kand.-ex. 1912, teol. lic.-ex.
1917 samt blev teol. dr 1921. Han blev
1920 docent i dogmatik vid Uppsala
univ., var 1924—30 lärare i symbolik
och uppehöll kortare perioder 1921—29
professuren i dogmatik och
moralteologi samt uppfördes i andra
förslagsrummet till denna professur 1929. L.
prästvigdes 1918, var tf. komminister i
Danmarks pastorat 1918—22, tf.
kontraktsprost i Vaksala kontrakt 1920
—22, tf. kyrkoherde i Danmark 1922,
i Björklinge 1923 ocli pastorsadjunkt
i Uppsala 1924—25. Han blev 1929
föreståndare för Fjellstedtska skolan
i Uppsala och 1930 domprost i
Göteborg. År 1932 uppfördes L. i andra
förslagsrummet till biskop i Växjö,
1933 i tredje förslagsrummet till
biskop i Strängnäs. Sedan 1935 är lian
biskop i Skara stift. L. är ordf. i
ett flertal sammanslutningar och
institutioner inom Skara stift och
dessutom led. av Sv. kyrkans diakonistyr.
sedan 1937, styr.-ordf. i Sv.
diakonsällskapet sedan 1938 och i Sv.
diakonanstalten sedan 1939 samt var
ordf. i Allm. sv. prästfören:s
centralstyr. 1939—47. År 1938 blev L. teol. dr
vid Augustana College and Theological
Seminary i Bock Island, Illinois,
Förenta staterna. -— L., i vars
from-liet och förkunnelse det västsv. arvet
är omisskännligt, är framför allt den
praktiske kyrkomannen, som med

Gustaf Ljunggren,

lugn saklighet och levande humor
målmedvetet griper sig an med dagens
frågor och behov. Bland L:s skrifter
märkas: "Zur Geschichte der
christ-lichen Heilsgewissheit von Augustin
bis zur Hochscholastik" (1920), "Det
kristna syndmedvetandet intill
Luther" (1924), "Synd och skuld i Luthers
teologi" (1928), "Luthers
nattvardslära" (1931), "Herdabrev till Skara
stift" (1935). — Gift 1918 med
Annie Augusta Maria Ekströmer. D. T.

2. Ljunggren, Nils Teodor, jurist,
ämbetsman, f. 3 sept. 1893 i Morlanda
skn, Göteb. län. Bror till L. 1. — L.
avlade studentex. i Göteborg 1912
samt blev i Uppsala fil. kand. 1914
och jur. kand. 1917. Sedan han
förvärvat tingsmeriter, gick lian i tjänst
hos Svea hovrätt, där han efter
fiskalsförordnanden och adjunktion
var assessor 1924—31 och
hovrättsråd 1931—33. Han innehade 1933—44
revisionssekr.-ämbete. L. var 1935—
44 riksdagens justitieombudsman och
är sedan sistn. år justitieråd. Han
tjänstgjorde 1930—33 som sekr. hos
1929 års vägsakkunniga, biträdde
därefter i Kommunikationsdep. med det
på sakkunnigförslaget byggda
förarbetet till proposition i ämnet och
fungerade vid 1934 års riksdag som
sekr. hos det särskilda utskott, som
hade att behandla den framlagda
propositionen, vilket allt fick till resultat
1934 års lagstiftning om allmänna
vägar m. ni. — Ogift. Spr.

Ljunggren, skånsk släkt, vars namn
bildats efter Ljungamölla i Vinslövs
skn, Kristianst. län. Äldste kände
stamfadern var nämndemannen i
Vinslöv Kjersten Nilsson (f. 1665, † 1729).
Son till honom var nämndemannen i
Vinslöv, riksdagsmannen Anders
Kjer-stensson (f. 1706, † 1743), som blev
far till kronobefallningsmannen i
östra och Västra Göinge häraders
fögderi, landskamreraren Kjersten (se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free