- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
60

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ljungquist, Birger - 3. Ljungquist, Walter - Ljungqvist, se även Jungquist, Ljungquist - Ljungqvist, Erik, präst, se s. 61 - Ljungqvist, Gunnar, försäkringsman, politiker, se s. 61 - Ljungqvist, Knut - Ljungqvist, Knut - Ljungqvist, Seth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljungquist

60

Ljungqvist

Knut O. Ljungqvist. Litografi.

stor teknisk kunnighet. Landskapet
och den nakna modellen äro hans
huvudsakliga motiv. Modellerna,
karakteriserade av lantlig
oskuldsfull-het, inkomponerar han gärna i
landskapet, där de stundom få drag av
naturväsen. "Folkvisa", "Legend" ocli
"Näcken" äro typiska titlar på hans
dukar, vilka äro genomströmmade av
intensiv lyrisk känsla. Med sitt fina
sinne för form och valör och sina
sen-sationsfria uttrycksmedel är han en
bildpoet, som ger uttryck för spec. sv.
stämningar, icke minst i
landskapsskildringen. L. är även god
porträttmålare och säker tecknare. Han är
repr. bl. a. i Nat. mus., Göteborgs
och Linköpings mus. — Gift 1935
med Märta Margareta Viktoria
André. T. O. N.

3. Ljungquist, Walter Bertil,
författare, f. 11 juni 1900 i Kisa skn,
östergötl. län. Bror till L. 2. — Efter
folkskoleutbildning och ett decenniums
sjuklighet var L. 1924—34
tryckeriägare i Kisa. Sedan 1945 är han bosatt
i Äppelviken, Stockholm. — L.
debuterade 1933 med den lilla romanen
"Ombyte av tåg" (filmad 1943), för
vilken han 1933 erhållit delat första
pris i Bonniers Litterära Magasins
romanpristävlan. Yälsmälta och
personligt utnyttjade intryck från
Hemingway förenas i debutboken med
känsla för dramatisk spänning ocli
för spröda psykologiska skiftningar.
Efter den tekniskt virtuosa romanen
"Släkten står på trappan" (1935),
novellsamlingen "En dörr står på glänt"
(1937) och äktenskapsromanen
"Re-sande med okänt bagage" (1938), av
vilka endast novellerna väl hävda sig
i hans produktion, vann L. 1940 en
betydande konstnärlig framgång med
den psykologiska kärleksromanen
"Farväl sommar", där hans subtila
skildringssätt funnit särskilt lyckliga
uttryck. I L:s senare alstring ingå

förutom flera filmmanuskript den
e.harmfulla vagabondromanen
"Vandring med månen" (1941; filmad 1945),
"Vägskäl" (1943), en stort upplagd
roman med ett om antika tankegångar
erinrande försoningsmotiv och med
vissa antroposofiska inslag, samt den
originellt experimenterande romanen
"Azalea" (1948). — L:s produktion
utmärkes utom av de fina psykologiska
iakttagelserna och känslan för
underliggande stämningar vanligen även av
en halvt mystisk naturkänsla, som
yttrar sig i suggestiva
landskapsbeskrivningar, samt av originell och
omväxlande personteckning. — Gift 1940
—45 med Eva Neuman. Å. B.

Ljungqvist, se även Jungquist,
Ljungquist.

Ljungqvist, Erik, präst, se s. 61.

Ljungqvist, Gunnar,
försäkringsman, politiker, se s. 61.

Ljungqvist, Knut Fredrik
Leonard, restaurangman, f. 18 juli 1S76
i Stockholm. Föräldrar:
skräddar-mästaren Israel L. och Sara Lovisa
Engström. •—- L. genomgick Skellefteå
elementarläroverk, varefter han 1890
—1909 praktiserade inom
restaurangbranschen i Tyskland, England,
Frankrike och Danmark. Ären 1910—11 var
ban dir. för Hotel Continental och
Saltsjöbaden i Ystad och 1912—39
innehavare av Hotell Anglais i
Stockholm samt 1940—48 dir. för
Restaurang Anglais. Han var 1915—24 dir.
i Saltsjöbadens hotellab., 1933—40
dir. och styr.-ordf. där; sedan 1941
är han enbart styr.-ordf. ■—• Som
skicklig restaurangman har L. kommit att
intaga en framskjuten ställning i
branschorganisationerna: bl. a. var
han ordf. i Stockholms
restauratör-fören. 1926—35 (hedersled, från 1936),
v. president (för Sverige) i Alliance
Internationale de 1’hötellerie 1932—
40, styr.-medl. i Sveriges centrala
hotell- och restaurantfören. 1916—40
(ordf. 1932—40, hedersled, från 1941).
Han var styr.-led. i Sv.
arbetsgivare-fören. för hotell och restauranter
1923—47 (v. ordf. från 1935),
styr.-medl. i Restaurantskolan 1926—47
och ab. Trafikrestauranter 1938—46
samt tillhörde styr. för Sv.
trafik-förb. 1934—41. L. var fullmäktig i
Stockholms handelskammare 1935—
41 samt är led. av styr:na för olika
sociala institutioner inom branschen.
Han är medl. av direktionen för
Bor-garhemmet (f. d. Borgerskapets
gubb-lius) sedan 1932 (ordf. sedan 1948).
—- L. är en framstående
restaurangman med stor förmåga att skapa
trevnad inom honom underställda företag;
lian har därjämte varit en förkämpe
för organisationssträvandena inom
yrket. — Gift 1909 med Ada Fredrika
Bergman. G.

Ljungqvist, Knut Ottonin,
industriman, politiker, f. 16 dec. 1836 i
Karlstad, † 2 dec. 1896 i Jönköping.
Föräldrar: målarmästaren,
rådmannen Adolf L. ocli Elisabet Carlborg.
— Efter skolgång i Karlstad blev L.
student i Uppsala 1S54, där han
företrädesvis studerade klassiska språk.
Han blev vik. lärare vid Karlstads
läroverk 1862 och arbetade samtidigt
som tidningsman. År 1863 fick han
anställning vid Munksjö pappersbruk
i Jönköping, sedan lian väckt ägarens,
J. E. Lundströms, intresse genom att
på dennes annons avfatta ett svar på
grekiska. Med energi och skicklighet,
parad med hänsynslöshet, arbetade sig
L. fram inom företaget. Då
Lundström 1869 avstått sin andel i bruket
till L. J. Hierta, blev L. disponent och
delägare för att sedan efter Hiertas
död helt överta rörelsen (1873).
Under L:s ledning blev pappersbruket
snart ett av de ledande i Norden. -—
Vid sidan av sin verksamhet som
industri- och affärsman fick L. också
tid att ägna sig åt samhällsfrågor.
Han var under många år led. av
Jönköpings stadsfullmäktige och av
Jön-köp. läns landsting. Åren 1875—S9
tillhörde han Första K. Han var led.
av bankoutskottet 1879, av
statsutskottet 1880—82 och 1885 och
fungerade som statsrevisor 1879—80. L. var
anhängare av frihandel och bekände
sig på det hela taget till en liberal
samhällsuppfattning. — Gift 1) 1866
med Ida Maria Andrietta Elisabeth
fenger, † 1881; 2) 18S2 med Clara
Weijdling. W. L.

Ljungqvist, Seth, ingenjör,
ämbetsman, f. 5 maj 1880 i Falun.
Föräldrar: stationsmästaren Johan
Gustaf L. och Johanna Elisabet von
Knorring. —• L. avlade mogenhetsex. i
Falun 1899 och utexaminerades från
Tekn. högskolan 1904. Han blev e. o.
telegrafassistent 1900, linjeingenjör i
Telegrafverket 1904, förrådsintendent

Seth Ljungqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free