- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
94

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundberg, Gustaf - Lundberg, Gustaf - Lundberg, Hans, bergsingenjör, se s. 102 - Lundberg, Hildur, bibliotekarie, se s. 98 - Lundberg, Hjalmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundberg

94

Lundberg

Gustaf Lundberg (f. 1882).

ännu pä 1770-talet, dä pastellen
började komma ur modet, var hans
skaparkraft obruten. På äldre dagar
målade han även i olja. Han utövade sin
konst ända till sin död. — Endast ett
fåtal arbeten från L:s franska tid äro
numera kända. I de äldsta porträtten,
t. ex. två porträtt i olja av kung
Stanislaus (Musée de Versailles), gör
sig ännu en viss barock bredd och
storslagenhet gällande i
kompositionen, men eljest är midjebilden det för
L. mest typiska formatet, och hans
porträtt bära den intima prägel, som
är rokokons. Han åsyftade icke någon
djuplodande själsskildring — det hade
varit i strid med epokens anda — utan
gav den vackra yttre apparitionen.
Var denna inte tillräckligt vacker,
förskönade lian den genom att släta ut
rynkorna, runda av konturerna, välva
ögonbrynen högre etc. Hans porträtt
äro stundens barn, och ett förnöjt,
förbindligt och behagfullt leende leker
gärna på modellens läppar.
Ungdomens mjälla liy ocli ogrumlade blick
ha lians kritor liaft lättast att fånga,
och i porträtten av unga, sköna
kvinnor har L. givit oss något av sitt
bästa. Hans vackraste porträtt ha alla
skimret av ögonblickets lyckliga
förälskelse, och modellens egen tjuskraft
symes ha varit förutsättningen för det
konstnärliga resultatet. Förmågan att
till eftervärlden förmedla något av
rokokons älskvärda sorglöshet, och
levnadsglädje hör till det oförgängliga
i hans konst. L. daterade aldrig sina
arbeten, och den kronologiska
uppordningen av hans verk erbjuder sålunda
svårigheter. Porträttet av Boucher är
L:s förnämsta kända porträtt från
den franska perioden, utmärkt av en
okonventionell hållning, spirituell och
precis teckning och välstämd, kyligt
gnistrande kolorit. I Sverige blev L:s
färgskala med åren varmare och mer
uppdriven, porträtten fingo större

tyngd, teckningen blev mindre
fulländad. De lysande färgerna fingo i
viss mån ersätta paristidens fina
teckning och eleganta, franska touche.
Det gäller flertalet arbeten från L:s
massproduktion på 1750—60-talen,
men även då gav han i lyckliga
stunder prov på utomordentlig och
kraftfull porträtteringskonst; ex. därpå
äro porträtten av Carl Gustaf Tessin
(bd 7) ocli lians maka (Nat. mus.),
Axel von Fersen d. ä. (bd 2) och
kanslirådet Reinhold Berch (bd 1).
På 1770-talet slocknade konstnärens
färger alltmer, skalan bleknade,
porträtten blevo livlösa och kalla. — L.
hade under sina produktivaste år flera
medhjälpare, som utförde mindre
viktiga detaljer på porträtten. Den
främste av dem var Jakob Björck, som även
kopierat ett flertal av L:s pasteller i
olja. Bland L:s elever märkas Per
Cogell, sedermera verksam som
porträttmålare i Lyon med omnejd,
miniaty-risterna P. A. Hall och A. U. Berndes
samt Jonas Forssling, som även i
fortsättningen verkade som pastellist
i hemlandet. — L. är repr. i k.
slotts-samlingarna, Nat. mus., Konstakad.,
Göteborgs mus., Louvre m. fi.
inhemska och utländska museer. Han blev
led. av Konstakad. 1768. — Ogift.
— Litt.: O. Levertin, "G. L." (1902);
G. W. Lundberg, "Pastellmålaren G.
L:s Parisperiod" (Nat, musei årsbok
1929); densamme, "G. L:s pasteller
tillhöriga Nat. mus." (Nat. musei
årsbok 1937). A. A—n.

Lundberg, Gustaf, skogsman, f.
29 okt. IS82 på Södra Lyckas i
Bald-ringe skn, Malmöli. län. Föräldrar:
godsförvaltaren Andreas L. och
Augusta Pettersson. — L. avlade
mogenhetsex. i Ystad 1901 och
utexaminerades från Skogsinst. 1904. Följ. år
förordnades lian till extra jägmästare
i ö. distriktet, blev 1906 e. o.
tjänsteman i Domänstyr., tjänstgjorde 1906
■—07 som assistent vid1 Skogsinst :s

sommarövningar och blev 190S extra
lärare i skogsteknologi, geodesi, först
-lig byggnadslära och bokföring vid
Skogsinst, Han var foreståndare för
Bjurfors skogsskola i Västmanland
1914—15 och prof. i skogsteknologi,
byggnads- och avdikningslära (från
1939 skogsteknologi och skogsdikning)
vid Skogshögskolan 1916—47 samt
var därjämte högskolans rektor 1937
—47. Han invaldes i Lantbruksakad.
1926 och i Ing. vet. akad. 1934 samt
blev hedersdr vid skogshögskolan i
Eberswalde, Tyskland, 1943. — L. liar
publieerat "Trädstammens byggnad
och virkets användning" (1914),
"Handbok i skogsdikning" (1914; 2:a.
uppl. 1926) och talrika
skogsteknologiska uppsatser och artiklar i
fackpressen. Därjämte är han känd som
en synnerligen skickligochintresserad
jägare, jäktvårdare och kennelman.
År 1936 blev lian ordf. i Sv.
jägareförbis avd. för Stockholms stad ocl»
län. Han har skrivit om jakt. ocli
hunduppfödning samt utgivit
skildringarna "Bara en hare" (1920) och "Taxen
Morian" (1926). — Gift 1909 med
Maria Ter-Borck. A. P.

Lundberg, Hans, bergsingenjör, se
s. 102.

Lundberg, Hildur, bibliotekarie,

se s. 98.

Lundberg, H j almar, journalist,
bokförläggare, f. 24 sept. 1S75 i
Skän-ninge, † 23 sept. 1918 i Stockholm.
Föräldrar: boktryckaren och
tidnings-utgivaren Johan Wilhelm L. och
Amanda Elisabeth Renhult. — Efter
skolgång i Vadstena flyttade L., vars
fader dött redan 18S2, 1889 tills, med
modern och syskonen till Stockholm,
där han arbetade på ett
tidningstryckeri. Tre år senare emigrerade
familjen till Förenta staterna, där L. bl. a.
var anställd vid sv.-amerikanska
tidskr. i Chicago och Minneapolis. År
1898 återvände han till Sverige.
Sedan han s. å. genomgått Smedmans
handelsskola, arbetade lian inom
tidnings- och tryckerifacket; samtidigt
studerade ban med iver franska. Han
anställdes 1900 vid sv. konsulatet, i
Marseille. Efter flera andra
tillfälliga anställningar där och i Paris var
L. 1906—07 kontorschef i en fransk
firmas byrå i Stockholm men
återvände 190S till Paris för att studera
bokförläggar- och bokhandlaryrket. L.
var samtidigt korrespondent till
Syd-sv. Dagbladet och Stockholm®
Dagblad. Efter två års vistelse i Paris
och några resor, bl. a, till Förenta
staterna. återvände L. 1912 till
hemlandet, där han blev medarb. i
Stockholms Dagblad och byråassistent i
Na-tionalfören. mot emigrationen. Han
var även andre presskommissarie vid
Olympiska spelen i Stockholm 1912

Hjalmar Lundberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free