- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
128

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

128

Lundquist

tianstad och var lärarinna där 1863
—64. Ären 1865—66 var hon anställd
vid folkskolorna i Kristianstad ocli
1867—84 i Stockholm samt var
slöjd-inspektris där 1885—1905. I samband
med införandet av
slöjdundervisningen i sv. skolor under 1870- och
1880-talen erhöll L. ett resestipendium till
Tyskland för att där taga kännedom
om undervisningen i kvinnlig slöjd;
lion besökte därutöver andra länder i
Europa ocli även Förenta staterna.
Främst efter den Schallenfeldska
metoden utarbetade L. ett sv.
slöjd-system, den s. k. "folkskolans metod",
vari hon sökte tillföra handarbetet
vissa intellektuella moment, medan
den tidigare undervisningen i kvinnlig
slöjd huvudsakligen varit ett rent
mekaniskt härmningsarbete. Elevernas
muntliga redogörelse för
handrörelserna utgjorde en mycket väsentlig del i
L:s metod. Hon upprättade 1882 och
förestod till 1905 ett
slöjdlärarinneseminarium ("Lundinska kursen";
1913 sammanslaget med Handarbetets
vänners kurs för
handarbetslärarinnor). — L. var den första kvinnliga
led. av centralstyr. för Sveriges allm.
lärarefören. (1896—1900) samt
tillhörde styr. för Sv. läraretidn:s
för-lagsab. 1897—1918. Hon var även
verksam inom kvinnorörelsen, i
synnerhet under rösträttsstriden kring
sekelskiftet. Hon var medl. av Nya
Iduns nämnd 1885—97 och av styr. för
Sv. kvinnors nationalförb. 1S96—1912.

— L. utgav "Klädsömnad" (1888),
"Handledning i metodisk undervisning
i kvinlig slöjd" (1892) m. fi. skrifter.

— Ogift. K. E. L.

Lundius, Carolus (Carl), rätts-

lärd, f. S april 1638 i Jönköping, † 22
febr. 1715 i Uppsala. Föräldrar:
häradshövdingen Carl L. och Vendela
Jjælia. — Efter skolgång i Jönköping
och Linköping inskrevs L. 1658 vid
Uppsala univ., där lian 1662 avlade ex.
inom tre fakulteter. Efter en längre
utlandsresa utnämndes L. till juris
adjunkt i Uppsala 1666. År 1674’blev
lian e. o. prof. och 1677 prof. i romersk
rätt samt var från 1678 prof. i sv.
rätt, allt i Uppsala. L. var lagman i
Uppland 1673—S3; som sådan
strävade han att återge nämnden dess forna
juridiska myndighet. I flera
häxkom-missioner utmärkte sig L. för en
human uppfattning. Mycket påverkad av
svågern Olof Rudbeck är L. bl. a. i
sitt huvudverk, "Zamolxis" (1687),
vilken enligt L. var göternas förste
lagstiftare (c:a 500 f. Kr.) och
genom vilken Grekland och Rom skulle
ha ärvt vår kultur och rätt. L. åtnjöt
i samtiden stort anseende, men
eftervärlden ställer sig kritisk. Hans
lageditioner äro opålitliga, lians
reformförslag omdömeslösa, och lian grundar

Daniel Lundius, Målning tillskriven J. J.
Streng 1746 (Strängnäs domkapitel).

—• möjligen själv bedragen — flera
av sina verk på förfalskningar,
levererade av hans vän Nils Rabenius.
Hans omarbetning av den föreslagna
lagtexten till vissa av balkarna i 1734
års lag till ett mera enhetligt och sv.
språk blev emellertid varmt skattad
av lagkommissionen. Sin mest
betydande insats torde L. ha gjort som
nitisk och uppskattad lärare med ett
stort inflytande. — Gift 1662 med
Gertrud Lolirman. — Litt.: J. E.
Almquist, "C. L. d. y." (i "Sv. juridisk
litt.-hist.", 1946). M.v. P.

Lundius, Daniel, filolog, teolog,
biskop, f. 1 aug. 1666 i Fogdö skn.
Södermani. län, † 25 dec. 1747 i
Strängnäs. Föräldrar: kyrkoherden
Daniel h. och Elisabeth Busmontana.
— L. blev student i Uppsala 1685 och
promoverades till magister 1691. År
1692 företog han en studieresa, som
förde honom till berömda teologer och
orientalister i Tyskland och Holland.
Sitt anseende som orientalist
grundade lian genom studier för lärda
rabbiner i Amsterdam och Hamburg. På
hösten 1694 återkom L. till Sverige.
Sedan han svikits i sina
förhoppningar om en professur i Åbo, mottog
han kallelse till reg.-pastor vid
Södermanlands reg. och prästvigdes 1696.
Till Uppsala återkom L. 1698, där
lian blev teol. adjunkt. År 1703 erhöll
han professuren i orientaliska språk
vid univ. Fjärde teol. prof. blev han
1711, tredje teol. prof. 1724 och andre
teol. prof. 1727. Han utnämndes till
biskop i Strängnäs 1729. — Som prof.
i orientaliska språk, sedan slutet av
1600-talet en av de ledande
vetenskaperna vid univ., föreläste L. med
förkärlek över hebreiska. Ilan var en
stridbar natur och var ofta starkt
engagerad i den akademiska debatten,
som vid denna tid var mycket livlig.
Sålunda var han av olika anledningar

och vid skilda tillfällen i
uppmärksammade konflikter med prof:na Olof
Rudbeck d. y., Lars Molin och Johan
Ihre. Redan som prof. i orientaliska
språk uppträdde L. som en av
ortodoxins främsta män vid univ. När
han i egenskap av rektor utfärdade
program för sin egen installation som
fjärde teol. prof. (1712), tog lian
tillfället i akt oeh inskärpte värdet av
de symboliska böckerna och betonade
allas plikt att försvara dem.
Innehållet i programmet var ej blott i
allmänhet riktat mot den inträngande
pietismen utan hade även en udd mot
kollegan domprosten Lars Molin, som
misstänktes liysa pietistiska
sympatier. L:S renlärighetsnit meriterade
honom till en plats i den k.
kommission, som i mars 1720 tillsattes för
att undersöka de religiösa
förhållandena i Umeå, där kyrkoherden Nils
Grubb blivit centralgestalten i en
pietistisk väckelse. Om L:s
lärarverksamhet vid univ. vittna en mängd
dissertationer, som i regel behandla
rab-binska bibelkommentarer eller ämnen
ur den bibliska realfilologin. Som
biskop i Strängnäs gjorde L. en insats,
präglad av allvarligt nit, ibland i
förening med stränghet. Den ortodoxa
ivern svalnade icke med åren. —
Bland L:s skrifter märkes förutom
alla dissertationerna ett arbete från
den utländska studieresan, "Codex
Talmudicus de yejunio, ex Hebrceo
sermone in Latinum versus,
commen-tariisque illustratus" (1694). — Gift
1) 1696 med Maria Heland-, 2) 1739
med Eva Lillieflyelct. H. G—dli.

Lundkvist, se även Lundquist,
Lundqvist.

Lundkvist, Nils Artur,
författare, f. 3 mars 1906 i Oderljunga skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
hemmansägaren Nils L. och Charlotta
Svensson. — Efter att lia genomgått
folkskola och arbetat i lantbruk i
hemtrakten började L. skriva noveller.
För att slå sig fram som författare
begav han sig vid tjugu års ålder till
Stockholm, där han sedan dess är
bosatt. Han har gjort resor bl. a. till
Afrika 1932—33 och 1948 samt
Sydamerika, Mexiko och Förenta
staterna 1946. Han debuterade 1928 med
"Glöd", en diktsamling på fri vers,
närmast i Whitmans maner; den
väckte uppseende genom1 sitt friska ocli
bildrika språk och de ungdomligt
trotsiga uttrycken för en extatisk
livsdyrkan. Samma anda präglar L:s bidrag
till den unglitterära antologin "Fem
unga" (1929), där han framträdde som
förespråkare för en modernistisk
riktning med "öppen livsstil", ohämmad
sensualism och maskindyrkan som
dominerande inslag. Linjen fortsattes
med orolig experimentering och mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free