Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marcus, släkt - 1. Marcus, Henry - 2. Marcus, Karl - 3. Marcus, Moritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marcus
64
64 Marcus
Henry Marcus.
holma ridinst., grosshandlaren
Leopold Moritz M. (f. 1839, † 1S98) samt
fabrikören och innehavaren av
firman S. Berendt jun. & co. i
Stockholm Adolph Moritz M. (f. 1S43, †
1936). Den förre blev far till läkaren
och neurologen Henry M. (M. 1),
socialpolitikern Moritz M. (M. 3) och
litteraturhistorikern och skolmannen
Carl David M. (M. 4). En syssling till
dem var läkaren Karl M. (M. 2).
1. Marcus, Henry Isac, läkare,
neurolog, f. 2 maj 1866 i Stockholm,
† 30 april 1944 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Leopold Moritz M.
och Gelly Adelaide Jacobsson. —
Efter mogenhetsex. 1S83 blev M. med.
kand. 1889, med. lic. 1895 och
disputerade 1903, allt i Stockholm, samt
blev sistn. år med. dr i Lund. Efter
förordnanden bl. a. vid
Serafimerlasa-rettets nervklinik 1891 och 1893—95,
vid Karol. inst:s
patologisk-anatomiska institution 1891—92 samt som
prof. i patologisk anatomi vid Karol.
inst. 1895 var lian 1S96—1937
överläkare vid Solna sjukhem (för
sinnessjuka). År 1903 blev lian docent i
psykiatri vid Karol. inst. samt 1920 i
psykiatri och neurologi; 1921 fick lian
prof:s namn, och 1921—23 var han
föreståndare för Serafimerlasarettets
nervpoliklinik. Han blev 1923 tf.
prof. och 1924 prof. i nervsjukdomar
vid Karol. inst. samt avgick 1931.
Han var därjämte läkare vid och
styr.-led. i Margaretahemmet (för
epi-leptiker) från 1913. Åren 1924—33
var ban ordf. i Sv. läkaresällskapets
sektion för psykiatri och neurologi
samt blev 1934 dess hedersled. — M.
var en framstående hjärnforskare,
som i ett stort antal arbeten
avhandlat framför allt hjärnans
mikroskopiska anatomi: smaksinnets,
tonhörselns och skrivförmågans lokalisation
i hjärnbarken, rörelserubbningarna
vid härdar i hjärnans centrala gang-
lier, lijärnförändringar vid syfilis,
influensa, sömnsjuka och epilepsi
m. m. Som emeritus fick han tills,
med E. Sahlgren till stånd ett
laboratorium för hjärnforskning vid S:t
Eriks sjukhus i Stockholm. Han
reorganiserade Serafimerlasarettets
nervklinik och införde där bl. a.
föreläsningar i neuroslära, hållna av
erfarna praktici. Inseende
arbetsterapins betydelse vid nervösa åkommors
behandling inrättade lian 1931
Arbetsstugan för nervsjuka i Stockholm,
finansierad av donationsmedel under
medverkan av staden. — M. var varmt
intresserad av det nordiska
samarbetet och var en av stiftarna av
Nordisk neurologisk fören. samt
president vid nordiska
neurologkongresserna i Stockholm 1924 och 1930 och
v. president vid internationella
neurologkongresserna i Amsterdam 1907
och i Bern 1931. Han var även led. av
flera vetenskapliga sällskap. — Som
människa var M. impulsiv,
varmhjärtad och fantasibegåvad, en
konstnärsnatur och romantiker, som även
var musikalisk och bl. a.
komponerade pianostycken och romanser. -—
Gift 1896 med Kerstin Friedländer.
— Litt.: nekrolog av N. Antoni i
Nord. medicin 1944. P. H. T.
2. Marcus, Karl Jacob, läkare,
f. 1 febr. 1873 i Stockholm, † 30 dec.
1935 därstädes. Föräldrar:
köpmannen Fredrik Mayer M. och Hilma
Sophia Josephson. Syssling till M. 1. ■—■
Efter mogenhetsex. 1S90 blev M. med.
kand. 1S95, med. lic. 1902 och med.
dr 1910, allt i Stockholm. Efter
förordnanden vid S:t Görans sjukhus
1902—05 samt från 1908 var lian
överläkare och dir. därstädes från 1912
till sin död. Från 1913 var lian docent
i syfilidologi vid Karol. inst. samt från
1925 docent i syfilidologi och
derma-tologi samt bitr. klinisk lärare i dessa
ämnen därstädes. Från 1917 var han
överläkare vid Lilla Hemmet (för
Karl Marcus.
Moritz Marcus.
barn med medfödd syfilis). M. blev
medl. av Arméförvaltningens
sjuk-vårdsstyr:s vetenskapliga råd 191S
och av Medicinalstyr. 1921. Han var
sakkunnig betr. lagförslag till
könssjukdomarnas bekämpande 1917 och
led. av kommittén betr.
sexualundervisning 1919—21. — M. var E. W.
Welanders främste lärjunge ocli
trädde i sin avhållne lärares fotspår ss.
forskare betr. syfilis’ prognos och
terapi samt ss. socialmedicinsk
märkesman. Jämte dåv. byråchefen S.
Ribbing var han upphovsman till lex
veneris av 1918, varmed den gamla
formen av reglementering av
prostitutionen avskaffades. — M. var fint
bildad, musikalisk och liade på
mödei-net, ss. systerson till Ernst
Josephson, ärvt starka konstnärliga
intressen. Som läkare och klinikchef
kunnig och dugande, som människa
humoristisk, vänlig och gästfri, var ban
avhållen inom en stor vänkrets. —•
Ogift. — Litt.: nekrolog av
J.Strandberg i Hvgiea 1936 och av S.
Hellerström i Nord. medicin 1936. P. H. T.
3. Marcus, Moritz,
socialpolitiker, f. 24 okt. 1877 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Leopold
Moritz M. och Jenny Assur.
Halvbror till M. 1. -— M. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1895 och blev vid
Göteborgs högskola fil. kand. 1906,
fil. lic. 190S och fil. dr på en avh. i
nationalekonomi 1911. Efter att ha
varit anställd i bank 1898—1907 blev
ban i Kommerskollegium amanuens
1907, aktuarie följ. år och förste
aktuarie 1910 samt övergick 1913 till
Socialstyr., där han var förste aktuarie
till 1917. Åren 1914—19 var ban sekr.
i Statens livsmedels- och
folkhushåll-ningskommissioner. År 1919 blev lian
ombudsman och 1941 dessutom
kassa-dir. hos ab. Vin- & spritcentralen, vilka
tjänster lian innehade t. o. m. 1945.
Ilan var tillika ombudsman hos Res-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
