- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
262

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Matton, Ida - 2. Matton, Emil - Matts, Anders Gustav - Matts Olofsson, präst, se Mattias Olofsson, s. 261 - Mattson, se även Mathsson, Matsson, Mattsson - Mattson, Hans - Mattson, Henry - Mattson, Ruben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Matton

202

Mattson

Anders Gustav Matts.

i Stockholm 1930. Är 1927 erhöll M.
Litteris et artibus. — Ogift. Th. N.

2. Matton, Emil Andreas,
industriman, f. 18 febr. 1S00 i Gävle. Bror
till M. 1. — Efter skolgång i Högre
allm. läroverket i Gävle anställdes M.
1S83 i faderns sedan 1852 bedrivna
garverirörelse, firma L. A. Matton,
Gävle. Han studerade läderindustrier
i Frankrike 1889 och i England 1892,
blev chef för firma L. A. Matton 1897
ocli övertog den 1900 tills, med
brodern Waldemar M. (f. 1872); sedan
1908 är ban ensam innehavare av
företaget. Sedan dess ombildande till ab.
1930 är ban dess verkst. dir. ocli
till-lika dir. för ab. L. A. Mattons
hudaffär och Forsbv elektriska ab. samt
styr.-led. i ett flertal bolag. — M.,
som är en av den sv.
garverihante-ringens främsta repr., har tagit
betydande del i arbetet inom branschens
sammanslutningar samt i det
kommunala livet. Han var ordf. i styr. för
Läderfören. 1911—19 och Sv.
garveri-idkarefören. 1914—32 samt är ordf.
i styr. för Fabriksfören. i Gävle sedan
1907. Han var led. av styr. för
Sveriges industriförb. 1911—38 och led.
av handelskammaren i Gävle 1907—
45. Ären 1907—30 var lian led. av
stadsfullmäktige i Gävle, och 1909—
17 var han fransk vicekonsul där. —
Gift 1895 med Ottil Charlotta Oscara
Säfwenberg. E. Bn.

Matts, Anders Gustav,
affärsman, f. 0 nov. 1903 i Rättvik,
Kop-parb. län. Föräldrar:
målarmästaren Matts Jon Andersson och Anna
Andersson. — Efter skolgång i
Rättvik och genomgångna handelskurser
var M. handelsbiträde till 1927. Han
var föreståndare för firman
Standard herrekipering i Falun 1927—29,
blev verkst. dir. för Rättviks
liandels-ab. i Rättvik sistn. år ocli övertog
1932 den nämnda
herrekiperingsfir-man i Falun, som ban 1938 ombildade

till ab. Matts herrserviee. Han äger
dessutom specialaffärerna Standard
och Junior i Falun, vilka startades
1939, samt Matts herraffär, som han
övertog 1944. Han är även verkst. dir.
för det 1944 bildade ab.
Amerika-Matts i Falun, som bedriver
textil-import och partiaffärer. — Inom
talrika sammanslutningar i länet är 51.
den ledande mannen; lian var ordf. i
Dalarnas beklädnads- och
manufakturhandlares fören. 1934—44 och är
sedan sistn. år ordf. i Dalarnas
köp-mannaförb. Han är v. ordf. i Falu
köpmannafören. sedan 1935 ocli led.
av Statens priskontrollnämnd sedan
1943. Är 1942, i samband med
textilransoneringens genomförande, var han
textilsakkunnig i Statens
livsmedelskommission. — Gift 1925 med Anna
Lundin. G. M—e.

Matts Olofsson, präst, se Mattias
Olofsson, s. 261.

Mattson, se även Mathsson,
i\[ats-son, Mattsson.

Mattson, Hans, jurist, politiker,
tidningsman, f. 23 dec. 1832 i
önne-stads skn, Kristianst, län, † 5 mars
1893 i Minnesota, Förenta staterna.
Föräldrar: lantbrukaren Matts M.
ocli Ilgena Larson. — M. studerade
vid gymnasiet i Kristianstad 1S47—49
ocli var kadett vid Vendes
artilleri-reg. 1849—51. Sistn. år emigrerade
han till Förenta staterna. Efter två
hårda läroår på skilda arbetsfält
bosatte lian sig 1853 i Goodhue county
i Minnesota, där lian tills, med
nykomna svenskar, bl. a. sin närmaste
släkt, grundlade ett nybygge, som till
en början bar lians namn men sedan
1855 kallas Vasa settlement. Genom
jordspekulationer och handel
samlade sig M. en förmögenhet, vilken
emellertid spolierades under en svår
ekonomisk kris 1857. M. började då
studera juridik, blev advokat och
juridisk ämbetsman samt hade vid
nordamerikanska inbördeskrigets ut-

Hans Mattson.

brott uppnått en viss offentlig
ställning. Under kriget (1861—65)
verkade lian energiskt för nordstaternas
sak, publicerade ett- "Upprop till
skandinaverna i Minnesota", deltog
personligen i rekryteringsarbetet,
bildade kompani D av tredje
Minnesota-reg. och ledde truppförbandet; 1863
blev han överste vid reg. M: s militära
verksamhet förlades till den västra,
mindre blodiga krigsskådeplatsen i
Kentucky. Efter kriget blev M. i sin
hemort Minnesota en alltmera
bemärkt man. Ären 1S67—69 var ban
sekr. i dess immigrationsnämnd. Soni
ombud för Northern-Pacific-järnvägen
på 1870-talet ledde han en ström av
skandinaver till Minnesota. Ären 1869,
1886 och 1888 valdes M. till statssekr.
i Minnesota, och 1881—83 var ban
Förenta staternas generalkonsul i
Calcutta. Han utgav under kortare
perioder ett flertal sv.-amerikanska
tidn., i vilka ban bl. a. verkade för att
befästa bandet mellan sitt gamla ocli
sitt nya hemland. M:s "Minnen"
(1890;"engelsk övers. "The Story of
an Emigrant Boy", 1891) ger en
levande bild av de äldre
sv.-amerikanska nybyggarnas liv och arbete. — Gift
1855 med Cherstin Peterson. G. U.

Mattson, Henry Elis, målare, f.
7 aug. 1887 i Göteborg. Föräldrar:
maskinisten Johan Emil M. och
Augusta Petterson. — M. kom till
Förenta staterna 1906 och blev
amerikansk medborgare 1913. Till att börja
med arbetade lian som mekaniker i
Worcester, medan han under fritiden
studerade vid Worcester Museum. År
1913 återvände ban en tid till Sverige,
men då lians konst mötte ringa
uppskattning här, återvände lian s. å. till
Förenta staterna. Där arbetade han
som maskinist i Chicago 1914—15
ocli använde all ledig tid till
målning. Sedan 1916 är han bosatt i
Woodstock, New York, och ägnar sig
belt åt sin konst. Med tiden har han
blivit en av de mest uppmärksammade
landskapsmålarna i Förenta staterna.
— M. är i sin konst ett stycke
mystiker. Hans landskapsmålningar äro
utarbetade i ateljén efter
minnesbilder och ha en subjektiv och
suggererande prägel. Han väljer med
förkärlek havsmotiv. — M. är repr. i minst
aderton museer i Förenta staterna
samt i Vita huset i Washington. Han
bar även utfört två muralmålningar i
posthuset i Portland, Maine. Bland
offentliga erkännanden, som kommit
M. till del, märkes ett
Guggenheim-stipendium 1935. — Gift 1924 med
Daphne Sawyer. T. M.

Mattson, Ru b en, skolman,
matematiker, f. 5 okt. 1879 i Stockholm,
t 11 febr. 1929 därstädes. Föräldrar:
rektorn Mattias Petter M. och Hilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free