- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
294

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metcalfe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meyer

294

Meyerhöffer

franska handelstraktaterna, för vilka
han även intresserat arbetade i
bevillningsutskottet, som han tillhörde s. å.
Det var egentligen först 1897, då lian
för tredje gången tog plats i Andra K.,
som han väckte någon större
uppmärksamhet inom politiken. M. var
led. av bevillningsutskottet 1898—
1902, fastän han då stod utanför
partierna. Den personliga popularitet,
som han förvärvat, bidrog till att lian
blev finansminister, då E. G. Boström
bildade sin andra ministär. Han
beklädde denna post 15 juli 1902—13
april 1905. Som finansminister fick
han uppgiften att skaffa statsverket
de nya inkomster, som 1901 års
härordningsbeslut gjort nödvändiga.
Redan 1903 genomdrev M. höjd
brännvinstillverkningsskatt, höjda
finanstullar på vin och spirituösa samt de
nya skatteformerna maltskatt ocli
punschskatt. Under lians
statsrådstid utfärdades även nya
brännvinsförsäljnings- och
maltdrycksförordningar. Även i Ramstedts ministär 13
april—2 aug. 1905 var M.
finansminister men avgick med denna
ministär. År 1905 var han sv.
generalkonsul i Köpenhamn och 1906 i
Helsingfors. Han återvände 1907 till
Stockholm, där lian från s. å. till sin
död var ordf. i styr. för Sveriges allm.
liypoteksbank och i Folkskollärarnas
pensionsinrättning. Han togs även i
anspråk för en mängd
kommittéuppdrag, bl. a. som ordf. i post- ocli
telegrafkommittén 1899—1901. — Gift
1874 med Beate Kall. B. M.

Meyer (Meijer), Gerhard, d. y.,
konstgjutare, se nedan.

Meyer, Gustaf Samuel, skolman,
skriftställare, f. 17 maj 1848 i Åmål,
† 18 maj 1935 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Johan August 1\[.
ocli Maria Gustava Fryxell. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1867 studerade
M. vid Uppsala univ., där lian 1873
blev fil. kand. och 1875 fil. dr på en
avh. om den tyske skalden Ludwig
Ullland. Åren 1875—79 var lian e. o.
amanuens i Riksarkivet ocli samtidigt
lärare vid olika skolor, 1879—89
ex-tralärare vid Ladugårdslands
läroverk (från 18S6 kallat Östermalms
lägre allm. läroverk) och 1889—1914
läroverksadjunkt i Falun. Sistn. år
pensionerades han ocli flyttade till
Stockholm. — M. deltog under sin
uppsalatid livligt i studentlivet, bl. a.
som uppburen spexare, och författade
själv spexet "Klosterrofvet", som
uppfördes första gången 1870. Även i
sällskapet S. H. T. hörde han till de
tongivande. M. utgav fyra årgångar
"Literärt Album" (1S77—82), vari bl. a.
Viktor Rydberg ocli Snoilsky
offentliggjorde flera av sina mest kända
dikter, samt var red. för en årgång

Gerhard Meyer d. y. Målning tillskriven L.
Pasch d. y.

"Album för literatur ocli konst" (1890)
och tills, med V. G. Balck för Tidn.
för idrott 18S1—84. Han utgav
därjämte en samling "Dikter" (1S81) och
ett av uppsluppen studenthumor
präglat memoarverk, "Studentliv i
Uppsala för sextio år sedan" (1930) samt
översatte arbeten av P. Heyse och A.
Belot. Ett trettiotal översättningar av
Uhlands ballader ingå i "Dikter".
—- Gift 1S95 med Sigrid Maria
Carlander. T. M.

M eyer, Johan Friedrich,
litograf, tidningsutgivare,
boktryckare, se s. 295.

Meyer, Otto, konstgjutare, se s.
295.

Meyer, Waldemar,
industriman, f. 26 jan. 1876 i Moskva.
Föräldrar: godsägaren Julius Fredrik
Wilhelm M. ocli Maria Nicolajevna
de Bouve. — M. flyttade med
familjen till Sverige 1884, gick i
läroverk i Stockholm och Växjö och i
handelsskola samt bedrev keramiska
studier i Tyskland och Österrike.
Efter anställningar i ett par
stockholmska affärsföretag var ban 1910—12
generalagent i Sverige för tyska och
österrikiska porslinsfabriker samt
blev 1912 disponent och verkst. dir.
för Gefle porslinsfabriks ab. Han
var företagets huvudintressent 1922—•
36, och det utvecklades under hans
ledning till ett av de mera betydande
i branschen; bl. a. liar han visat
intresse för höjandet av den
konstnärliga standarden hos varorna. Han
lämnade ledningen 1936 men kvarstår som
styr:s ordf. M. är tillika styr.-led. i ab.
Karlskrona porslinsfabrik sedan 1940,
ab. Gefle förenade bryggerier och v.
ordf. i Gefle stads sparbank m. m. -—
M. har tagit livlig del i arbetet för
Gävles utveckling. Han var
stadsfullmäktig där 1924—36 och liar bl. a.
varit ordf, i Gefle stads idrottsplats-

styr., led. av styr. för Gefle mus. ocli
fullmäktig i Gefle handelskammare.
— Ogift. E. Rn.

Meyer, W ilh el m, xvlograf, se s.
295.

Meyer, styck- ocli
klockgjutar-släkt av tyskt ursprung, verksam i
Sverige under 16- och 1700-talen. —
Gerdt (Gerhard) M. († troligen 1664)
kom på 1630-talet, efter att ha
praktiserat i sin faders gjuteriverkstad i
Lybeck, till Stockholm, där lian 1641
erhöll fullmakt som kronans
stvck-gjutare och uppförde det gjuterihus
vid Rännarbanan (nära Hötorget)
därstädes, som ända fram till
1700-talets slut tjänstgjorde som k.
styck-gjuteri. M. utförde i kungahusets
tjänst ett stort antal artilleripjäser
samt klockor för ett flertal kyrkor.
Sonen Johan M. († 1679), vilken
erhöll k. privilegium 1655, och
sonsonen Gerhard M. d. ä. (f. 1667, † 1710),
vilken erhöll samma rättighet 1695,
fortsatte lians verksamhet. Dennes
son Gerhard M. d. y. (se nedan)
utvidgade verksamheten till att omfatta
även mera kvalificerad gjutning av
konstföremål. Hans son Gerhard M.
(f. 1728, † 1797) var den siste i
släkten, som förestod k. styckgjuteriet.

M. L—n.

Meyer (Meijer), Gerhard, d. y.,
konstgjutare, f. 1 aug. 1704 i
Stockholm, † 11 nov. 1784 därstädes.
Föräldrar: styckgjutaren Gerhard M. och
Catharina Kammecker. — M. övertog
1728 faderns verkstäder i Stockholm
efter att tidigare lia studerat i
Holland. England, Frankrike, Österrike
och Tyskland. Han var en skicklig
yrkesman ocli blev 1730 k. styckgjutare
och s. å. sprutmästare för K. slottet.
År 174S blev han dir. och 1766
över-dir. för rikets styckgjuterier. Han
erhöll 1772 avsked med pension. Till
M:s första arbeten hörde
tillverkningen av cylindern till Mårten
Trie-walds ryktbara, på 1720-talet i
Dannemora installerade "eld- och
luftmaskin". Hans krafter togos vidare i
anspråk för slottsbygget, varjämte han
för slottet konstruerade förbättrade
brandsprutor. Bouchardons byst av
Karl XII, en i Vet. akad. uppställd
byst av Fredrik I samt Gustav Vasas
staty utanför Riddarhuset och Gustav
II Adolfs staty på Gustav Adolfs torg i
Stockholm, de båda senare av
Larcheveque, äro gjutna av honom. — M. blev
1740 led. av Vet. akad. Till dess
handlingar har ban lämnat flera bidrag,
bl. a. rörande brandsprutor. Han blev
hedersled, av Konstakad. 1776 och
donerade sin vid Röda Bodarna belägna
fastighet till akad., som ännu äger
densamma. — Gift 1728 med sin
moders halvkusin Maria Juliana
Kammecker. C.-F. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free