- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
336

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Morales

330

Morén

2. Morales, Clary Charlotta,
romanssångerska (sopran),sångpedagog,
f. 31 maj 1876 i Kristinehamn.
Föräldrar: ingenjören Harald Asplund och
Charlotta Lennmark. •— Efter
sångstudier i Stockholm för bl. a. Caroline
Östberg sjöng M. offentligt där första
gången 1900. Utbildningen fortsattes
för J. Hey i Berlin oeh för G. Bratt.
Från 1903 framträdde M. ofta i
Sverige som romanssångerska och
medverkade även vid oratoriekonserter.
Hon gjorde konsertresor i Norge,
Danmark, Tyskland, Schweiz och England.
Efter att lielt ha övergått till
pedagogisk verksamhet var M. 1934 bland
initiativtagarna till Sv.
sångpedagog-förb., vars v. ordf. lion var 1934—37
ocli vars hedersled, hon blev 1943. Hon
undervisade vid Musikkonservatoriet
1925 och 1933—34 som tf. lärare i
solosång. M. valdes 1919 till led. av
Mus. akad. — Med en stämma, som väl
återgav subtila nyanser, räknades M.
länge som en av våra främsta
romanssångerskor, särskilt inom den sv.
repertoaren. Även hennes pedagogiska
gärning har blivit högt skattad. —
G-ift 1902 med professorn Olallo
Morales (M. 1). K. B.

Morbeck, Karl Gustaf Emanuel,
orientalist, präst, f. 15 sept. 1875 i
Uppsala. Föräldrar: komministern
Atiders Gustaf Mattsson och
Charlotta Fredrika Cedergren. — M.
avlade mogenhetsex. i Uppsala 1893 ocli
fil. kand.-ex. därstädes 1898. Efter er
vistelse i Syrien ocli Palestina 1903—
05 blev han fil. lic. 1909, fil. dr samt
docent i semitiska språk vid Uppsala
univ. 1910. M. uppfördes 1917 i andra
förslagsrummet till professuren i
semitiska språk vid Göteborgs högskola
och 1927 i första förslagsrummet till
professuren i Gamla testamentets
exe-getik vid Uppsala univ. Då M. i den
mycket uppmärksammade
befordringsstriden om sistn. professur
förbigicks vid utnämningen och ingen
akademisk befordran var att vänta,
övergick han till den prästerliga
banan och var kyrkoherde i Stora Malms
förs., Strängnäs stift, 1933—46. Han
blev teol. hedersdr i Uppsala 1933. —
M:s viktigaste skrifter falla inom
vulgärarabiskans område. Där märkas
"Etudes phonologiques sur le dialecte
arabe vulgaire de Beyrouth" (1910,
drsavli.) och "Tülil il cumr, texte arabe
vulgaire transscrit et traduit" (Le
monde oriental 1912, 1914). M:s
insatser på det
gammaltestamentligt-exegetiska området äro föga
betydande, men däremot är hans kritiska
granskning av kyrkobibelns övers, av
de gammaltestamentliga texterna ett
förtjänstfullt arbete ("Kyrkobibelns
översättning av Jesajas bok kritiskt
belyst", Le monde oriental 1922). M:s

något negativt kritiska läggning oeh
stora arabistiska insikter gjorde
honom till en fruktad
fakultetsopponent. — Gift 1909 med Berta
Eriksson. G. Wn.

Morel, Jacques, bokbindare, f.
omkr. 1620 i Frankrike, † antagligen
1680 i Stockholm. — M., som var
verksam i Stockholm 1650—80, blev
bokbindare åt drottning Kristina och
anställdes i juli 1651 med lön på stat. Han
var 1659—79 "kammarbokbindare",
d. v. s. verksam vid Kammarkollegii
bokbinderi, arbetade bl. a. för
Magnus Gabriel De la Gardie 1663—64,
var 1668—72 bokbindare vid
konungens bibi. och arbetade även för
konungens privata boksamling. — M:s
specialitet var band i röd marokäng
och ljus kalv med rik dekorativ
utstyrsel i guld. Han visade framför allt
skicklighet som skinnfärgare; lians
guldtryck har däremot icke lika väl
stått emot tidens tand. M. var den
första fackmannen i Sverige, som
begagnade s. k. franska punkterade
stämplar för guldornamentering. Av
hans många bevarade arbeten
utmärker sig särskilt ett i s. k. Du
Seuil-s+il för soberhet med sin enkla bård,
bestående av tre linjer, en ram
liknande bården samt i ramens hörn
stiliserade blommor eller vapen. — M.
förlade även ett och annat bokverk,
bl. a. Saléns kokbok "Then frantzöske
kocken" (1664). H. Fr.

Morell, Ernst Johan, veterinär,
högskolelärare, f. 1 mars 1833 i
Stockholm, † 13 aug. 1911 därstädes.
Föräldrar : gördelmakaråldermannenjStoem
Olof M. och Anna Maria Lindström.
— M. blev student vid Uppsala univ.
1851 och följ. år elev vid
Veterinärinrättningen i Stockholm samt avlade
veterinärex. 1855. Han antogs sistn.
år till veterinär i Hedemora distrikt.
År 1864 gjorde han med
statsunderstöd en studieresa till Frankrike,
Belgien och Holland. Han kallades 1866
att bestrida en extra lärartjänst vid
Veterinärinst:s nyinrättade
ambula-toriska klinik; denna befattning
ändrades 1868 till en professur i
hus-djursskötsellära och
veterinärrättsvetenskap, med vilken professur
chefskapet för den ambulatoriska kliniken
var förenat. Under flera kortare
perioder var lian inst:s föreståndare.
Han avgick 1898. — M. utövade ett
stort inflytande på veterinärernas
praktiska utbildning under
1870—90-talen. Han publicerade ett flertal
uppsatser i fackpressen. Han deltog 1875 i
grundandet av Sv. allm.
djurskydds-fören., tillhörde dess styr. i många år
och erhöll dess stora medalj. År 1906
blev lian hedersled, av Sv.
veterinär-läkarefören. •—- Gift 1) 1856 med
Charlotta Lovisa Hellström, † 1868;

2) 1870 med Katarina (Karin)
Charlotta Kristina Hultqvist. N. F—m.

Morén, Axel Teodor Emanuel,
veterinär, f. 25 april 1885 i Almby
förs., Örebro. Föräldrar:
bankkassören Johan Emanuel M. och Alma
Lydia Lund. —• M. avlade mogenhetsex.
i Örebro 1903 och veterinärex. 1907.
Han blev sistn. år stipendiat i
Fält-veterinärkårens reserv, 190S
bataljonsveterinär vid Göta ingenjörkår
och 1911 vid Ostgöta trängkår, fick
kaptens tjänsteställning 1919 och
blev s. å. assistent på
fältveterinär-byrån i Arméförvaltningens
sjukvårdsstyr. samt 1920
regementsvete-rinär i Fältveterinärkåren. M.
utnämndes 1924 till fält veterinär vid
Sjätte (sedermera Norra)
arméfördelningen och 1931 till överfältveterinär
och chef för fältveterinärbyrån i
Arméförvaltningens sjukvårdsstyr. År
1936 erhöll han överstes
tjänsteställning. Med genomförande av detta års
försvarsreform fick han 1937 som chef
för Fältveterinärkåren ledningen av
Veterinärinspektionen, sedermera
Arméinspektionens veterinäravd., och
tillika av häst- och
veterinärmateriel-byrån inom Arméförvaltningens
in-tendenturdep. Han avgick 1945 efter
att s. å. ha erhållit generalmajors
tjänsteklass. — M. har varit lärare
vid och chef för ett flertal
utbildningskurser för militärveterinärer.
Han har med statsstipendium
företagit studieresor till Tyskland 1918,
Danmark 1930 och Finland 1942.
Sedan 1944 är han av K. M:t förordnad
som ordf. i centralstyr. för Sv. blå
stjärnan. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1938 och hedersled, i Sv.
mili-tärveterinärsällskapet 1936 och i Sv.
veterinärläkarefören. 1945. — Ogift.

N. F—m.

Morén, Henrik Hjalmar Simon,
idrottsman, f. 5 jan. 1877 i Tävelsås
skn, Kronob. län. Föräldrar:
militärmusikern ocli lantbrukaren Peter Mag-

Axel Morén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free