- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
372

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Ola - Månsson, Peder, biskop, författare, se Peder Månsson - Månsson, Vilhelm - Mårdberg, Wilhelm - Mårten Helsing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Månsson

372

Mårten Heising

Ola Månsson. Träsnitt.

Månsson, Ola, i Gårdlösa,
lantbrukare, politiker, f. 12 maj 1808 i
Smedstorps skn, Kristianst. län, †
1S92 i Little Falls, Minnesota, Förenta
staterna. Föräldrar: sockenskräddaren
Måns Jönsson och Sara Carlsdotter. —
M. var vid alla riksdagar 1847—58 led.
av bondeståndet. Han var i början av
sin riksdagsmannabana en av de mest
frisinnade inom sitt stånd och yttrade
sig då till förmån för utvidgad
näringsfrihet, ökade rättigheter för
judar, rätt för utlänningar att inneha
lärostolar vid sv. univ. m. fi.
reformer. Han hörde 1853—54 till det fåtal
inom bondeståndet, som ville avskaffa
husbehovsbränningen, blott icke
fa-briksbrännarna därav droge fördel.
M. ivrade för byggandet av järnvägar,
vari han såg en förutsättning för
samhällets såväl intellektuella som
materiella utveckling; 1856—58 hörde han
till det parti, som genomdrev s.
stambanans byggande genom
Södermanland. —■ M. ägde en betydande
parlamentarisk begåvning, var en
fängslande talare och ägde en snabb
replik-föring. Under sin sista
riksdagsmanna-tid var han den mest inflytelserike
inom bondeståndet. Då hade han
emellertid övergivit sina grundsatser och
gick som huvudman för det s. k.
"kotteriet" helt och hållet regeringens
ärenden. Spendersam, då det gällde att
tillförsäkra regeringsförslagen majoritet
i riksdagen, blev M. snart utpekad som
ekonomiskt understödd av hovet;
längre fram gick ryktet, att
kronprinsen, den blivande Karl XV, skulle
ha bestått trakteringen. Genom sitt
slösaktiga sällskapsliv övade
"kotteriet" ett fördärvligt inflytande på
levnadsvanorna inom bondeståndet. Dess
saga blev emellertid kort, ty M., som
1853 valts till dir. för riksbankskonto
ret i Malmö, blev med anledning av
sin förvaltning där invecklad i en
process. Medan denna ännu pågick, emi-

grerade han plötsligt via England till
Förenta staterna 1859, där lian 1861
slog sig ned som nybyggare nära
Mel-rose i Minnesota och tog sig namnet
August Lindbergh. På sin ålderdom
var han bosatt i Little Falls,
Minnesota. — Gift 1) 1833 med Ingår
Jönsdotter, † 1864; 2) med Louise
Carline. — En sonson tillM. är
atlantflygaren Charles Lindbergh. S. Sw.

Månsson, Peder, biskop,
författare, se Peder Månsson.

Månsson, Vilhelm Andreas,
bryggare, f. 30 dec. 1863 i Sjögestads
skn, östergötl. län. Föräldrar:
rust-liållaren Albert M. och Carolina
An-dersdotter. —■ Efter genomgång av
folkskolan och Lunnevads folkhögskola
i Sjögestad ägnade sig M. åt
bryggeristudier, bl. a. vid Michels
bryggareskola i München, och blev 1S89
under-bryggmästare vid J. W. Lyckholm och
co:s bryggeri i Göteborg. Inom detta
företag, som grundats av M:s
morbroder J. W. Lyckholm, blev M. 1893
bryggmästare och 1910 disponent. När
Lyckholmska bryggeriet 1927
sam-manslogs med J. A. Pripp & sons
bryggeri, blev M. ordf. i styr. för det nya
bolaget. Han utförde hos ab. Pripp &
Lyckholm en i många avseenden
banbrytande insats för den sv.
bryggerihanteringen. Åren 1908—30 var M. led.
av Sv. bryggarefören:s styr. — M. har
varit v. ordf. i örgryte
kommunalnämnd, led. av kommunalfullmäktige
samt v. ordf. i direktionerna för
Ekmanska sjukhuset i Göteborg och
Mölndals sjukhus. — Gift 1S99 med
Thea Erika Beyer. B. Hgn.

Mårdberg, Gustaf Wilhelm,
präst, frälsningsofficer, f. 12 maj
1S35 i Stockholm, † 21 dec. 1912
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Fredrik Wilhelm M. och Amalia
Carolina Mathilda Westerling.
■—-M. växte upp i en förmögen familj
av finsk härkomst, åtnjöt
privatundervisning i gosspension i Han-

näs skn, Kalmar län, 1844—49 och
tog sedan sång- och danslektioner i
Stockholm som förberedelse för
teaterbanan. Efter att sommartid ha
praktiserat som lantbrukselev i
stockholmstrakten fick M. 1854 plats som
bokhållare vid Axmars järnbruk i
Hamrånge skn, Gästrikland. Under
inflytande av en skara läsare vid
bruket blev han 1856 omvänd och
bröt radikalt med sitt föregående liv.
Utstött ur familjen togs lian under
de följ. åren om hand av troende
kretsar i Mariestad och Gävle och
fick, samtidigt som han tjänade sitt
uppehälle som kontorist, tillfälle att
pröva sina krafter inom andlig
verksamhet. Åren 1859—61 genomgick
lian pastor P. A. Ahlbergs
bibelskola i Kristdala, och 1S63 avlade han
studentex. i Uppsala. Därefter
verkade lian som resepredikant för
Jönköpings missionsfören. med
statione-ring i Mariestad. På grund av sina
fria gudstjänstformer kom lian ofta i
konflikt med schartauanerna. År
1871 återvände M. till Uppsala, där
han bedrev studier jämsides med
prästtjänstgöring och 1873
prästvigdes. Efter kortare förordnanden som
pastorsadjunkt, bl. a. i Gävle 1874—
75, var han v. komminister i Morkarla
skn, Uppsala län, 1877—89,
varefter han blev v. komminister i Gävle
1S89 och komminister där 1890. På
grund av sin positiva inställning till
frikyrkofolket och sitt stränga krav
i nattvardsfrågan (nattvardsgång
borde tillåtas endast för verkligt
troende) anmäldes han ofta för
tjänstefel hos de kyrkliga myndigheterna
och erhöll varning. År 1893 lämnade
han sin komministerbefattning och
antogs i Stockholm som kapten vid
Frälsningsarmén, vars offensiva anda
mycket tilltalade honom. Efter
kortare kommenderingar i Hälsingborg,
Uppsala och Norrköping var M.
reseadjutant hos kommendör W. E.
Oli-phant, blev kandidatsekr. 1901 och
var chef för statistilcdep. med majors
rang 1903—04. — M:s levnadsminnen,
vilka ge en intressant inblick i
väckelserörelsens historia, utgåvos av
svärsonen Evald Malmström under
titeln "Kolportör, präst,
frälsningsofficer" (1929). — Gift 1875 med
Clara Margareta Cassel. G. W.

Mårten Heising (Martinus Olavi
Ilelsingus), sekreterare, † 7 april
1568. — M. inskrevs 1546 vid univ. i
Wittenberg, där lian 1550
promoverades till magister. Han blev därefter
sekr. i k. kansliet. Både Gustav Vasa
och Erik XIV sände honom i
diplomatiska uppdrag, bl. a. till England 1556
och 1561 och till Skottland 1562. Efter
Sturemorden följde han Erik till
Svartsjö samt därefter i fälttåget

Wilhelm Mårdberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free