Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Möller, Catharina - Möller, Dagmar, sångerska, se s. 382 - Möller, Elis Essen-, obstetriker, gynekolog, se Essen-Möller (bd 2 s. 460) - Möller, Erik Essen-, psykiater, se Essen-Möller (bd 2 s. 461) - Möller, Gunnar - Möller, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möller 377 Möller
Möller, Catharina, f. Stopia,
diplomat, † i slutet av 1650-talet. -—
M:s första make, Johan M., som efter
sitt adlande 1631 skrev sig till
Lil-jenhagen i Ingermanland, var från
sistn. år diplomatisk agent i Moskva.
Efter hans död 1632 fortsatte M. hans
verksamhet och försågs t. o. m. 1633
med riksrådets fullmakt att t. v.
representera Sverige i Ryssland. Hon
fullföljde framgångsrikt de
diplomatiska förhandlingar, främst
rörande de sv.-ryska
handelsförbindelserna, som hennes man inlett. Våren
1634 synes hon emellertid ha råkat i
ekonomiska svårigheter och begärde
enträget riksrådets hjälp. Kort
därefter synes hon ha drabbats av en
katastrof, vars innebörd ej är fullt
klar. Säkert är endast, att den sv.
gården i Moskva nedbrändes och att
M. hastigt tvingades fly till Sverige.
Hon lyckades av sv. regeringen
erhålla en viss ersättning för de
förluster hon lidit i Moskva, men
hennes politiska roll var nu slutspelad.
— Gift 1) 1620 med Johan Möller, †
1632; 2) med Christoffer Jagow. ■—
Litt.: R. Liljedahl, "Sveriges första
kvinnliga diplomat " (i Personliist.
tidskr. 1934). B. B—é.
Möller, Dagmar, sångerska, se
s. 382.
Möller, Elis Essén-,
obstetri-ker, gynekolog, se Essen-Möller (bd 2
s. 460).
Möller, Erik Essen-, psykiater,
se Essen-Möller (bd 2 s. 461).
Möller, Wilhelm Carl Gunnar,
arméofficer, f. 2 dec. 1897 i
Ängelholm. Föräldrar: apotekaren Carl
Wilhelm Fritz M. ocli Esther
Almström. — M. avlade 1915 studentex.
i Hälsingborg, blev 1917 fänrik och
1919 löjtnant vid Norra skånska
in-fanterireg. och utnämndes 1930 till
kapten vid Generalstaben. Ären 1932
—34 var han bitr. militärsakkunnig i
sv. delegationen vid Nationernas
Förbunds nedrustningskonferens och
1934—36 adjutant hos chefen för
Generalstaben. Han utnämndes 1936 till
kapten vid Gotlands infanterireg. och
1937 till major i armén samt blev 1938
stabschef vid militärbefälet på
Gotland. M. utnämndes sistn. år till
major och 1941 till överstelöjtnant vid
Generalstaben samt blev 1940 chef
för Arméstabens organisationsavd., i
vilken befattning lian kvarstod till
1940, då han blev överste vid
Generalstabskåren och souschef vid
Arméstaben. År 1944 kallades han till
överste ocli chef för Södra skånska
infanterireg. Sedan 1947 är han
militärattaché vid sv. ambassaden i
Washington. Han blev 1944 led. av
Krigs-vet. akad. — Gift 1933 med Ella Inga
Sofia Spade. A. Åg.
Gustav Möller.
Möller, Frits Gustav, politiker,
f. 6 juni 1884 i Malmö. Föräldrar:
smeden Ola M. och Anna Månsson.
—■ M., som tidigt blev faderlös, växte
upp i ett mycket fattigt hem. Vid
tretton års ålder blev han springpojke
(sedermera privatsekr.) hos
industrimannen R. F. Berg. Efter studier vid
Malmö högre handelsinst. 1905—06
var han medarb. i Arbetet 1906—07
och i Skånska Social-Demokraten 1907
—12. Vid sidan därav framträdde han
som en av de ledande inom den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen, där
han blev förbundsordf. 1907 och vars
tidn. Fram lian redigerade 1911—12.
Åren 1913—17 var M. verkst. dir.
för det nystartade Bokförlagsab.
Tiden, Stockholm, med uppgift att
rationellt organisera arbetarrörelsens
förlagsverksamhet. Från denna tid
togs lian i anspråk för allt viktigare
partipolitiska uppdrag. Han utsågs
1916 till sekr. i socialdemokratiska
partiet, en befattning, som han med
vissa avbrott innehade till 1940. Som
energisk och praktisk organisatör i
nära samarbete med P. A. Hansson
har M. övat ett mycket betydande
inflytande på det socialdemokratiska
partiets politik. Under sin mångåriga
verksamhet som partisekreterare
utförde han ett betydande arbete på att
utbygga och stärka partiets
organisation. Ingen nu levande
socialdemokratisk politiker torde vara så känd av
partifolket och i så hög grad för dem
personifiera partiets politik som M.
Han framträdde tidigt som skribent
och teoretiker. Under perioden 1913
-—24 var han flera gånger medred. i
tidskr. Tiden samt vid två tillfällen
(1914 och 1921) dess huvudred.; 1921
-—24 var han chefred, för
Social-Demokraten. Socialismen såg M. som
en direkt konsekvens av demokratin;
han motsatte sig alla revolutionära
tendenser inom den unga
arbetarrörelsen ("Stormklockepolitiken under
kritisk granskning", tills, med P. A.
Hansson, 1916). I talrika uppsatser,
varav "Den socialistiska revolutionen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
