- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
387

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mörner, Carl - 4. Mörner, Hans Georg - 5. Mörner, Carl Gustaf - 6. Mörner, Hans Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mörner

3S6

Mörner

Carl Mörner (3). Målning (detalj) av okänd
konstnär 1657.

3. Mörner, Carl, friherre,
ämbetsman, f. 21 febr. 1605 i Stockholm,
† 25 maj 1665 i Dorpat. Son till M. 1.
— M., som fortsatt faderns
biografiska anteckningar och i "Mörnerska
släktboken 1468—1653" (utg. av C.
M. Stenbock 1900) lämnat sin
självbiografi, studerade 1622—29 bl. a. i
Uppsala, Leiden och Paris. Han blev
1630 volontär vid sv. armén i
Tyskland, 1632 kammarjunkare hos Gustav
II Adolf ocli var under de närmast
följ. ären nära knuten till konungens
person. Bl. a. stod M. vid lians sida i
striderna vid Breitenfeld ocli Lutzen.
Under Kristinas förmyndarregering
var lian 1635—36 assessor i Göta
hovrätt men förflyttades sistn. år till
Kammaren, där han 1639 avancerade
till kammarråd. Som landshövding i
Viborgs län 1641—45 och
generalguvernör över Ingermanland och
Keks-holms län 1645—51 vann M. stor
förtrogenhet med Byssland och ryska
förhållanden. Han utnämndes 1651
till president i Dorpats hovrätt,
upphöjdes 1652 i friherrligt stånd och
vann 1653 inträde i riksrådet, där
lian gjorde sig känd för sin i regel
fredsvänliga hållning. Från 1662 var
M. president i Göta hovrätt. — Gift
1636 med Maria Ribbing. B. B—é.

4. Mörner, Hans Georg,
friherre, arméofficer, ämbetsman, f. 24
juni 1623, † 11 aug. 16S5 i Jönköping.
Föräldrar: landshövdingen Stellan M.
och Maria von der Grünau. Halvbror
till M. 3. — M. blev 1644 ryttare vid
ett tyskt kavallerireg. i sv. tjänst,
avancerade efter kort tid till
ryttmästare samt blev 1647 generaladjutant,
1651 överstelöj tnant ocli kammarherre
hos arvfursten Karl Gustav och 1655
överstelöjtnant vid Livgardet till
häst. Han deltog i polska kriget
och utmärkte sig i slaget vid
Warszawa 1656. Följ. år blev lian överste

för Smålands kavallerireg., 1669
generalmajor av kavalleriet och 1672
landshövding i Jönköp. län. M.
upphöjdes 1674 i friherrligt stånd med
Morlanda (på Orust i Bohuslän) som
friherresäte, blev s. å.
generallöjtnant, 1676 överkommendant i
Göteborg ocli guvernör över Älvsb. län och
verkade där under kriget kraftigt för
försvarets stärkande. År 1679 blev
M. guvernör över Kalmar och
Kro-nob. län och förflyttades följ. år till
Jönköp. och Ivronob. län. — Gift med
Beata Schulman. A. Åg.

5. Mörner, Carl Gustaf, greve,
arméofficer, ämbetsman, f. 1658 i
Malmö, † 27 okt, 1721 i Jönköping.
Son till M. 4. — M. blev 1673 ryttare
och 1675 kornett vid
Änkedrottningens livreg., deltog i Karl XI:s danska
krig, varvid lian utmärkte sig i
slagen vid Lund och Landskrona, ocli
utnämndes 1677 till ryttmästare vid

Har.s Georg Mörner (4). Målning (detalj);
D. K. Ehrenstrahl» ateljé.

Smålands kavallerireg. S. å. blev han
kornett vid livkompaniet av Livreg.
samt 1679 löjtnant och 1680
kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren. År 1691
trädde han i fransk krigstjänst,
varvid lian under hertigens av
Luxemburg befäl deltog i fälttåget i
Flandern. Två år senare utnämndes han
till överstelöjtnant vid
Livdrabantkåren, kallades 1695 till överste och
chef för Ostgöta kavallerireg. och
blev 1700 generalmajor av
kavalleriet. M. följde Karl XII på dennes
fälttåg, bevistade bl. a.
landstigningen på Själland och slaget vid Düna
samt intog i juli 1701 Mitau ocli lade
Kurland under sv. välde. Våren 1702
fick lian i uppdrag att bemäktiga sig
Vilna, som lian besatte i mars s. å.
Han förenade sig därefter med
liuvud-armén och deltog i slaget vid Kliszow,
där lian visade "en ogemen
behjär-tenliet". M. tog även del i 1703 års

fälttåg men måste 1704 på grund av
sjukdom återvända till Sverige. S. å.
utnämndes han till generallöjtnant
och fick som generalmönsterherre
viktiga förrättningar i hemlandet.
M. blev 1711 general och följ. år
guvernör över Göteborg oeh
Bohuslän. Kort efter tillträdandet av denna
post framlade M. en plan för infall i
Norge (tr. i Handlingar till
Skandinaviens historia, 3, 1817), som
överensstämmer med Karl XII:s tåg mot
Norge 1716. Som guvernör arbetade
han energiskt på försörjningen av de
i Västsverige stående trupperna, fick
i dec. 1715 konungens order att
förbereda det norska fälttåget oeh
övertog vid infallet befälet över den ena
häravd. M. kallades 1716 till k. råd,
blev s. å. generalguvernör över
Göteborgs, Bohus, Närkes, Värmlands,
Hallands, Skaraborgs och Älvsborgs
län samt upphöjdes i grevligt stånd.
Följ. år utnämndes han till
fältmarskalk, avvärjde tappert
Tordenskjöld® anfall mot Göteborg i maj
s. å. samt deltog i 1718 års norska
fälttåg. Efter Karl XII:s död
förflyttades M., som var anhängare av
hertigens av Holstein tronkandidatur,
1719 till Jönköping som
hovrättspresident. — M. var en skicklig
kavallerigeneral och en framstående ocli
välvillig ämbetsman, som ständigt
åtnjöt Karl XII:8 stora gunst. Hans
berättelse om sina krigsföretag från
25 febr. till 9 juli 1702 är tr. i A.
Quennerstedts "Karolinska krigares
dagböcker" (8, 1913). — Gift 1) 1685
med friherrinnan Catharina
Margaretha Bonde, † 1705; 2) 1705 med
grevinnan Christina Anna Bielke.

A.Åg.

6. Mörner, lians Georg, greve,
arméofficer, f. 10 aug. 1686 på
Olstorp i Västra Byds skn, östergötl.
län, † 14 sept. 1738 i Stockholm.

Carl Gustaf Mörner. Målning (detalj) av D.
von Krafft omkr. 1090.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free