- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
520

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordlindh

520

Nordling

Johan Nordling,

praktiska rättsfrågor och sin skarpa
blick för det praktiska livets krav.
För begreppsjurisprudens och
systematik saknade lian däremot egentligt
intresse. Han skiljer sig därigenom
från de flesta av sin tids rättslärda,
och lian intog som forskare en
självständig ställning. I sina föreläsningar
över civilrättens allm. del tog han
avstånd från den s. k. historiska skolan,
som eljest dominerade tidens
juridiska tänkande. Den betraktade
rättsutvecklingen som en produkt av en
blint verkande naturkraft inom det
historiskt givna samhällets ram.
Gentemot denna uppfattning hävdade
N., att rättssatserna i det väsentliga
voro "frukten av en medveten
bestämning med avseende på det ändamål de
skola tjäna, hos dem, av eller genom
vilka de uppställas". I sin
vetenskapliga metod uppvisade N. många
moderna drag, ocli hans betydelse
sträcker sig in i våra dagar. — N. var
Uppsala univ:s ombudsman 1860—63
och ordf. i stadsfullmäktige 186S—73
och från 18S3. — Gift 1860 med Engla
Charlotta Josefina Östling. S. E.

3. Nordling, Johan, journalist,
författare, f. 20 okt. 1863 i
Uppsala, † 9 maj 1938 i Ramlösa,
Hälsingborg. Son till N. 2. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1881
studerade N. 1881—85 vid Uppsala univ.
Han arbetade 1886—87 som
journalist i Dagens Nyheter och knöts 1888
som red.-sekr. till Idun, där han även
var litteratur- och konstanmälare. År
1906 blev han tidn:s red. På grund
av en svår ögonsjukdom måste han
1915 lämna redaktörskapet och slog
sig då ned i Skeberg, Leksand. Från
omkr. 1930 bodde han, nästan blind,
i Eamlösa. — N. framträdde även som
förf., och flera av hans böcker fingo
stor spridning. Hans första stora
framgång var den sentimentala berättelsen
"Vera" (1885). Som turist i Leksand

kom han 1904—06 i kontakt med
Dalarnas ungdomsrörelse, vilken han
skildrade i romanen "Siljan" (1907;
9:e uppl. 1919). Boken är en
nyckelroman, en blandning av reportage och
sentimental romantik, och den fick
huvudsakligen på grund av sin
kul-turellt-nationella entusiasm ett
positivt mottagande av såväl kritik som
publik. N. hade ett starkt
musikintresse, vilket bl. a. kom till uttryck
i "Quasi una fantasia" (1911; övers,
till flera främmande språk), en roman
om Beethoven och tillkomsten av hans
pianosonat i ciss-moll. Av N:s böcker
kunna vidare nämnas "Berg och buda.
Daladikter" (1921) och
novellsamlingen "Gamla bruket och andra
dalaberättelser" (1923). — Gift 1902 med
konstnärinnan Gerda N., f. Ramberg
(N. 4). B. G—li.

4. Nordling, Gerda Carolina,
målarinna, grafiker, f. 28 maj 1875
på Gustavslunds herrgård,
Hälsingborg, † 26 sept. 1942 i Eamlösa
i Hälsingborg. Föräldrar:
godsägaren Johannes Jönsson och Elina
Ramberg. ■— N. studerade måleri vid
C. Althins målarskola 1902 och vid
Konstakad. 1903—04 och 1908—10
samt grafik vid dess etsningsskola
1910—13. Hon besökte kubisten A.
Lliotes målarskola i Paris 1921—22.
Åren 1922—25 vistades hon på resor
i Frankrike, Italien, Schweiz och
Tyskland. — N. är speciellt känd för sina
träsnitt, i vilka hon genom en
personlig teknik nådde måleriska
verkningar. Denna teknik, benämnd
"träradering", innebär, att linjerna skäras
ned i trästocken, och ger till resultat
ett djuptryck i stället för ett
plantryck. De karakteristiska
träsnittseffekterna gå därigenom förlorade. N.
var även en skicklig torrnålsgravör.
Hon deltog i startandet av
Hand-presstryckeriet för konstnärligt
boktryck 1916 och var styr.-led. i Fören.
originalträsnitt och i Grafiska
sällskapet 1913—14 samt i Fören. sv.
konstnärinnor 1914—17. Hon är repr.
med företrädesvis grafik i Nat. mus.,
Göteborgs, Malmö och Hälsingborgs
mus., i Musée des Arts décoratifs,
Paris, samt i museer i Wien, Rom,
Köpenhamn och Bryssel. — Gift 1902
med författaren Johan Nordling
(N. 3). E. S.

1. Nordling, Carl Gustaf,
affärsman, f. 30 juli 1853 i Stigsjö skn,
Ångermanland, † 20 sept. 1916 i Paris.
Föräldrar: kyrkoherden Erie Johan
N. och Hedda Catharina Sophia
Berlin. — Efter mogenhetsex. i
Härnösand 1871 och studier vid Uppsala
univ. till 1873 praktiserade N. en
tid vid Skönviks sågverk, Medelpad,
och på kontor i Sundsvall. År 1874
reste lian till utlandet, hade anställ-

ning på olika kontor inom
trävaru-branschen i London och Alger och
kom 1878 till Paris, där han
anställdes vid den sv. träagenturfirman B. C.
Ullman. N. blev snart delägare i
firman och 1892 ensam innehavare av
denna, varvid firmanamnet ändrades
till Gustaf Nordling. N. startade
senare en cellulosafirma i Paris vid
namn Société Générale des Påtes à
Papier Nordling Macé & Cie. År 1913
grundade lian tills, med
bankdirektörerna Axel Hallin ocli Gunnar
Schönmeyr ett bankab., Banque de Suède et
de Paris, som var avsett att med sv.
kapital och under sv. ledning
tillvarata spec. sv. ekonomiska intressen i
Frankrike. N. var ordf. i bankens
styr. —- N. blev 1887 sv.-norsk
vicekon-sul i Paris och utnämndes 1896 till
generalkonsul där. I denna egenskap
ägnade han sig med stort intresse åt
den sv. kolonins sociala och
kommunala angelägenheter. Han var bl. a.
i många år medl. av sv. kyrkorådet,
kassaförvaltare i understödsfören. i
mer än tjugufem år ocli ordf. i Sv.
sällskapet i Paris. N. var även en av
stiftarna av och v. president i
Association Franco-Scandinave. — Gift
1877 med Jeanne Seapre. G. M—e.

2. Nordling, Raoul Nils André,
affärsman, f. 11 nov. 1882 i Paris.
Son till N. 1. — N. erhöll fransk
uppfostran och tog studentex. i Frankrike.
Efter fullgjord värnplikt i Sverige blev
lian 1905 sv. vicekonsul i Paris, en
post, som han innehade till 1926; 1916
erhöll han konsuls namn, och 1917—20
tjänstgjorde han som tf. konsul.
Sedan 1926 är N. Sveriges
generalkonsul i Paris. — N. har tagit livlig och
verksam del i det sv.-franska
handels- och kulturlivet. Han är
styr.-led. i flera av de stora sv.
industriföretagens franska dotterbolag, bl. a.
Compagnie d’Applications Mécaniques
SKF, Société Générale des Pàtes à
Papier Nordling och Société des Ecré-

Gustaf Nordling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free