Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olsson, Emil - Olsson, Emil - Olsson, Gunnar - Olsson, Gustaf - Olsson, Hemming - Olsson, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olsson
644
Olssön
Kooperativa fören. Solidar 1926 är O.
dess verkst. dir.; fören. är den andra
i storleksordningen bland landets
kooperativa fören:ar med en
omsättning på 60 mill. kr. Han var
initiativtagare till samägande mellan
producenter ocli konsumenter i fråga
om ab. Malmö mjölkcentral 1930
(styr.-ordf. sedan s. å.), en nvliet, som
ådrog sig internationell
uppmärksamhet. O. intar en ledande plats inom
den kooperativa rörelsen. Han är led.
av Kooperativa förb:s
förvaltningsråd sedan 1918 och ordf. vid förb:s
kongresser sedan s. å. — O. invaldes
1919 som repr. för socialdemokraterna
i Malmö stadsfullmäktige, vars ordf.
ban är sedan 1927. Icke minst har
han intresserat sig för utvecklingen
av stadens kulturinstitutioner. Bl. a.
verkade han energiskt för tillkomsten
av den nya stadsteatern, som invigdes
1944. Han tillhör Sv. stadsförb:s
ledning sedan 1927. Han är styr.-ordf. i
Sydsv. kraft ah. sedan 193i. — Gift
1912 med Anna Carola Persson.
T. M.
Olsson, Emil Johan, målare, f. 14
mars 1890 i Svenstorps skn, Malmöli.
län. Föräldrar: lantbrukaren Hans O.
och Vallentina Jacobsson. — O.
började sin utbildning i B. lloppes
målarskola i Malmö 1907—09, studerade vid
Konstakad. 1909—12, i Paris 1914, i
Köpenhamn 1916—17 samt i
Frankrike och Italien 1920—22. Två år
senare företog han en resa till Holland
och Belgien. Sedan 1941 är han bosatt
i Malmö. — Cézanne och van Gogh ha
varit 0:s mest beundrade läromästare.
Den högt uppdrivna, nästan emal
j-artat glänsande färgen liar en saft och
must, som tycks sammanhänga med
det sommarskåne lian så gärna
skildrar, ofta med ett inslag av stillsam
humor i ett genremässigt staffage
("Skördefolk", 1921,
"Barnbegravning", 1923). Han har också visat sig
som en god människoskildrare t. ex. i
"Min mor i blått" (1917), porträttet
av agronom Anton Olsson (1916) och
"Självporträtt" (1917, Kat. mus.). —
O. debuterade i Lund 1919 och har
sedermera deltagit i utställningar i
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn,
Sassnitz samt de flesta skånska
städer, delvis tills, med gruppen De tolv.
Han är repr. i Malmö, Norrköpings,
Ystads och Tomelilla mus., Lunds
univ:s konstmus. samt
Nasjonalgalle-riet, Oslo. — Ogift. Th. N.
Olsson, Gunnar, skådespelare,
filmregissör, f. 10 juli 1904 i
Oxelösund, Södermani. län. Föräldrar:
kamreraren Olof O. och Elin Salwén.
— O. gjorde sina första sceniska
lärospån i landsorten vid Robert och Julia
Jonssons sällskap 1926—27 ocli
genomgick 1927—30 Dramatiska tea-
terns elevskola. Han studerade för
talpedagogen Karl Kloster Nygren
1928—29. Efter engagemang som
skådespelare vid nationalscenen 1930 var
O. 1931—35 verksam vid Gösta
Ekmans teatrar i Stockholm för att
sistn. år åter knytas till Dramatiska
teatern, där ban stannade till 1938.
Sedan detta år är lian verksam i ab.
Europafilm, främst som regissör. Han
liar också varit flitigt anlitad i radio.
— O. liar inom karaktärsfacket
skapat en rad genomtänkta, fantasifulla
och ofta drastiskt utformade
rollporträtt, ss. Galg-Lasse i "Bödeln",
alkoholisten Alexandrov i "Fedja" ocli
drängen i Vilhelm Mobergs "Hustrun"
samt under gästspel på
Dramatikerstudion Alistofel i Munks "De
utvalda" (1945) och på Blancheteatern i
Ibsens "Gengångare" (1946) en
enhälligt lovordad Snickar Engstrand. —
Som filmregissör gjorde O. först ett
antal val- och propagandafilmer men
har från 1938 även regisserat en rad
spelfilmer, bland vilka märkas
"Bergslagsfolk", "Lasse-Maja", "Kvinnan
tar befälet" och "En äventyrare". —
Gift 1) 1932—40 med Rut Gunhild
(Gunnel) Maria Nilsson; 2) 1940 med
Kerstin Berger. B. O. V.
Olsson, Gustaf Fredrik,
tidningsman, f. 16 juli 1899 i Ekeby skri,
Malmöh. län. Föräldrar: bokhållaren
Carl Fredrik O. och Gustava Elisabeth
Olsson. — O. avlade studentex. i
Hälsingborg 1917 och fortsatte sedan
sina studier i Lund, där han blev fil.
kand. 1919, fil. lic. 1924 och fil. dr
1925 på avh. "Det statsrealistiska
problemet med särskild hänsyn tagen till
den rättsfilosofiska skolan i Wien".
Ären 1924—33 var han medarb. i Nya
Dagligt Allehanda, och sedan 1933 är
ban utrikesred. i Sv. Dagbladet. — O.
är en av våra kunnigaste och
sakligaste journalister på det
utrikespolitiska området. Särskilt har han sysslat
med indiska frågor, vilka han även
behandlat i ett par böcker, "Den
indiska författningskrisen" (1929) samt
"1935 års indiska författning" (1942).
Dessutom liar han publicerat
essäsamlingen "Folken i maskintidsåldern"
(1932). — Gift 1926 med Linnea
Sign-hild Katarina Hall. T. M.
Olsson, H e m m i n g,
järnvägsbyggare, ämbetsman, f. 28 sept. 1S67 i
Rödöns skn, Jämtland, † 30 juni 1936
i Väddö skn, Stockholms län.
Föräldrar: lantbrukaren Olof Larsson och
Kristina Larsson. — Efter
mogenhetsex. i Gävle 1887 utexaminerades
O. från Tekn. högskolan 1S91. Vid
Väg- och vattenbyggnadskåren blev
han löjtnant 1S95, kapten 1906, major
1917 och överstelöjtnant 1925 samt
erhöll avsked 1932. Efter olika
ingenjörsanställningar 1890—99, bl. a. vid
statens järnvägsbyggnader, blev O.
sistn. år baningenjör vid Statens
järnvägar (SJ) och deltog i denna
egenskap i ombyggnaderna av Stockholms
centralstation och norra station. Han
var bandir. 190S—18 samt
distrikts-chef i Femte distriktet (i Luleå) 1918
—26. O. tjänstgjorde på
Järnvägsstyr: s kanslibyrå 1927—32, då han
avgick med pension, och var från 1930
till sin död kanalinspektör vid Väddö
kanal. Åren 1897—1914 företog han
flera studieresor i Europa. — O.
anlitades flitigt som sakkunnig i
järnvägs-tekn. frågor; han var led. av många
kommittéer, bl. a ang. elektrisk
tågdrift 1907, för granskning av förslag
till nva ingångslinjer till Stockholm
s. å., för omorganisation av
nybygg-nadsavd. vid SJ 1914 och för
hindrande av skogseld 1915—16. Vidare var
han ordf. i SJ:s undervisningsnämnd
1913—18 samt led. av flera
kompromiss- och
markexpropriations-nämnder 1906—18. Vid
järnvägskongressen i Bern 1910 var ban
delegerad för SJ. — Under den tid O. var
bosatt i Luleå deltog han aktivt i
stadens kommunala liv. Han
redigerade Järnvägsstyr: s "Banlära" (1—2,
1915—16). — Gift 1902 med Ellen
Ingrid Maria Wiborgh. M. B.
Olsson, Karl Henry,
litteraturhistoriker, f. 18 april 1S96 i Köla skn,
Värml. län. Föräldrar: köpmannen
Emil O. och Anna Jonsson. — Efter
studentex. i Karlstad 1914 inskrevs O.
s. å. vid Uppsala univ., där lian blev
fil. kand. 1918, fil. lic. 1921 och fil.
mag. 1924. lian blev fil. dr 1927 vid
Stockholms högskola och förordnades
s. å. till docent i litteraturhistoria där.
År 1937 erhöll O. prof:s namn; han
utnämndes 1945 till prof. i
litteraturhistoria med poetik vid Stockholms
högskola. O. var lärare vid Uppsala
folkskoleseminarium 1923—25,
amanuens i Riksarkivet 1926—28 och vid
Sv. akad:s arkiv 1930—45 samt bi-
Gustaf Olssön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
