- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
14

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Palmær, Margit - Palmberg, Johannes - Palmberg, Karl - Palmblad, Vilhelm Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Palmberg

14

Palmblad

Karl Palmberg.

radio och film samt utgett ett urval
ur Cajsa Wargs kokbok med
kulturhistorisk inledning (1946). — Gift
1924 med landsantikvarien fil. dr
Bertil Waldén (bd 8). H. I^r.

Palmberg, Johannes, läkare,
präst, botanist, f. i början av
1640-talet i Tuna skn, Södermani. län, †
1691 på Kungsbro i Turinge skn,
Stockholms län. Föräldrar:
kyrkoherden Olaus (Olof) Bononis och
Elisabeth, Grönberg. — Efter skolgång i
Strängnäs blev P. 1663 student vid
Åbo akad., där han läste medicin och
botanik; efter hand bedrev han också,
fastän oexaminerad, en rätt
omfattande läkarpraktik, så att han redan
1667 var "halfofficiel stadsläkare i
Åbo" (Djurberg). Han författade en
medicinsk avh. men disputerade ej.
År 1669 återvände han till Strängnäs,
där lian enligt resolution av
konsistoriet skulle läsa botanik privat med
ungdomen och ha rätt till
läkarutöv-ning. P. blev 1672 lektor i medicin och
fysik (naturkunnighet) vid Strängnäs
gymnasium och var 1678—79 och
1684—85 även rektor där. År 1674
erhöll han k. tillstånd att i
Strängnäs anlägga en botanisk trädgård med
Olof Rudbecks trädgård i Uppsala
som förebild. Han prästvigdes 1676,
fick av Erik Dahlbergh kallelse till
kyrkoherdetjänsten i Turinge 1688
och blev kontraktsprost 1689. — P.
var en lärd man och som läkare
skicklig praktiker. Han publicerade i
almanackor några för sin tid märkliga
populärmedicinska uppsatser,
"Sund-heetzskötzel för gemeent folk" (1670)
med fortsättning 1671 och 1672. I
dessa skrifter, där han kraftigt
varnar för kvacksalvare och "käringar",
visar han stundom framsynthet och
ofta grov vidskepelse. P:s lärda
författarskap inrymmer bl. a. en avh. om
skörbjugg (1671). Främst är han känd
för sitt farmakologiska och farmako-

dynamiska arbete "Serta florea
sve-cana eller Swenske örtekrantz" (1683,
endast bilder; 1684, text med bilder;
ny uppl. 1738 av J. B. Steinmejer,
endast text). Det är efter Arfwidh
Månsons "Örta Book" (1628) den
första handboken över vårt lands
växtvärld; fastän okritiskt och
osjälvständigt sammanställt efter äldre
förf., har det haft stor betydelse
genom att allmänt användas i
undervisningen, tills det avlöstes av Linnés
"Flora svecica" (1745). — Gift omkr.
1668—69 med Ebba Lenning. — Litt.:
V. Djurberg, "En sv. medicinsk
folk-skriftsförf. på 1600-talet" (Hygiea
1900 och 1906). S. L.

Palmberg, Kar l Johan, präst,
frikyrkoman, f. 1 dec. 1842 i Skede skn,
Jönköp. län, † 19 maj 1920 i
Måns-arps skn, samma län. Föräldrar:
lantbrukaren Anders Svensson och Maria
Ilåkansdotter. —- P. genomgick efter
några år som snickarlärling
läroverket i Eksjö 1861—64 samt fortsatte
vid Fjellstedtska skolan i Uppsala ocli
vid Stockholms lyceum, där han
avlade mogenhetsex. 1868. Under denna
tid kom P. i nära kontakt med
flera ledande religiösa personligheter,
främst P. Wieselgren och C. O.
Rosenius, genom vilkas inflytande han
drogs mot den lågkyrkliga rörelsen.
Efter teoretisk teologisk ex. 1869 och
praktisk teologisk ex. 1870, båda i
Uppsala, lät han därför icke
prästviga sig utan mottog Evangeliska
fosterlandsstiftelsens kallelse till
reseombud och samtidigt lärare vid
Johannesbergs kolportörskola nära
Stockholm. Men då ban på grund av
svag hälsa icke länge orkade med
tjänsten och även ville undvika att
öppet ta ställning till P. P.
Waldenströms försoningslära, lät lian 1874
prästviga sig för Växjö stift. Efter
att ha haft missiv i flera socknar blev
P. komminister i Månsarp 1884 och
behöll denna befattning till sin död.
—- Under hela sitt liv intog P. en
säregen dubbelställning som
statskyrkopräst och frikyrkoman. År 1886
kallades han till ordf. i Jönköpings
missionsfören., där lian ss.
förkunnare, konferensledare och
predikantutbildare gjorde sin största insats.
Genom sin obenägenhet att ta
bestämd ståndpunkt i stats- och
frikyrkofrågan kunde han emellertid icke
hålla samman fören:s medl. utan
avgick 1912 och anslöt sig till Sv.
mis-sionsförb., vars styr. han tillhörde
1913—20. — P. var en originell
personlighet med ett rikt tanke- och
känsloliv. Han utgav efter Scrivers
mönster "Pilgrims tillfälliga
betraktelser" (18S0) och postillan "Ur
livskällan" (1—2, 1913—19) samt
medarbetade regelbundet i tidn. Sannings-

vittnet. P. företog 1874 ocli 1882
resor till Tyskland, Schweiz och
Italien. — Gift 1896 med Eilda (Eilli)
Mariana Kristina Braune. — Litt.:
E. Palmqvist, "K. P. och hans
samtida" (1942). G.W.

Palmblad, Vilhelm Fredrik,
publicist, bokförläggare, författare,
universitetslärare, f. 16 dec. 1788 på
Liljestads gård i Skönberga skn,
Ös-tergötl. län, † 2 sept. 1852 i Uppsala.
Föräldrar: kronofogden Carl Fredrik
P. ocli Eva Catharina Fahlstedt. ■—•
P. drabbades vid omkr. fjorton års
ålder av en höftsjukdom, vilken gjorde
honom ofärdig och tvang honom till
huvudsakligen stillasittande
verksamhet. Därigenom kom lian att tidigt
lägga grunden till en oerhört
omfattande beläsenhet. Han inskrevs vid
Uppsala univ. 1806, tog
magistergraden 1815 samt blev docent i historia
1822, adjunkt i samma ämne 1827
och prof. i grekiska språket 1835. År
1810 inköpte han tills, med en
studiekamrat Akademiska boktryckeriet i
Uppsala, vilket han därefter med
olika kompanjoner innehade till 1836.
Firman drev också en bokhandel, som
1834 såldes till N. W. Lundeqvist (bd
5, s. 114), samt en omfattande
förlagsrörelse. — I Uppsala kom P. från
början att tillhöra det nyromantiska
kotteriet. Han upptogs av Atterbom
i det vittra sällskapet Musis amici,
som han sedan ombildade och
organiserade under namnet
Auroraförbundet. För den nya litterära skolan
i Sverige blev P. med sitt praktiska
förstånd och sin organisationsförmåga
en utomordentlig tillgång. På det
Palmbladska förlaget kunde den nva
skolans män utge sina skrifter; sin
största betydelse fick det genom sin
utgivning av litterära ocli
vetenskapliga tidskr.: Phosphoros 1810—13,
Poetisk kalender 1811—21, Sv.
lite-ratur-tidn. 1813—24, Svea 1818—32
m. fi. I dessa medarbetade P. flitigt,
dels som skönlitterär förf., dels som
kritiker. I Poetisk kalender införde
han en roman, vars olika delar buro
namnen "Vådeiden" (1812),
"Fjell-hvalfvet" (1813), "Resorna" (s. ä.)
och "Slottet Stjerneborg" (1814). Till
denna skrev han något senare en
inledning "Åreskutan" (1818), och
ungefär vid samma tid författades de
fristående novellerna "Amala" (1817)
och "Holmen i sjön Dall" (1819). På
äldre dagar, sedan P. upphört med
tryckeri- och förlagsrörelsen, fick lian
tillfälle att återvända till sitt
skönlitterära författarskap. Hans mest
kända arbeten från denna tid äro
romanerna "Familjen Falkenswärd"
(1844—45) och "Aurora Königsmark
och hennes slägt" (1846—49). Som
romanförf. måste P. anses betydande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free