Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Palmstruch, Johan - Palmsvärd, Jan Eric - Panten, Kasper - Panzarhielm, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmsvärd
33
Pantzarhielm
Johan Palmstruch. Gouache av okänd
konstnär (Nationalmuseum).
medföljde 1791 överste Rosenstein
på dennes beskickning till Marocko,
blev 1793 kapten i armén och 1796
ryttmästare vid adelsfanereg. samt
tog avsked 1802. — P., som lärde sig
teckna för L. J. Desprez och gravera
för F. Akrel, kom att göra en icke
obetydlig insats på det konstnärliga
området. Hans namn är framför allt
förknippat med planschverken "Svensk
botanik" och "Svensk zoologie". Till
det förra, vars sex första delar han
utgav 1802—09 (med text av C.
Quensel och O. Swartz), bidrog P. med ett
hundratal kolorerade kopparstick och
etsningar av blommor och svampar
efter egna och Swartz’ teckningar.
Plåtarna förvaras nu i Vet. akad. Till
det. senare verkets två första delar
(1806—09; samma textförf.) utförde
P. ett fyrtiotal illustrationer efter
egna förlagor. Efter P:s död övertogs
förlagsrätten till bägge verken av G.
J. Billberg (bd 1 s. 314). — Gift 1)
1796 med Anna Eleonora Ascher, †
s. å.; 2) 1801 med Margareta
Catharina Sundberg. E. C—d.
Palmsvärd, Johan (Jan) Erie,
fore adlandet Nibelius, ämbetsman,
f. 7 maj 1745 i Västerås, † 1 april 1821
i Stockholm. Föräldrar:
konsistorienotarien Johan Nibelius och
Catharina Tunelia. En brorson till P. var
biskopen Gustaf Nibelius, s. 426. —
P. blev student i Uppsala 1765 ocli
auskultant i Svea hovrätt 1769. Han
var 1771—77 informator för en son
till sin clief hovrättspresidenten
friherre Johan Rosir. Han blev
notarie 1777 och assessor 1784. Vid
Högsta domstolens instiftande 1789
blev P. förordnad till föredragande
och erhöll 1792 fullmakt som
revi-sionssekr. Redan följ. år utnämndes
han emellertid till underståthållare i
Stockholm, vilken befattning lian
innehade till 1798, då lian blev v.
3 Svenska män och kvinnor VI
president i Kommerskollegium. Åren
1809—17 var lian justitieråd. Han
adlades 1812. — P. var en
framstående ämbetsman, högt. skattad för sin
självständighet och rättrådighet, samt
en vittert bildad man, som själv skrev
vers på såväl svenska som latin. Han
författade en självbiografi, utg. av
B. Wedberg under titeln "J. E. P.
Justitieråd och vitterlekare" (1931).
—- Gift 17S8 med Christina XJlrika
Bagge, besjungen av Kellgren i dikten
"Till Christina". T. M.
Panten, Kasper, arkitekt och
bildhuggare av holländsk härkomst,
verksam i Sverige från 1620, † våren
1630 i Stockholm. — Fore sin
Sverigevistelse var P. verksam i Amsterdam
som skulptör och mekaniker; bl. a.
sökte och erhöll han 1617 därstädes
oktroj på konstnärliga inventioner av
skilda slag. Han omtalas vidare som
uppfinnare av en förbättrad
kvarnkonstruktion. I Sverige stod lian till
en början i hertig Karl Filips tjänst
och var ledare för byggnadsarbetena
i dennes hertigdöme. Han var sålunda
1620—21 arkitekt vid Eskilstuna
slottsbygge och värvade holländska
hantverkare till detta
byggnadsföretag. Efter sin arbetsgivares död
anställdes P. av Gustav II Adolf och
blev enligt k. brev 27 mars 1622
"arcliitect och byggemestare icke
allenast på Stockholms slott uthan på
andre orter S. K. M:t behager". Av
P:s talrika arbeten från 1620-talet
märkas Gustavianum i Uppsala (1622
—23, ombyggt på 1660-talet),
utbyggnad av Uppsala slott (från 1622),
renovering av Svartsjö slott (från
1623), partiell nybyggnad av
Rän-narebanan i Stockholm (1623) samt
uppförande av tullstugor i samma
stad. Vid Stockholms slott var han
verksam från och med 1624, då han
avslöt ett särskilt kontrakt om
genomgripande renoveringsarbeten ocli
uppförande av en ny byggnadslänga
vid den s. k. Smedjegården. År 1626
om- och tillbyggde han bostadsutrym-
Jan Erie Palmsvärd. Silhuett.
Hans Pantzarhielm.
men i slottets s.-ö. parti. Redan 1622
hade han framlagt förslag om
uppförande av en k. stallbyggnad vid dåv.
Norrmalmstorg (Gustav Adolfs torg);
1627 påbörjades arbetena med
densamma, vilka dock icke avslutades
under arkitektens livstid och senare
förvanskades. Sitt förnämsta arbete
och samtidigt det som bäst ger en
föreställning om hans konstnärliga
kapacitet, utförde P. icke i konungens utan
i änkedrottning Kristinas tjänst, för
vilken han 1622—26 uppförde
Viby-holms slott i Södermanland. I "Suecia
antiquas" avbildning av det sedermera
ombyggda slottet framträder detta
som ett betydande ex. påmanierismens
holländska arkitekturtradition; P:s
dekorativa schema anknyter närmast
till Lievin de Key, men
planläggningen och ett drag som s. slottsfasadens
loggior tyda på en direkt påverkan av
italiensk arkitekturteori. — P. är den
första i raden av stormaktstidens för
byggnadsutvecklingen så
betydelsefulla k. arkitekter. Han ägde i denna
egenskap en verklig ledarställning
inom landet. — Gift. — En son till P.
var sannolikt den vid slottet
verksamme stenhuggaren Herman
Cas-persson. M. L—n.
Pantzarhielm, Hans Fabian Axel
Erik, arméofficer, politiker, f. 13 okt.
1844 i Ystad, † 14 maj 1912 i Båstad,
Kristianst. län. Föräldrar:
kommendanten i Ystad, överstelöjtnanten
Sigge Vilhelm Pantzerhielm och
Elisabet Katarina Hedqvist. — P. blev
underlöjtnant vid Vendes artillerireg.
1865 och kapten 1879 samt tog
avsked 1896. Från 1903 var ban
överkontrollör över brännvins- och
maltdryckstillverkningen i riket. — P.
spelade en tid en viss politisk roll. Han
gjorde sig först bemärkt genom sina
under märket Z utgivna broschyrer,
i vilka lian gick till rätta med
åtskilliga militära missförhållanden. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
