- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
48

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pechlin, Carl Fredrik - Peder Andersson Swart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Peder Andersson Swart

48

Peder Andersson Swart

målet nedlades. — P. gjorde sig under
frihetstiden särskilt känd som
utdelare av de penningmedel, vilka till en
början Frankrike, efter hans övergång
till mösspartiet Ryssland, ställde till
lians förfogande, och varav en del
tydligen hamnade i hans egna fickor. Han
uppträdde särskilt som motståndare
till varje utvidgning av
konungamakten och utövade därigenom stort
inflytande på dem, som fruktade en sådan,
bl. a. med hänsyn till de konsekvenser
en dylik reform skulle medföra för
ämbetsmännens befordran. Som en
hänsynslös intrigör gjorde han sig
hatad av båda partierna. — Närmaste
tiden efter sitt avsked som
generalmajor 1773 deltog P. ej i det politiska
livet men underhöll förbindelser med
sina gamla anhängare och med ryske
ministern i Stockholm. Då starkt
missnöje uppstod i n. Kalmar län.
särskilt till följd av påbudet om
brän-neriredskapens förstöring och andra
åtgärder mot lönnbränning,
underblåste P. skickligt rörelsen ocli åtog
sig böndernas sak. Oron stillades
emellertid, då konungen vid ett personligt
besök i orten medgav vissa lindringar.
I riksdagarna 1786 och 1789 deltog P.
som en av oppositionens ledare och
blev vid den senare arresterad före
konungens statskupp. Likaså deltog P.
i riksdagen i Gävle 1792. Han hade vid
denna tid knutit förbindelser med de
adelsmän, som genom en revolution
ville omstörta författningen, och
spelade en ledande ehuru ej till fullo
klarlagd roll i den sammansvärjning, som
kort därefter ledde till mordet på
Gustav III. P:s hus i huvudstaden var en
samlingsplats för de sammansvurna,
men han var ej närvarande vid
mordet, och vid rättegången nekade han
till alla åklagarens påståenden. Dä
man fann mer än halv bevisning
föreligga, blev han emellertid insatt
"på bekännelse" i Varbergs fästning
och kvarhölls där till sin död. -— P.
får betraktas som en av frihetstidens
mest begåvade men samtidigt mest
intriganta politiker. Han kämpade
konsekvent för ständerväldet, men
hans politiska strävanden liade ofta
sin motivering i själviska
beräkningar. Den gustavianska tidens
propaganda mot frihetstidens politiska liv
och idéer torde dock lia bidragit till
eftervärldens mycket ofördelaktiga
bild av P. Som privatman var han
bl. a, en sträng husbonde, och 1775
blev han t. o. m. utsatt för ett
mordförsök från tre av sina
underhavan-des sida. — Gift 1749 med Anna
Kristina Plomrjren. — Litt.: H.
Lindeberg, "En ränksmidare" (1928).

F. A.

Peder Andersson Swart, teolog,
historieskrivare, begravd 5 okt. 1562

i Västerås. —- Om P:s härstamning,
födelseort, ungdoms- och studieår är
intet känt. Han framträder första
gången i källmaterialet 1541, då
Gustav Vasa i ett brev till honom
benämner honom kanik i Västerås. Från
denna tid och fram mot 1540-talets
mitt tycks lian främst ha fungerat
som upphördsman inom Västerås stift
av en del av de kyrkliga inkomster,
vilka genom besluten vid Västerås
riksdag 1527 indragits till kronan.
Tvivelsutan var det genom en dylik
ren fogdetjänst, som han förskaffade
sig den kungliga gunst, vilken
utgjorde förutsättningen för hans
senare snabba kyrkliga karriär. År 1546
synes han ha blivit läsmästare i
Västerås, en tjänst som han förmodligen
lämnade omkr. 1550. Under samma
period innehade han också
prostämbetet i Tuhundra härad. I sept. 154Ö
nämnes han kyrkoherde i Västerås;
vid denna tid torde han också ha blivit
predikant vid hovet. Slutligen var han
från 1556 till sin död biskop i
Västerås. — P:s karriär var synnerligen
tidstypisk. Han synes lia vunnit tillit
och vänskap både hos Gustav Vasa
och hos dennes familj: han fick
förtroendeuppdragen att hålla
likpredikan såväl över drottning Margareta
1551 som över Gustav Vasa 1560. Det
är emellertid uteslutande genom sitt
historiska författarskap, som P. har
verklig betydelse i sv. historia. Hans
skrifter lia säkert tillkommit på
till-skyndan av Gustav Vasa, som också
i hög grad bestämt deras utformning.
Det är dock ännu ett olöst problem,
hur samarbetet mellan konungen och
P. till alla delar gestaltat sig. Betr.
ett verk är utvecklingsgången klar.
I det spända utrikespolitiska läget
1557 sökte Gustav Vasa på allt sätt
gendriva den danska propagandan,
vilken bl. a. tagit sig sådana former
som nytryck av den danska
rimkrönikan. För att bemöta den senare
kallade konungen till sig P. Resultatet
av deras gemensamma strävanden
blev det s. k. Genswaret: "Någer
styc-ker aff then Danske Cröneke . ..
Teslikest the Swenskes rätferdelige ocli
oumgängelige genswar . .." (155S). I
denna skrift skildras på jämmerliga
rim alla danskarnas skändliga
företag mot svenskarna sedan Valdemar
Atterdags tid, alla konung Gustavs
förtjänster om Danmark och all den
otack han rönt. Skriften har en
oerhört skarp polemisk ton ocli utmärkes
av en tidstypisk svulstighet,
grovkornighet och plumphet; något
litterärt värde har den ej. Den är
betydelsefull, emedan den utgör vårt enda
egentliga vittnesbörd om Gustav
Vasas uppfattning av Sveriges medeltida
historia. ■— P. står även som förf. till

en krönika om Gustav Vasa, känd
under namnet "Konung Gustaf I:s
krönika". Dess tillkomsthistoria är
dunkel. Konungen själv hade redan
1541 dragit upp riktlinjerna för en
krönika om sig själv, och det är dessa
P. följer i sitt verk. Han har alltså
uppenbarligen börjat detsamma på
anmaning av konungen. När det skett
är ovisst. Verket föreligger nu i två
olika redaktioner. En äldre ocli mer
kortfattad (finnes i avskrift i K.
bibi.), som synes vara ett första
utkast, skildrar konung Gustavs
levnadslopp från födelsen fram till 1560.
Karakteristiska för denna redaktion
äro dess enkla, oreflekterade form ocli
uppläggning samt dess nära
anslutning till ett rikt skriftligt
källmaterial, främst brev och urkunder. Den
yngre krönikeredaktionen går blott
fram till 1533. P. synes ha varit ivrigt
sysselsatt med densamma de sista åren
av sitt liv men avled, innan verket
nådde sin fullbordan. Det är denna
krönika, som utgivits i senare tryck
av Klemming (1870) och av Edén
(1912). Den är en bearbetning av den
äldre redaktionen och skiljer sig till
innehållet från den genom att P.
strukit stora partier, stöpt om andra
fullständigt ocli dessutom gjort en
myckenhet tillägg, ofta av rent
anekdotiskt stoff. Frapperande är, att P.
här arbetar mycket friare och ledigare
än i den äldre versionen. Beroendet
av källmaterialet är ej så märkbart,
språket är mera personligt,
berättelsen flyter livligare, och
framställningen är starkt dramatiserad och
upplagd med perspektiv över hela
händelseförloppet. En medveten tendens
genomsyrar allt. Konung Gustav
framställes från början sådan lian var
i sin ålders höst, sedan
arvkonunga-dömet proklamerats och lian själv nått
fram till det autokratiska
betraktelsesätt, som då sedan länge
karakteriserade furstemakten på Europas
kontinent. Har den andra versionen
sålunda förlorat åtskilligt i värde
som historisk källa, har den i stället
litterärt sett vunnit oerhört. Den
framstår som ett typiskt ex. på
renässansens historiska stil, vilken i
förhärligandet av furstemakten
hänsynslöst sköt de historiska
sanningskraven åt sidan. ■— P. har långt fram
i modern tid även angivits vara förf.
till en krönika om Västerås biskopar
under katolsk tid (tr. bl. a. i
Scripto-res rerum Suecicarum medii aevi, 3,
1871—76); i själva verket var Nils
Rabenius dess förf. — Gift med Brita
Larsdotter. — Litt.: L. Sjödin,
"Västerås möte 1527" (1, i Hist. tidskr.
1927); K.-E. Wikholm, "Källkritiska
studier till Gustaf Vasatidens
historia" (1942). G. T. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free