- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
89

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Petersson, Alfred - 2. Petersson, Torsten - 3. Petersson, Knut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Petersson

89

Petersson

för dess ledamöter. — Förhållandet
mellan P. och Lindman var från
början kyligt. Motsatsen mellan P:s
moderata inställning och Lindmans
utpräglade högerståndpunkt ledde
upprepade gånger till svåra brytningar.
Sedan vissa meningsmotsättningar
(ang. avfattningen av svaret på en
interpellation rörande
riksdagsutskottens rätt att av ämbetsverken
begära upplysningar) konstaterats
mellan regeringens majoritet med
regeringschefen i spetsen å ena sidan samt
P. jämte ytterligare två statsråd &
andra sidan, avgick P. jämte hans två
meningsfränder i mars 1909, efter det
regeringschefen därom framställt
anmodan. Då P. på grund av det då
gällande bostadsbandet icke längre
var valbar i sin gamla valkrets,
från-trädde lian med 1908 års utgång sitt
inandat i Andra K. I ett anförande
under 1908 års valrörelse hade lian
emellertid uppmanat de i valet
deltagande att hälla en självständig
centerlinje. Inför de första landstingsval,
som därefter med tillämpning av de
nva rösträttsvillkoren försiggingo
våren 1910, förordade P. val pa
Frisinnade landsfören:s program ocli
anslöt sig för egen del till denna fören.
Han blev omedelbart suppleant i
landsförems förtroenderåd oeh
invaldes hösten s. å. i Första K., vilken
lian därefter tillhörde till sin död. I
valrörelsen 1911 tog han aktiv del på
den liberala sidan, och efter valsegern
ingick han som jordbruksminister i
Staaffs andra ministär (okt. 1911—•
febr. 1914). Efter Staaffs död 1915
invaldes P. i det femmannaråd, åt
vilket partiets ledning anförtroddes, och
1916—20 var lian ordf. i landsfören:s
verkst. utskott. I den Edénska
koalitionsministären 1917—20 var han
ånyo jordbruksminister och drivande
kraft i regeringens
folkförsörjnings-politik; 1919 genomförde han den
spannmålsreglering, varigenom
återgången till normala förhållanden
förbereddes, i det han lät en provisorisk
anordning med glidtullar åtfölja
upphävandet av bestämmelserna om
mi-nimipris. Efter ministärens avgång i
mars 1920 utnämndes P. till
landshövding i Stockholms län men kunde
på grund av sjukdom icke tillträda
ämbetet. — Från 1905 till sin död
hörde P. till de mest framträdande
männen i sv. politik. Som
jordbruksminister, en post som ban beklädde
i fyra regeringar, tillvann han sig
genom initiativkraft, ingående
sakkännedom och administrativ
skicklighet högt anseende. Klar
framställningskonst och lugn myndighet
präglade lians offentliga uppträdande.
Från början tämligen konservativ
genomgick P., under en alltmer skärpt

motsatsställning till det i början av
1900-talet ännu starkt dominerande
förstakammarväldet, en utveckling,
som följdriktigt förde honom till
Liberala samlingspartiet, där lian
framstod som ledare för den talrika
bondeflygeln. I de meningsmotsättningar,
som uppstodo inom partiet, intog
ban närmast en medlande ställning.
Till partiledaren Staaff stod han i
gott förhållande. P. torde ha hört till
dem, vilkas råd Staaff var särskilt
angelägen att inhämta. — P. blev led.
av Lantbruksakad. 1906 och
hedersled. där 1919. — Gift 1888 med
Mathilda Olsson. S. Sw.

2. Petersson, Torsten Paul
Jonatan, jurist, ämbetsman, f. 26 juli
1889 i Söderåkra skn, Kalmar län.
Son till P. 1. — Efter mogenhetsex. i
Kalmar 1908, jur. kand.-ex. i
Stockholm 1913 och tingstjänstgöring 1915
—16 blev P. tf. fiskal i Svea hovrätt
1918, adjungerad led. där 1919,
assessor 1920 och fiskal 1924. Han
utnämndes till hovrättsråd 1929, till
revisionssekr. s. å., till byråchef för
lagärenden i Finansdep. 1930 och till
expeditionschef där 1931. Aug.—sept.
1932 var ban konsultativt statsråd i
Ilamrins ministär, och följ. år utsågs
ban till militieombudsman. i vilken
befattning han kvarstod till 1936.
Sedan sistn. år är lian generaldir. och
chef för Lotsverket. — År 1930 var
P. sekr. hos särskilda utskottet i
riksdagen. Han har biträtt inom
Ju-stitie- och Jordbruksdep. med
skilda utredningsuppdrag och dessutom
varit ordf. i bl. a. 1937 års
automo-bilbeskattningssakkunniga, 1939 års
utredning om försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning, 1939 års utredning
ang. vissa luftskyddsfrågor samt i
1943 års utredning ang.
nykterhetstillståndet under krigsåren. Sedan
1940 är ban ordf. i Statens
biltrafiknämnd. Han var sv. ombud vid den
europeiska vägkonferensen i Genève

Torsten Petersson.

Knut Petersson.

1931. År 1927 utgav ban "översikt
över allmänna barnhusets historia".
— Gift 1932 med TyraNyrén. G.K—s.

3. Petersson, Knut Zacharias,
publicist, politiker, f. 12 dec. 1892 i
Söderåkra skn, Kalmar län. Bror till
P. 2. — Efter studentex. i Kalmar
1910 studerade P. vid Uppsala univ.
och blev där fil. kand. 1913, fil. lic.
1916 och fil. dr 1920 på en avh. om
"Utskottsväsendet i underhuset". Han
har sedan 1916 varit knuten till
Göteborgs Handels- ocli Sjöfarts-Tidn. med
avbrott 1921—22, dä lian var statens
pressombud i London. Han var tidn:s
londonkorrespondent 1919—21 och
1922—23 samt dess andre red. 1923—
45; sedan sistn. år är lian dess
huvudred. -—• P. liar även gjort
uppmärksammade insatser i det kommunala
och politiska livet. Han tillhörde
stadsfullmäktige i Göteborg 1927—34
och var 1929—34 led. av
drätselkammaren samt 1932—34 av
stadskollegiet. Åren 1935—45 tillhörde han
Första K. och var därunder led. av
andra lagutskottet 1938—39. P:s
politiska gärning präglas främst av tron
på den politiska och ekonomiska
frihetens oumbärlighet för samhällets
framåtskridande och den därmed
sammanhängande uppfattningen att alla
slags totalitära och socialistiska
läror äro olycksbringande. Under det
andra världskriget gav tidsläget i
särskilt hög grad anledning att föra
frihetens talan, och P. gjorde det också
frimodigt såväl i riksdagen som i
GHT, där hans insats måste
nämnas vid sidan av Torgny Segerstedts.
Som främste företrädare i riksdagen
för oppositionen mot
samlingsregeringen kritiserade ban ihärdigt den
"totalitära parlamentarismen" med
dess tendenser att vilja inskränka det
öppna meningsutbytet och hävdade
särskilt nödvändigheten av en fast
nationell motståndsvilja. Sedan P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free