Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Piltz, Gottlieb - 2. Piltz, Gottlieb - Pineus, Conrad - Piper, släkt - 1. Piper, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Piltz
129
Piper
togs efter hans död av det då
nybildade ab. Nordstjärnans
mineralvattenfabrik. P. grundade även en med
apoteket förenad droghandel. Han var
en driftig ocli inom sin kår anlitad
man, som bl. a. blev led. av
Apotekar-societetens direktion 1875 ocli av styr.
för Farmaceutiska inst, 1878; dessa
uppdrag avsade han sig 1892. Han
invaldes i Sv. läkaresällskapet. 1875. —
Gift 1871 med Augusta Carolina
Wilhelmina Lindgren. S. L.
2. Piltz, Gottlieb Magnus
Teodor, ingenjör, industriman, f. 28 juni
1874 i Örebro. † 20 okt. 1937 i
Stockholm. Föräldrar: veterinären Elis
Magnus Fritiof P. och Johanna Laura
Beckman. Brorson till P. 1. — Sedan
P. utexaminerats från Tekn.
elementarskolan i Örebro 1892. var ban
anställd som ritare vid W. Wiklunds
verkstad i Stockholm 1892—93. Sistn.
år reste ban till Förenta staterna, där
lian till 1895 var verkstadspraktikant
vid General Electric Co. i Lynn,
Massachusetts. Efter hemkomsten var
P. ritare vid G. de Lavals
ingenjörskontor 1895—97. Han anställdes sistn.
år som stationsingenjör vid
Stockholms allm. telefon ab., var
överingenjör där 1909—10 och bolagets verkst,
dir. 1910—18; ban var även
överingenjör och verkst. dir. i
Sv.-dansk-ryska telefon ab. 1910—18 och i
Telefon ab. Cedergren under samma tid.
P. utsågs till meddir. i Telefon ab. L.
M. Ericsson 1918 och var bolagets
be-fullmäktiaade ombud i Italien hos
Societå Elettro Telefonica
Meridio-nale, Milano, från 1925. — Gift 1899
med Anna Maria Sjöstrand. G. M—e.
Pineus, Conrad Martin,
dispa-scliör, konstsamlare, f. 3 aug. 1872 i
Göteborg, † 8 dec. 1945 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Arvid
Ludvig P. och Thérèse Levisson. ■—
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1891
studerade P. juridik i Uppsala, där
lian blev jur. kand. 1897. Han
praktiserade därefter bl. a. i Tvskland och
specialiserade sig på sjörätt. År 1901
startade lian advokatverksamhet i
Göteborg, och 1904 erhöll ban
dis-paschörsbefattningen där, vilken ban
innehade till 1935. P. var sekr. i
skeppsmätningskommittén 1909—11
och i nva skeppsmätningskommittén
1913. Han var led. i ett flertal
bolagsstyr. •— P. spelade genom sina
mångsidiga intressen och sin
rörliga intelligens en framträdande roll
i Göteborgs kulturliv, och hans
kvickhet liar gjort honom legendarisk. Hans
samling av modern konst var en av
landets förnämsta. En ekonomisk kris
i början av 1920-talet tvingade honom
att sälja sin förnämliga franska
im-pressionist- och fauvistkonst. Den
nordiska delen, framför allt representativa
Conrad Pineus.
samlingar av Gösta Sandels, Birger
Simonsson, Sigfrid Ullman, Henrik
Sörensen, Jens Ferdinand Willumsen,
Nils Dardel, Carl Byd och Ragnar
Sandberg, behöll lian till sin död. En
förebildlig katalog, utarbetad av Carl
Nordenfalk och kommenterad av P.,
utgavs 1940. Tills, med Charlotte
Mannheimer startade han
konstsalongen Ny konst i Göteborg. År 1944
blev lian ordf. i styr. för filialen i
Göteborg av Sällskapet för
främjande av kulturella och ekonomiska
förbindelser mellan Sverige och
Sovjetunionen. — P. var en av
intressenterna i Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. och genomdrev 1917 att Torgny
Segerstedt blev dess chefred. Under
andra världskriget blev bekämpandet
av nazismen och framför allt
antisemitismen P:s allt överskuggande
hjärtesak. P. tillhörde
initiativtagarna och donatorerna till Stadsteatern i
Göteborg. Som ordf. i teaterstyr. från
1936 utförde ban ett intensivt och
uppslagsrikt arbete. P. var också en
passionerad golf- och bridgespelare och
deltog i flera internationella
bridgeturneringar. Hans ofullbordade
"Minnen ocli dagboksanteckningar" utgavs
1946 av dottern Ingeborg von Rosen.
— P. blev hedersled, av Ivonstakad.
1944. — Gift 1899 med Dagny Arbo
från Norge. R. S.
Piper, adelssläkt, vars äldste kände
stamfar Bernt P. (f. i Lybeck, † 1635)
var handlande i Viborg i Finland.
Hans äldste son, överborgmästaren i
Nvenskans vid Neva Henrik P. (†
1673), blev stamfar för släktens äldsta
gren, utgången 1S24, ocli far till
li-centförvaltaren i Nyenskans, majoren
vid kavalleriet Bernt P. († 1710) ocli
v. guvernören i Ingermanland Henrik
P. (f. på 1640-talet, † 1704), vilken
1678 adlades med bibehållet namn.
Licentförvaltaren Bernt P. blev
farfar till bröderna hovintendenten
Gabriel Magnus P. (f. 1721, † 1777)
oeh presidenten, generalmajoren Peter
Bernhard P. (P. 3), vilka 1776
adlades och adopterades på sina fränders
adliga nr. En son till Gabriel Magnus
P. var arkitekten Fredrik Magnus P.
(P. 4). En son till v. guvernören i
Ingermanland Henrik P. var
landshövdingen i Österbotten,
generalmajoren Gustaf Abraham P. (f. 1692, †
1761). Han blev far till
hovmarskalken hos änkedrottning Lovisa Ulrika,
guvernören över Drottningholm och
Svartsjö Sten Abraham P. (f. 1738, †
1813), som 1801 uppflyttades i
rid-darklassen och blev far till majoren
vid Västmanlands reg. Gustaf Carl P.
(f. 1782, † 1820). — Äldste
stamfadern Bernt P:s andre son var
kamreraren i Krigskollegium,
häradshövdingen i över- och Ytter-Tjurbo
härader (Västmanland) Carl P. (f. 1620,
† 1650). Hans son, k. rådet Carl P.
(P. 1), adlades 1679 och upphöjdes
169S i friherrligt och grevligt stånd;
ban blev far till presidenten greve
Carl Fredrik P. (P. 2). Dennes äldste
son, överkammarherren greve Carl
Gustaf P. (f. 1737, † 1803), hade
sönerna överstekammar junkaren greve
Carl Claes P. (f. i770, † 1850),
far till hovstallmästaren greve Fritz
P. (P. 6), och överkammarherren
greve Erik P. (f. 1773, † 1833).
Från den sistnämndes sonsöner,
bröderna chefen för Stuteriöverstyr.,
överhovstallmästaren greve Erik Carl
Alfred P. (f. 1834, † 1910) och
godsägaren greve Erik Claes Gustaf P. (f.
1839, † 1894), härstamma den
grev-liga ätten P:s nu levande tvenne
huvudgrenar. P. 2:s yngste son,
kammarherren greve Adolf Ludvig P. (f.
1750, † 1795), var gift med hovdamen
grevinnan Sophie P., f. von Fersen
(P. 5). Deras sonsöner voro kusinerna
kammarherren greve Carl Emil P. (P.
7), far till grevinnan Emilie P. (P.
8), och greve Carl Edvard Vilhelm P.
(f. 1820. † 1S91), envoyé i Rom från
1865, i Wien från 1872 ocli i London
1877—90. — Äldste stamfadern Bernt
P:s tredje son, tullförvaltaren i
Viborg och mantalskommissarien i
Viborgs län Peter P. († 1679), blev far
till majoren vid överste Wrangels reg.
Peter P. (f. 1642, † 1690); denne
adlades 1684 och slöt själv sin ätt.
1. Piper, Carl, greve, ämbetsman,
f. 29 juli 1647 i Stockholm, † 29 maj
1716 i rvsk fångenskap på
Schlüssel-burg (Nöteborg) vid Ladoga.
Föräldrar: kamreraren i Krigskollegium
häradshövdingen Carl P. och Ingrid
Charlotta Ekenbom. — P. blev
student i Uppsala 1660 ocli började sin
ämbetsmannabana i Kansliet 166S.
Arbetsam ocli skicklig skaffade ban sig
från början en grundlig kännedom om
9 Svenska män ocli kvinnor VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
