- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
248

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reutercrantz, Mårten - Reutercrona, ätt - Reutercrona, Hans - Reuterdahl, Arvid - 1. Reuterdahl, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reutercrona

248

Reuterdahl

aristokratin. På riksdagarna 1675 ocli
1680 framträdde han som en av
högadelns häftigaste vedersakare. Någon
osjälvisk kämpe för sin klass’
intressen torde han dock ej ha varit. Hans
beroende av Karl XI :s maktpolitiska
strävanden var säkerligen inte
obetydligt, och särskilt på 1680 års
riksdag framträdde han i sekreta
utskottet som bulvan för den kungliga
viljan. R. kom sålunda att verksamt
bidraga till rådskonstitutionalismens
fall och det karolinska enväldets
införande. Hans hastiga död under
riksdagen 16S0 gav upphov till
ryktes-smideri, som ville göra gällande, att
lian förgiftats. — Gift 1671 med
Vendela Hammarskjöld. S. O. S.

Reutercrona, ätt, vars äldste med
visshet kände stamfar, kyrkoherden
i Äspö och östra Klagstorps förs:ar
av Lunds stift Jens Pedersen
Hå-bro († 1651), enligt traditionen
härstammade från den lilla hamnstaden
Hobro i Jylland. Hans sonson,
rege-mentskvartermästaren vid Västgöta
kavallerireg. Mattias Håbro (f. 1680,
† 1750), utmärkte sig under flera av
Karl XII:s krigsföretag och adlades
1720 med namnet R. Hans sonson var
överstelöjtnanten Axel Ferdinand R.
(f. 1782, † 1833), från vilken alla nu
levande medl. av ätten härstamma.
Den sistnämndes äldste son,
häradshövdingen i Finspånga läns härads
domsaga (östergötl. län) Carl Erik
Miles Gustaf Axel R. (f. 1819, † 1905),
som 1867—69 var led. av Andra K.,
blev far till a) dir. vid
tvångsarbets-anstalten på Svartsjö, kaptenen Carl
Gerhard R. (f. 1S65, † 1927), vars
ende son var docenten fil. dr Hans R.
(se nedan), och b) chefen för KAIv:s
försäkringsbyrå, verkst. dir. i ab.
Bil- och metallprodukter
kammarherren Axel Hjalmar R. (f. 1880), som
har innehaft en mängd
förtroendeposter inom olika
bilbranschorganisationer.

Reutercrona, Hans Gerhard,
språkman, lexikograf, f. 5 nov. 1893
i Karlskrona, † 23 juni 1945 i
Djursholm. Föräldrar: direktören vid
tvångsarbetsanstalten på Svartsjö
kaptenen Carl Gerhard R. och Henny
Amalia Johanna Wallberg. — Efter
studentex. i Stockholm 1912 studerade
R. i Uppsala, där lian 1915 blev fil.
kand., 1919 fil. lic. och (efter disp.
1920) fil. dr 1921. Han var docent i
tyska språket vid Uppsala univ. 1920
-—24 och vid Stockholms högskola 1930
—45, där han tidvis även uppehöll
professuren i tyska. R. var 1921—28
anställd vid P. A. Norstedt & söners
förlag och från 1928 chef för lexikon
-och korrekturavd:na vid Sv.
bokförlaget. — R., som i sin drsavh.
behandlat svarabhakti (inskottsvokaler) i

Hans Reutercrona.

forntyskan, utgav 1921 i Uppsala
univ:s årsskrift "De fornhögtyska
Hildegardglossorna och deras ’lingua
ignota’". Från sitt inträde i
Norstedts förlag ägnade lian sig så gott
som helt åt lexikografi och blev sin
generations främste specialist på detta
område. Han tjänstgjorde som
sakkunnig granskare vid utgivandet av
de flesta större språklexika, anlitades
av Sv. akad. vid redigeringen av dess
ordlista och biträdde Tekn.
nomenklaturcentralen vid utarbetandet av dess
ord- och förkortningslistor. Bland
hans lexikaliska arbeten märkas
"Svensk-tysk ordbok" (skoluppl. tills,
med O. Hoppe, 1927), "Tysk-svensk
ordbok" (tills, med C. Auerbacli och
J. Holmberg, 1932) och "Svensk-tysk
ordbok" (tills, mecl Grete
Reutercrona, 1940). R. framträdde även som
skicklig översättare, särskilt från
holländskan. — Gift 1920 med
Marga-rete (Grete) Hedwig Bränner. H. Fr.

Reuterdahl, Arvid, ingenjör,
högskolelärare, f. 15 febr. 1876 i
Ran-säters skn, Värml. län. Föräldrar:
hemmansägaren Jonas R. och Stina
Jonsdotter. -— R. kom med sina
föräldrar till Förenta staterna 1SS2.
Familjen slog sig ner i Providence,
Rhode Island, där R. studerade vid
ingenjörsavdelningen på Brown
Uni-versity 1893—97. Han var sedan
lärare i matematik där under ett år,
blev Master of Arts 1S99 och var
därpå under tre år lärare i matematik
ocli fysik vid Tekniska högskolan i
Providence samt 1904—05 prof. i
fysik vid Colby College, Waterville.
R. flyttade sedan till Spokane i
Washington, där han erhöll tjänst i
stadens ingenjörsdep. och 1908—10 var
chef för brobyggnadsdep. Åren 1910—
13 var ban konsulterande ingenjör i
Boise City, Idaho, och 1913—IS i
Ivan-sas City, Missouri, varefter han
återvände till pedagogiska värv ss. prof.

i teoretisk och tillämpad mekanik vid
Kansas City Polytechnic Institute
1915—17; ban var dekanus för
ingenjörs- och arkitekturfakulteten vid S:t
Thomas College i S:t Paul, Minnesota,
1918—22 och rektor för Ramsey
Institute of Technology därstädes 1922
—26. —■ R. har publicerat ett flertal
vetenskapliga arbeten i
brobyggnadskonst m. m. — Gift 1902 med Elinor
Louise Morrison. T. M.

1. Reuterdahl, Henrik, teolog,
ärkebiskop, f. 10 sept, 1795 i Malmö,
† 28 juni 1870 i Uppsala. Föräldrar:
frisörmästaren.Bengt Fredrik R. och
Anna Kristina Asklund. — R., som
växte upp i ett fattigt hem, gick i
Malmö latinskola och blev student i
Lund 1811. Sedan han 1817
promoverats till magister, ägnade lian under
en lång följd av år (IS 17—26 som
docent, 1826—33 som prefekt) sina
krafter åt det vid Lunds univ. 1809
inrättade teologiska seminariet, en
fristående prästutbildningsanstalt vid
sidan av teologiska fakulteten. Han
prästvigdes 1825 ocli blev teol. dr
1830. Efter seminariets nedläggande
var R. 1833—44 teol. adjunkt vid
Lunds univ. och kyrkoherde i Uppåkra
prebendepastorat, samtidigt som ban
tjänstgjorde vid univ.-bibl., 1S3S—44
som univ.-bibliotekarie och chef. Han
var 1S44—55 prof. vid Lunds univ.,
först i dogmatik, från 1S45 i
kyrkohistoria. Med hans professur var först
Husie prebendepastorat förenat; 1S45
blev ban förste teol. prof. och
domprost i Lund. Som fullmäktig för
Lunds stift tillhörde R. prästeståndet
vid riksdagarna 1844—45, 1847—4S
och 1850—51, varvid lian bl. a.
regelbundet valdes till led. av
konstitutionsutskottet; 1852—55 var lian
ecklesiastikminister. Efter ett år som
biskop i Lunds stift ocli prokansler
för Lunds univ. var lian från 1856
till sin död ärkebiskop och prokansler
för Uppsala univ. Han blev led. av
Vitt. akad. 1838 (hedersled. 1853), av
Vet. akad 1848 ocli av Sv. akad. 1852.
År 1860 utnämndes han till led. i
andliga ståndet av Serafimerorden. •—
R. tog djupa intryck av
Schleiermacher ocli blev dennes förste
betydande lärjunge i Sverige. Han tog
särskilt fasta på Schleiermacliers
bestämning av religionens egenart, av
den religiösa upplevelsen som något
sui generis. På denna grundval
strävade ban att i Sverige bygga upp en
ny ocli i egentlig mening vetenskaplig
teologi. Hans viktigaste plattform
blev Tlieologisk Quartalskrift,
grundad av J. H. Thomander och R. samt
utg. av dem 1828—32 och 1836—40;
R. var dess flitigaste medarb. ocli
synes långa perioder ensam ha utövat
den redaktionella ledningen. Tidskr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free