- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
285

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ridderstolpe, Carl Johan - 3. Ridderstolpe, Fredrik - 4. Ridderstolpe, Carl - Rieck-Müller, Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ridderstolpe

2S5

Rieck-Müller

efter indrog landet i pommerska
kriget utan ständernas hörande och
partiet ej ville för ständerna uppge den
skuld, som riket åsamkats genom
krigskostnaderna, var B. en bland de
förnämsta av de talare, som vid
riksdagen 17C0—62 klandrade denna
politik. Han uppträdde även mot
ständernas ingripanden i utnämningsfrågor
men blev själv på riksdagens
rekommendation titulärlandshövding 1762.
Till följd av sin koncilians och
moderation fick B. representera sitt
parti vid de förhandlingar med
hattarna och hovet, som inleddes i
början av 1762. Dessa ledde emellertid
icke till någon, verklig enighet, och
då hovpartiet därunder närmade sig
hattarna, inträdde åter en brytning
mellan det förra och mössorna. Efter
denna förordade K., som tidigare i
likhet med sitt parti önskat en
moderat författningsreform till
kungamaktens förmån, i stället de nya
inskränkningar i konungens makt, som
vidtogos på riksdagen 1765—66.
Däremot sökte han även efter mössornas
seger 1765 i anslutning till partiets
tidigare idéer hindra ständerna att
ingripa i rättskipningen och krävde
respekt för ingångna avtal och
tidigare beviljad ansvarsfrihet. Han
uppträdde likaså med stor moderation
vid räfsterna med det slagna partiets
män och lyckades bilägga en
uppseendeväckande konflikt mellan sekreta
utskottet och hattledaren Fersen. Vid
riksdagen 1769 uppträdde B.
skickligt till försvar för mössregimen och
bekämpade alla förslag till
utvidgning av kungamakten. B. deltog i
förhandlingarna om ett närmande
mellan partierna i början av
riksdagen 1771—72. I striderna mellan
stånden vid denna riksdag intog han,
liksom tidigare 1760—62, en
medlande hållning. Han yrkade sålunda, att
blott skicklighet och förtjänst borde
vara befordringsgrund, men avvisade
i andra fall de ofrälses krav på
jämlikhet. Då mössorna nu ånyo kommo
till makten, blev E. utnämnd till
riksråd 1772, men partiets försök att även
insätta honom i Kansliet strandade
på konungens motstånd. Efter
Gustav III:s statsvälvning, under vilken
E. ej befann sig i huvudstaden, blev
han entledigad från rådsämbetet. Han
spelade i fortsättningen icke någon
politisk roll. — E. var under
riksdagen 1769 och förberedelserna till
och början av riksdagen 1771—72 en
bland de mössledare, som förvaltade
partiets kassa. Han beskrives av
samtida ss. oegennyttig. — E. ägde
godset Fiholm i Bytterns skn,
Västmanland, vilket han förvandlade till
fideikommiss. — Gift 174S med Brita
Catharina von Berchner. F. A.

3. Ridderstolpe, Fredrik
Wilhelm, greve, hovman, ämbetsman, f.
31 maj 1730 i Stockholm. † 1 april
1816 därstädes. Bror till B. 2. — B.
blev 1745 arklimästare vid
amiralitetet och 1746 student i Uppsala samt
följ. år auskultant i Svea hovrätt.
År 1750 blev lian hovjunkare hos Adolf
Fredrik, 1753 dennes kammarherre och
1755 led. av Övre borgrätten. Han var
1766—87 hovmarskalk och
överkammarherre hos konungen, 1787—89
riksråd, 1789—96 president i
Bergskollegium och 1796—1809 led. av
Högsta domstolen; 1800 blev lian greve
och 1809 serafimerriddare. — E. hade
i ungdomen sympatier för mösspartiet
men avhöll sig från att deltaga i
partifejder. Sin mannaålder ägnade
lian åt hovtjänsten: lian ansvarade
för de stora arrangemangen och
ceremonierna vid "konungars kröning ocli
hyllning, karusellers anstaltande,
hertig Karls förmälning, kronprinsens
ocli hertigens av Småland födelse och
drottning Lovisa Ulrikas begravning".
För hans karriär efter hovtjänstens
slut var lians kompetens tvivelaktig.
— E. innehade Fiholms fideikommiss
i Västmanland samt Tidö i
Västmanland, Strömsnäs i Uppland och Virå
stångjärnsbruk i Södermanland. —
Gift 1773 med grevinnan Eleonora
Lovisa Antoinette Dohna. T. D.

4. Ridderstolpe, Carl Ulrik,
greve, arméofficer, f. 11 nov. 1773 i
Stockholm, † 31 juli 1846 därstädes.
Son till B. 3. — B. utnämndes före
två års ålder till sergeant och erhöll
redan som barn enligt tidens sed
åtskilliga befordringar. Han inskrevs
som student i Uppsala 1787 och
avlade där kansliex. 1790 samt blev e. o.
kanslist i Inrikes civilexpeditionen
s. å. B. utnämndes till löjtnant vid
Lätta dragonkåren 1794, passerade
därefter de militära graderna och blev
överstelöjtnant och överadjutant hos
konungen 1809 samt överste s. å. Han
utnämndes till generaladjutant hos
konungen 1814, blev generalmajor i
armén 1816, chef för Södermanlands
reg. 1821 ocli chef för andra
infanteribrigaden 1823 samt generallöjtnant
1832 och generalbefälhavare för femte
militärdistriktet 1833. B.
tjänstgjorde 1810—18 även som
kabinettskammarherre hos konungen. — B.
bevistade fälttåget i Pommern 1805—07
och blev under striden vid
ücker-münde fransk krigsfånge; lian
återkom till Sverige på sensommaren
1809. Som sekundchef för
Livrege-mentsbrigadens grenadjärkår deltog
han i kriget i Tyskland 1813 och
bevistade slagen vid Grossbeeren.
Dennewitz och Leipzig. År 1814 var lian med
i fälttåget mot Norge. Han var en
orolig ande men nitisk i sin tjänst

Carl Ridderstolpe. Målning av okänd
konstnär.

ocli höll strängt på krigstukten. — B.
blev hedersled, av Ivrigsvet. akad.
1S16. — Gift 1798 med friherrinnan
Gustava Margareta Falkenberg af
Trystorp. F. M.

Rieck-Müller, Sara Maria
Polonia, författarinna, f. 8 mars 1863 i
Sundsvall. Föräldrar: grosshandlaren
August Sundberg och Catharina
Maria Gröndahl. — B. växte upp i
Sundsvall, där hon 1S79 avslutade
åttaklassig elementarskola. Efter
giftermålet följde hon sin man, som
var järnvägsingenjör, under ett
mångårigt kringflyttande i Norrland. År
1905 bosatte hon sig i Stockholm, där
lion till 1912 medarbetade i
Aftonbladet. —• B. debuterade 1899 med en
samling skisser, "Fjällbyfolk",
byggda på intryck från de norrländska
uppväxt- ocli reseåren, och har i
senare noveller och romaner blivit
Norrlands natur och folkliv trogen.
Hennes författarskap, främst
präst-romanen "Mikael Fluhr" (1—2, 1927
—28), förenar landskapsrealism med
lyrisk stämningsrikedom. Själv en
efterföljare till Pelle Molin har B,

Maria Rieck-Müller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free