- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
284

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ridderstad

284

Ridderstolpe

bruk; lian innehade under många år
Berga gård i Linköping. Åren 1S86—
96 tillhörde han Linköpings
drätselkammare och var 1886—1910
styr.-led. i ab. Ostgöta Correspondenten. B.
grundade 18S4 Östergötlands mus.,
vars intendent han var till 1904, och
Östergötlands museifören., där lian var
v. ordf. under samma tid. Han blev
1894 korresponderande led. av Vitt.
akad. — Bedan under ungdomsåren
var E. intresserad av
hembygdsforskning, och med tiden blev denna för
honom den egentliga livsuppgiften.
Han utgav ett par värdefulla arbeten:
"Historiskt, geografiskt och
statistiskt lexikon öfver Östergötland" (1—
2, 1875—79) samt det stora verket
"Östergötland" (3 delar i 4 bd, 1914
—20), behandlande landskapets
historia, geografi, fornsägner och kultur.
— Ogift. T. M.

4. Ridderstad, Carl Rudolf Eskil
Henningsson, arméofficer,
tidningsman, f. 15 maj 1881 i Linköping.
Föräldrar: kaptenen Carl Ludvig
Henning R. och Bertha Clara Wall.
Brorson till B. 3. — Efter mogenhetsex.
i Linköping 1899 blev B.
underlöjtnant vid Andra livgrenadjärreg. 1901,
kapten där 1916 och major vid
Jönköpings reg. 1926; han överfördes
192S på övergångsstat och 1936 i
reserven. Han tjänstgjorde i franska
armén 1924. Bedan 1904 inträdde B.
i styr. för ab. Östgöta
Corresponden-tens boktryckeri; lian är dess verkst.
dir. sedan 1910, styr.-ordf. sedan 1929
och chefred, för Östgöta
Correspondenten sedan 1930. Sedan 1941 är lian
dessutom ordf. i styr. för
östergöt-lands Dagblad. — Ostgöta
Correspondenten har under B:s ledning hävdat
sin ställning som en av landsortens
mest spridda tidn. Den har behållit
sin konservativa kurs; åren fore och
under andra världskriget angreps den
ofta ss. tyskvänlig. B. var led. av
stadsfullmäktige i Linköping 1923—
26 ocli 1932—46 som repr. för högern.
—- Gift 1909 med Christina (Stina)
Victoria Rosa Fredrika R., f. Bildt (f.
1885), verksam som författarinna av
biografier. U. D.

Ridderstierna, Johan, före
adlandet Heysig, bibliograf, militär,
döpt 15 jan. 1654 i Stockholm, † i maj
1695 i Hamburg. Son till badaren
lians Heysig från Tyskland. — Bedan
som student i Uppsala tillvann sig B.
uppmärksamhet i lärda kretsar. Efter
att en tid ha varit kanslist hos Ulrika
Eleonora d. ä. blev han bibliotekarie
hos Magnus Gabriel De la Gardie 1680.
År 16S1 utgav lian vär första
bokhandelskatalog. Som informator för
sedermera fältmarskalken Erik Sparre
vistades B. i England 1681—83 och
höll bl. a. föredrag i Boyal Society.

Efter hemkomsten tog ban det
överraskande steget att gå in som
volontär vid Livgardet, enligt egen
uppgift av patriotiska motiv, men innerst
av allt att döma på grund av oro och
brist på uthållighet. Han avancerade
till adjutant 1687 och adlades 1689
med namnet B. År 1693 begav han sig
på en stor utlandsresa, men döden
hindrade honom från att fullborda
även denna sin sista stora plan. — Av
B:s många planerade verk kommo
blott få till utförande. Av dem ha
två sv. författarlexika (bland våra
äldsta) i handskrift bevarats till
eftervärlden. Dessutom samlade och
utgav B. de uppskattande uttalanden,
som kommit Budbecks "Atlantica"
till del från samtida lärda (3 volymer,
16S1—92). — Ogift. — Litt.: E.
Lewenhaupt, "J. Heysig-B." (i
Samlaren 1889 och 1893). M. v. P.

Carl Ridderstolpe. Målning (detalj) av O.
Arenius.

Ridderstolpe, ätt, vars äldste
kände stamfar var löjtnanten vid Livreg.
till häst Peter (von) Frisk (f. 1647 i
Livland, † 1694). Hans son,
viceamiralen och presidenten Carl von
Fri-schen (B. 1), adlades 1715 under
namnet B. ocli upphöjdes 1751 i
friherr-ligt stånd. En äldre son till honom
var riksrådet friherre Carl Johan B.
(B. 2). Dennes yngre bror, riksrådet
friherre Fredrik B. (B. 3), erhöll 1800
grevlig värdighet. Söner till honom
voro generallöjtnanten greve Carl B.
(B. 4), landshövdingen i Västmanl.
län greve Fredrik Ludvig B. (f. 1783,
† 1852) och hovmarskalken friherre
Gustaf B. (f. 1785, † 1845). De två
senare blevo stamfäder för ättens nu
levande två grenar.

1. Ridderstolpe, Carl, före
adlandet von Frischen, friherre, sjöofficer,
ämbetsman, f. 22 maj 16S4 på Ullavi,
Sköllersta skn, Örebro län, † 14 sept.
1762 i Stockholm. Föräldrar: löjtnan-

ten vid Livreg. till häst, livländaren
Peter (von) Frisk och Sara Clerck.
— B. blev 1697 volontär vid
amiralitetet och deltog under det stora
nordiska kriget bl. a, i Karl XII:s
landstigning på Själland,
anfallsoperationer mot den ryska örlogsbasen vid
Nevamynningen samt sjöstrider på
Ladoga. År 1706 blev han
underlöjtnant, och 1707—09 var han i
holländsk örlogstjänst, varvid lian under
spanska tronföljdskriget bevistade de
förenade engelsk-holländska
flottornas sjökrigsoperationer mot
fransmännen i Medelhavet. Efter
hemkomsten blev B. 1709 löjtnant och
1710 kapten samt deltog s. å. i
sjöslaget mellan sv. och danska flottorna
i Köge bukt. Efter att 1715 ha
särskilt utmärkt sig ss. fregattchef blev
lian s. å. befordrad till
amiralitetskapten och adlad. Han blev 1719
holmmajor i Stockholm och 1721
tilllika kommendör vid hovj aktvarvet
samt befordrades 1736 till
sehoutby-naclit och 1742 till viceamiral. Följ.
år blev B. chef för
Stockholmseskadern. År 1751 upphöjdes han i
fri-lierrligt stånd, och 1754 blev ban
president i Statskontoret samt
serafi-merriddare. — Gift 171S med
Margareta Gyllenkrok. A. G.

2. Ridderstolpe, Carl Johan,
friherre, politiker, ämbetsman, f. 30
dec. 1718 i Stockholm, † 29 jan. 1785
därstädes. Son till B. 1. — B. blev
student i Uppsala 1734, auskultant i
Svea hovrätt 1738, assessor där 1747
och hovrättsråd 1757. Han
framträdde som en av mössornas skickligaste
och moderataste ledare. I tvisterna
mellan hovet och hattarna vid
riksdagen 1755—56 anslöt han sig i sak
till de senares uppfattning men sökte
förmå ständerna att i sitt svar till
konungen borttaga alla kränkande
uttryck. Då hattregeringen kort där-

Carl Johan Ridderstolpe. Silhuett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free