Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenfeldt, Werner von - Rosengren, Bengt, ögonläkare, se s. 358 - Rosengren, Johannes - Rosengren, Josef, skolman, präst, tidningsman, se s. 358 - Rosengren, Lars - Rosengren, Lars Fredrik, kemist, mejeritekniker, se s. 358 - Rosengren, Margit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosengren
357
Rosengren
Werner von Rosenfeldt. Samtida gravyr.
tionen, eller styrmanskonsten. .."
(utg. av P. Gedda 1693), ett
välbehövligt och utmärkt arbete. Han utförde
hydrografiska undersökningar i den
sv. öst- och sydkustens farvatten,
vilka ligga till grund för den av Gedda
1695 utgivna "General
hydrogra-phisk chartbook öfwer östersiön och
Kattegatt...". Vidare ritade B.
en känd karta över Stockholm (tr.
1702). Den är försedd med en lovdikt
över staden; B. försökte sig nämligen
även inom poesin. Några av hans
dikter utkommo 1686 i häftet "Den
waak-sammes roo eller lustige
leedsam-heet...", men flertalet trycktes först
av P. Hanselli i "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare .. .",
(16, 1873). De utmärkas av en viss
livlig realism, men språket är tungt
och vanställt av germanismer. B. sökte
sina förebilder inom tysk lyrik, vilket
i synnerhet gäller hans stora svit av
parafraser över Psaltaren. — Gift
med Christina Gyllenstake. — Litt.:
•T. A. Almquist, "W. v. R." (Samlaren
1896). M.v. P.
Rosengren, Bengt, ögonläkare,
se s. 358.
Rosengren, Johannes,
skeppsbyggare, f. 24 sept. 1871 i Skurup,
Malmöh. län, † 18 juni 1930 i Båstad,
Kristianst. län. Föräldrar:
vagnmakaren Frans B. ocli Pernilla Nilsdotter.
— R. genomgick Chalmers tekn.
läroanstalt med avgångsex. 1897. De
närmaste åren var lian anställd vid
Lindholmens verkstads ab. i Göteborg och
studerade därpå skeppsbyggeri
utomlands, först vid Sir James Laing &
Sons skeppsvarv i Sunderland,
England, 1899—1901 och sedan vid
Ho-waldtswerke i Kiel i Tyskland 1901
—05. Han var varvsingenjör vid
Kockums mekaniska verkstads ab. i
Malmö 1905—15. Hans verksamhet
förlades sedan till Göteborg, där han
1915—17 var förste fartygsinspektör
samt 1916—17 tf. prof. och 1917—30
prof. i skeppsbyggeri vid Chalmers
tekn. inst. Åren 1915—30 var han
tilllika lärare i skeppsbyggeri vid
Slöjd-förena skola. Han tjänstgjorde vidare
som officiell besiktningsman för
fartyg i Malmö 1910—15 och i Göteborg
1915—30. På uppdrag av Finansdep.
övervakade lian byggandet av en
12 000 tons flytdocka i Göteborg 1916
—18, och på uppdrag av sv.-finska
trafikkommissionen uppgjorde han
förslag till tågfärjor och ångbåtar för
trafik mellan Sverige och Finland
1922. Bland lians skrifter märkas
"Tapperheten’s reparation" (Tekn.
tidskr. 1915), "Amerikanskt
skeppsbyggeri" (Tekn. tidskr. 1922) och
"Fartygs sjösättning" (Verkstäderna
1928). Han gjorde vidsträckta
studieresor i utlandet. — Gift 1907 med
Elisabeth Norrman. N. Lll.
Johannes Rosengren.
Rosengren, Josef, skolman, präst,
tidningsman, se s. 358.
Rosengren, Lars, präst, f. 30 dec.
1807 i Arbrå skn, Gävleb. län, † 27
nov. 1896 i Väddö skn, Stockholms
län. Föräldrar: hemmansägaren Lars
Eriksson och Marta Persdotter. — B.
blev student i Uppsala 1831,
prästvigdes 1833 och avlade pastoralex. 1843.
Ären 1833—55 var han pastorsadjunkt
i ett flertal förs. i ärkestiftet. Sistn.
år blev han komminister i Heliga
Trefaldighets förs. i Uppsala och
1865 kyrkoherde i Väddö; ban var
186S—81 kontraktsprost i Lyliundra
kontrakt. — R. var en betydande repr.
för den nyevangeliska väckelse, som
vid 1800-talets mitt gick fram över
Sverige. Hans predikan var
emotionell, naiv och utpräglat folklig. Länge
hade ban på grund av sitt rykte som
läsarpräst svårt att bli ordinarie, men
småningom vände sig stämningen i
församlingarna. Under sin tjänstgö-
ring i Uppsala samlade han en stor
skara anhängare, även många
studenter, bl. a. P. P. Waldenström och
Waldemar Rudin. R. var knuten till
Evangeliska fosterlandsstiftelsen från dess
grundande 1856; på Väddö hade lian
i församlingsarbetet stor hjälp av dess
kolportörer. — Ogift. — Litt.: C. A.
Tollin, "Spridda drag ur prosten L.
B:s lif och verksamhet" (1904). U. D.
Rosengren, Lars Fredrik,
kemist, mejeritekniker, se s. 358.
Rosengren, Margit Ingeborg,
operettsångerska, f. 17 mars 1901 i
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Hugo R. och Thérese Hallner. —
Efter skolgång i Södermalms
flickläroverk i Stockholm bedrev B.
sångstudier 1918—19 för Herman Brag,
Haldis Ingebjart-Isene och Zulamith
Wellander-Svaneskog samt
teaterstudier för Sie Christiernsson och Karin
Swanström. Hon debuterade 1920 på
Oscarsteatern, där hon var engagerad
1920—26 och 1932—38; 1927—30
tillhörde lion Vasateatern. Som gäst liar
hon uppträtt vid Stora teatern i
Göteborg, K. teatern i Stockholm
samt i de nordiska grannländerna. —
B. blev kort efter debuten en av
stockholmsoperettens mest uppskattade
krafter. Med sitt friska
speltemperament ocli sin sceniska rörlighet har
lion varit mycket uppskattad både
inom wienoperetten och det moderna
engelska sånglustspelet. På K.
teatern liar hon 1939—44 framträtt i
bl. a. "Den glada änkan",
"Csardas-furstinnan" och "Grevinnan Mariza".
Till hennes bästa roller höra vidare
huvudrollen i "Sista valsen",
titelrollen i "Bose-Marie", Fiammetta i
"Boc-caeeio", Margot Bonvalet i
"ökensången", Margarita i "Nymånen" och
Josepha Vogelhuber i "Vita hästen".
År 1948 utgav E. memoarboken
"Oförgätligt glada stunder". ■— Gift 1)
1922—29 med disponenten i Nordiska
kompaniet Kurt Walter Paulinus Ja-
Margit Rosengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
