Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothlieb, ätt - Rothlieb, Carl Fredrik - Rothlöben, Johan Martin - Rothman, släkt - 1. Rothman, Johan - 2. Rothman, Johan - 3. Rothman, Jacob Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rothlieb
373
Rothman
auditören vid Västgöta-Dals reg. Axel
I!, (f. 1697, † 1778), de båda senare
stamfäder för ättens tvenne
huvudgrenar. En sonson till Anders Mårten
R. var förste expeditionssekr. och
skriftställaren Carl Fredrik E. (se
nedan). En sonsons son till Axel R.
var tobakshandlaren i Stockholm Axel
Vilhelm Anian R. (f. 1826, † 1886),
med vilken ätten utdog på
svärdssidan.
Rothlieb, Carl Fredrik,
ämbetsman, personhistoriker, f. 24 nov.
1783 på Sadeshult, Fagerhults skn,
Kalmar län, † 8 nov. 1835 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen Carl
Fredrik R. och Dorotea Maria Tesche. —
R. blev student i Lund 1798 men
flyttade 1800 till Uppsala. Han inträdde
1803 som e. o. kanslist vid Inrikes
civilexpeditionen, blev extra kanslist
vid riddarhuskansliet 1804, kopist där
1S05 och kanslist 1807 samt
befordrades 1809 till protokollssekr. vid
Ecklesiastikexpeditionen. Han blev
kammarjunkare 1812 och utnämndes 1814
till förste expeditionssekr., från
vilken befattning han s. å. tog avsked. —
R. var en flitig personhistorisk
forskare, särskilt rörande adeln. Han
utgav sålunda matriklar över de medl.
av ridderskapet och adeln, som
introducerats 1794—1823 (3 bd, 1807—23),
samt "Landt-marskalks-krönika eller
biographiska och genealogiska
anteckningar om alla svenska
landt-mar-skalkar .. ." (1—2, 1828—29).
Dessutom publicerade han "Beskrifning
öfver Skokloster" (1819) och
"Beskrifning öfver kongl. Riddarholmskyrkan"
(1S22) samt utgav en "Samling af
kongl, författningar angående rang"
(1823, 2:a uppl. 1828). Åren 1824—
34 redigerade han Stockholms Tidn.,
som utgavs med understöd ur Karl
XIV Johans handkassa. Bär
publicerade han bl. a. många bidrag till
Stockholms historia. — R. levde under
senare delen av sitt liv i stora
ekonomiska svårigheter och dog i armod.
— Gift 1812 med Beata Lovisa
Wil-helmy. T. M.
Rothlöben, Johan Marti n, före
adlandet Ziervogel, läkare, döpt 19
mars 1657 i Stockholm, † 25 eller 28
febr. 1701 i Reval, Estland. Föräldrar:
hovapotekaren Samuel Ziervogel ocli
Brita Rothlöben. — R. blev student
i Uppsala 1673, reste utomlands 1676
och blev med. dr i Leiden 1679.
Återkommen till Sverige 1680 blev han
följ. år led. av Collegium medicum,
praktiserade med framgång i
Stockholm och anlitades efter hand alltmer
av kungafamiljen samt blev 1693
livmedikus. Han adlades 1698, varvid
han antog sin morfars släktnamn.
Han åtföljde 1700 Karl XII till
Livland men drabbades där av en feber-
sjukdom, som slöt hans bana. — R.
efterlämnade ett stort bibliotek och
ett naturaliekabinett. Bland hans
skrifter märkes den första i Sverige
offentliggjorda farmakopén,
"Pharma-copeva fiolmiensis" (1681). — Gift
1681 med Margareta Charitas Bezelia.
P. H. T.
Roth man, släkt, vars äldste kände
stamfar Sveno Jonæ eller "Sven
i-Rottne" (f. 1592, † omkr. 1670)
tillhörde en bondsläkt i Bränneborg i
Urshults skn, Ivronob. län. Efter
studier vid akad. i Lund reste han kring i
Norge och Sverige som tolk åt en
persisk lärd benämnd Argyrus
Mesopota-miensis, och sedan han 1620 blivit
kapellan i Södra Rottne (nu Söraby),
Kronob. län, började han praktisera
som läkare, troligen på grund av de
lärdomar han inhämtat hos persern.
Han var känd för många lyckliga
kurer och kallades av prof. Lars
Roberg den störste Empiricus, som
någonsin varit i Sverige. Bland hans
söner, vilka efter födelseorten Södra
Rottne antogo släktnamnet R.,
märkas läkaren Johan R. (R. 1) och
kyrkoherden i Lenhovda, Kronob. län, Sten
Svensson R. (f. 1640, † 1703), far till
läkaren och lektorn Johan R. (R. 2).
En son till denne i första giftet var
prosektorn och politiske
skriftställaren Jacob Gabriel R. (R. 3), en son
i andra giftet läkaren och
översättaren Göran R. (R. 4). Ovannämnde
kyrkoherden Sten Svensson R. hade
förutom R. 2 ytterligare fyra söner;
från någon av dem härstammar
troligen den nu levande släktgrenen, till
vilken bl. a. hör köpingsläkaren i
Nynäshamn med. dr Nils Gustaf R. (f.
1878). — Litt,: släktutredning av E.
Hedlund i Sv. Linné-sällskapets
års-skr. 1936.
1. Rothman, Johan Svensson,
läkare, f. 1630 i Södra Rottne (nu
Söraby) skn, Kronob. län, † 1695
i Karlskrona. Föräldrar:
kapella-nen och läkaren Sveno Jonæ (Sven
i Rottne) och Agatlia Stensdotter.
— R. erhöll av fadern
undervisning i läkekonst, blev student i
Uppsala 1658, läste medicin och
uppträdde redan 1659 som läkare men
anklagades inför konsistoriet för
försäljning av medikamenter och fick
varning. Han disputerade i Uppsala
1662, for 1667 till England, studerade
medicin och kemi i Oxford och fick
tillstånd att undervisa där i sistn.
ämne. Efter att ha rest till Portugal
vandrade han därifrån genom Spanien
och Frankrike till Holland, varunder
han försörjde sig genom att bereda
kemiska medikamenter. Han återkom
1670 till hemlandet, drev
läkarprak-tik i Stockholm och promoverades
1681, som den ende i Uppsala under
hela 1600-talet, till med. dr. Han
avböjde 1674 en kallelse till professur
i medicin i Lund och var
amiralitets-medicus (tjänstens förste innehavare)
i Karlskrona 1679—91. — R., vilken
som människa skildras som
"underlig och ostadig till sinnes", var en
lärd man och en kunnig läkare med
stort anseende och vidsträckt praktik.
Det av honom använda ocli under
långa tider i folkmedicinen allmänt
brukade Rothmans slagvatten,
varmed "gjordes ståtliga curer", ansågs
vara sammansatt efter hans faders
hemliga farmakopé. — Gift 1675 med
Anna Broms. S. L.
2. Rothman, Johan Stensson,
läkare, lärare, f. 24 febr. 1684 i Växjö,
† 20 juli 1763 därstädes. Föräldrar:
kyrkoherden Sten Svensson R. och
Anna Choræa. Brorson till R. 1. —
R. blev student vid Uppsala univ.
1703, var prosektor i Stockholm 1705
och avlade med. kand.-ex. inför
Collegium medicum 1710. Efter
tjänstgöring som e. o. pestläkare i Stockholm
och läkare vid finska eskadern reste
han 1713 till Holland, blev där s. å.
med. dr i Harderwijk, studerade
sedan i Leiden och återkom följ. år till
Sverige. Åren 1714—55 var han
provinsialläkare i Kronob. län och
samtidigt 1714—51 lektor i logik och fysik
vid Växjö gymnasium; han uppehöll
dock lektoratet först från 1720. R. fick
1722 titeln assessor i Collegium
medicum och uppfördes 1744 i första
förslagsrummet till professur i medicin
vid Lunds univ. men blev förbigången.
År 1749 blev han blind. — R. var en
"framstående man" (Th. M. Fries),
under små förhållanden outtröttligt
och framgångsrikt verksam som
läkare. Av hans skrifter märkes
särskilt hans drsavh. över böldpesten i
Stockholm 1710. Hans största
förtjänst inför eftervärlden är, att han
som lärare för Linné under dennes
skoltid på allvar tog sig an honom
(1726—27) och därigenom räddade
honom åt vetenskapen. Medan de flesta
lärarna misströstade om Linnés
lämplighet för studier, såg R. hans
begåvning och blev hans "faderlige vän och
välgörare" (E. Hedlund) främst
genom den enskilda undervisning, som i
hög grad bidrog till den unge
studerandens utveckling. Belysande för R:s
vidsträckta beläsenhet är, att han
lärde Linné bl. a. Tourneforts
växtsystem ocli Vaillants uppfattning
(1718) om växternas sexualitet. —
Gift 1) efter 1711 med Lovisa
Christina Fernström, † 1734; 2) 1736 med
Anna Elisabet Rudebeck. — Litt.:
biografi av E. Hedlund i Sv.
Linnésällskapets årsskr. 1936. S. L.
3. Rothman, Jacob Gabriel,
skriftställare, ämbetsman, f. 1721 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
