- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
442

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rydqvist, Carl - Rydsjö, Daniel - Rydström, Ada - Rygaard, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydqvist

442

Rydqvist

Carl Rydqvist,

2. Rydqvist, Carl Magnus,
ämbetsman, nationalekonom, f. 12 maj
1806 i Göteborg, † 11 juli 18S4 nära
Drottningholm, Lovö skn, Stockholms
län. Bror till B. 1. — B. blev student
i Uppsala 1S23 samt avlade 1825
kansli- och 1826 hovrättsex. där.
Under de följ. ären tjänstgjorde han i
ett flertal ämbetsverk, framför allt i
Ecklesiastikexpeditionen,
Kommerskollegium och S. kämnärsrätten samt
var tredje notarie i bondeståndets
kansli vid 1828—30 års riksdag.
Efter att ha slagit domarbanan ur
hågen och tagit avsked från
Ecklesiastikexpeditionen 1833 ägnade ban sig
belt åt Kommerskollegium, där han
1830 blev ord. advokatfiskal, från
vilken befattning han tog avsked
1872. Förutom sin tjänst innehade han
en mångfald olika uppdrag. Han var v.
ordf. i Strömsholms kanalbolag 1843—
60 och led. av Sveriges första
järnvägskommitté (för Köping—Hult-banan)
1851—52, vartill han hade
meriterat sig genom arbetet "Nutidens
kommunikationsanstalter i Europa och
Amerikas Förenta stater" (1—2, 184S
—50). B. var vidare led. och från 1856
ordf. i kommittén för undersökning av
grunderna för städernas beskattning.
För kommitténs räkning utförde han
historisk-statistiska undersökningar,
av vilka de om Göteborg och Malmö
tryckts. Han var vidare led. av
kommittén för skjutsväsendets ordnande
1858. Liksom sin äldre bror präglades
B. av en med åren allt starkare
konservativ inställning och av ett
mångsidigt, ej minst på utländska
förhållanden inriktat intresse. Alltifrån
1840-talet uppträdde ban i den
konservativa pressen och gjorde sig
bemärkt som skarp kritiker av de
liberala tidn:arnas hållning, t. ex. under
oroligheterna 1848. Det vid denna tid
genombrytande cellfängelsesystemet
kritiserade han i flera arbeten ocli

tillrådde varsamhet i dess tillämpning
i Sverige. Främst blev emellertid B.
bekant som nationalekonomisk förf.
med protektionistisk inriktning. Hans
första arbete, "Om tullagstiftningen
uti åtskilliga länder i Europa" (1841),
där han yrkade på att alla
införselförbud skulle slopas och utbytas mot
skyddstullar och att alla
utförselförbud, utom för järnmalm och tackjärn,
skulle försvinna, var för sin tid
snarast liberalt. Senare kom han dock i
stark motsättning till det segerrika
frihandelssystemet och råkade i
konflikt med J. A. Gripenstedt, vars mest
kända politiska verk,
handelstraktaten med Frankrike 1865, B. angrep i
"Statsekonomiska betraktelser med
särskildt afseende på Sverige" (1S65).
Även i huvudstadens
kommunalpolitik ingrep B. och var under
förberedelserna till ny valordning 185S—59
en av de mest framträdande bland de
konservativa, som då bekämpade de
ganska starka tendenserna att
genomföra per-capita-omröstning ocli slopa
bestämmelserna om census. Kampen
mot frihandeln var vid sidan av
försvar för Kommerskollegii existens
R:s huvudsakliga insats som
riksdagsman i Första K. 1870—78. B. blev led.
av Lantbruksakad. 1854 (hedersled.
1881) och av Vet. akad. 1857.
Alltsedan uppsalatiden var B. känd som
framstående tenorsångare; ban var
solist i Harmoniska sällskapet 182S—
46 ocli skall t. o. m. ha fått erbjudande
att övergå till operascenen. Han blev
led. av Mus. akad. 1861. — Ett utdrag
ur B:s självbiografiska anteckningar
utgavs i två häften 1884. — Gift 1835
med Maria Gustafva Johansson. T. H.

Rydsjö, Daniel, skolman,
författare, f. 19 maj 18S6 i Hinneryds skn,
Kronob. län. Föräldrar:
folkskolläraren Jöns Jeppsson ocli Bengta
Pdls-dotter. — B., som först var
jordbruksarbetare, examinerades 1907 från
I.unds folkskoleseminarium. Han
avlade även kyrkosångarex. Efter
kortare tjänstgöring i Harlösa, lvo och
Västra Strö kom han 1910 till Malmö
folkskolor, där lian sedan dess
tjänstgjort, från 1921 som överlärare vid
Rörsjöskolan. Under somrarna 1934—
37 var ban vik. folkskolinspektör i s.
Skånes v. inspektionsområde. — Som
populär föreläsare i filosofiska,
pedagogiska och litteraturhistoriska
ämnen har R. gjort sig mycket
uppskattad. Han är dock mest känd som
lyckad poet på skånskt landsmål. Han
debuterade 1926 med "Tåltre viser o
letta anned snack", som senare följts
av "Allvar o leg" (1928), "Folk o
kreg" (1932), "Jör o himmel" (1936)
samt "Den gamla byen" (1939). Med
fin humor ocli säker berättarkonst har
lian uppfattat och skildrat skånska

lynnesdrag så som de komma till
uttryck i vardag och fest. — Gift 1914
med Signe Elisabeth Serner. T. M.

Rydström, Ada Sigrid,
godsägare, hembygdsforskare, f. 5 maj 1856
i Lofta skn, Kalmar län, † 24 febr.
1932 därstädes. Föräldrar:
godsägaren Carl R. och Betty Räberg. — R.
undervisades av Ellen Key på
Sundsholm under några år och kom trots
sin konservativa samhällssyn att för
framtiden tillhöra hennes intimaste
vänner. Vid faderns död övertog hon
skötseln av herrgården Segersgärde
i hemsocknen ocli blev en framstående
lantbrukare, särskilt intresserad av
trädgårdsskötsel och fruktodling. —
Sin största insats gjorde B. som
hem-bvgdsforskare med det stora verket
"Boken om Tjust" (1—7, 1907—2S;
2:a omarb. och tillökade uppl. av bd
1—4, 1912—25), som vilar på
noggranna arkivstudier och behandlar

Ada Rydström.

herrgårdarnas och släkternas historia.
Dessutom utgav hon "Armfeltarne
på Hunnerstad och deras närmaste"
(1916) samt ett par mindre
undersökningar av "Det gamla Adelsnäs"

(1913) och "Stäkeholms slott ocli län"

(1914). — B. erhöll 1929 Illis quorurn.

— Ogift. T. M.
Rygaard, Sven Olof Frank, re-

klamman, f. 10 jan. 1898 i
Norrköping. Föräldrar: verkmästaren Frank
Ole R. och Karolina Matilda Moberg.

— Efter studentex. i Norrköping 1916
genomgick B. Handelshögskolan i
Stockholm 1917—IS och innehade
olika tjänster, tills ban 1923
anställdes vid ab. Sv. telegrambyrån i
Stockholm. År 1925 flyttade B. till
Köpenhamn, där lian anställdes vid
annonsbyrån Erwin Wasey & Co. Ltd.; lian
utsågs till ledare av denna firmas
skandinaviska kontor 1927 och blev
ansvarig för firmans verksamhet även
i Tyskland, Polen och Holland följ. år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free