Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röhss, släkt - 1. Röhss, Wilhelm - 2. Röhss, August - Röing, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röhss
454
Röing
rederirörelse. Han blev far till
grosshandlaren, konsul Wilhelm B. (R. 1)
och grosshandlaren August R. (R. 2).
En yngre bror till Wilhelm August
R., prosten i Kahlebye i Slesvig
August Albert R. (f. 1801, † 1865) blev
stamfar för den yngsta sv. grenen och
farfar till f. d. verkst. dir. i
Återför-säkringsab. Vala i Göteborg Christian
R, (f. 1880), vilken varit verksam vid
grundandet av flera försäkringsbolag
ocli innehaft ett flertal kommunala
uppdrag.
1. Röhss, Carl Wilhelm
Christian, affärsman, bankman, donator, f.
2 juli 1834 i Göteborg, † 10 jan. 1900
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
och skeppsredaren Wilhelm August R.
och Carin Bressander. — R. inträdde
1857 som faderns kompanjon i
firman Wilh. Röhss i Göteborg ocli var
med om dess stora affärer i järn
och trä, vilka särskilt under 1870-
Wilhelm Röhss.
talets glänsande konjunkturer förde
företaget starkt framåt. R. var
intresserad i så gott som alla större
ekonomiska företag, som grundades i
Göteborg under ISOO-talets senare
hälft, bl. a. Bergslags-, Västkust-,
Borås- och Västgötabanorna. Han
inträdde 1868 som styr.-led. i Göteborgs
enskilda bank, vars dir. han blev 1895.
Vidare var han tysk konsul 1871—
78 och medl. av stadsfullmäktige 1S63
—98. År 1899 tog lian avsked från
samtliga offentliga uppdrag. — Vid
R:s död utanordnades av lians
betydande förmögenhet 250 000 kronor till
ett konstslöjdmus. (se vidare B. 2).
Inalles testamenterade B. en och
en halv mill. kr. till befordran av
Göteborgs stads handel, industri och
kommunikationer samt till
välgörande ändamål. Därav reserverades 1
mill. kr. till Böhss’ donationsfond,
vilken disponeras av Göteborgs
stadsfullmäktige. — Ogift. H. Fr.
August Röhss. Målning (detalj) av Adelaide
Leuhusen. (Röhsska konstslöjdmuseet,
Göteborg).
2. Röhss, Johan Anders August,
affärsman, donator, f. 20 juli 1836
i Göteborg, † 21 okt. 1904
därstädes. Bror till R. 1. — Efter att ha
genomgått Chalmersska slöjdskolan
1852 var R. brukselev vid Sälboda
bruk i Värmland 1852—54 och
genomgick Bergsskolan i Falun 1855—
56. Därefter ägnade han sig belt åt
familjens järn- och trävarufirma, i
vilken ban 1S53 inträtt och 1858, efter
faderns död, blev broderns (B. 1)
kompanjon; efter dennes bortgång
1900 blev han ensam innehavare av
firman. B. tog livlig del i Göteborgs
kommunala liv; ban var bl. a. led. av
stadsfullmäktige 1889—1900, ordf. i
styr. för Göteborgs sparbank ocli
brand-försäkringsab. Svea samt medl. av
handels- och sjöfartsnämnden. Han liade
stort intresse för konst och vetenskap
och gjorde sig känd som frikostig och
mångsidig donator. Sålunda skänkte
han konstnären Nils Forsberg varmt
stöd för lians utbildning och donerade
bl. a. dennes stora verk "En hjältes
död" till Nat. mus. och andra
konstverk till Göteborgs mus. År 1894
donerade R. 50 000 kr. till Konstakad:s
nybyggnad, 1898 skänkte han den
betydande Tranemåla-boksamlingen
till Göteborgs stadsbibl., och 1901
donerade lian 350 000 kr. till Göteborgs
högskola för inrättandet av tre
professurer, en i nationalekonomi och
sociologi, en i geografi och etnografi, en
i statskunskap med statistik. Genom
testamente anslog R. 635 000 kr. till
olika institutioner och anstalter i
hemstaden. — Mest känt är R:s namn
genom en i livstiden gjord donation
på ISO 000 kr. (kompletterande
broderns) till skapandet av ett
konstslöjdmus. i Göteborg, avsett att
möjliggöra utställnings- och
studieverksamhet ocli att verka genom kurser
och föreläsningar. Museet, uppfört av
Carl Westman, invigdes 1916; det
innehåller bl. a. interiörer från olika
hemtvper, konst- och
konstslöjdföre-mål, textilier, boktrycks- och
bok-bandssamlingar och är det enda
självständiga konstindustrimuseet i
Sverige. R. blev 1891 hedersled, av
Konst-akad. och 1893 led. av Vet. och vitt.
samh. — Gift 189S med Carolina
Gustava Zaehau. H. Fr.
Röing, Erik Petter Waldemar,
affärsman, politiker, f. 3 aug. 1866 i
Marstrand, † 29 nov. 1936 i
Stockholm. Föräldrar:
fortifikationskassören Waldemar R. ocli Josefine
Widegren. — Efter studier först vid
läroverk i Örebro och därefter vid
Göteborgs handelsinst. 1882—84 drev R.
grosshandel i Göteborg. Han var en
av stiftarna av Göteborgs
handelskammare (1906) ocli tillhörde dess
styr. Övertygad liberal började lian
tidigt ägna sig åt politiskt arbete och
blev 1892 led. av styr. för Göteborgs
liberala valmansfören. Han var sedan
under lång tid denna organisations
ledare. Han blev led. av Frisinnade
landsfören:s förtroenderåd 1902 ocli
av dess verkst. utskott 1907 ocli behöll
bägge posterna till partiets
sprängning 1923. Som led. av Andra K. 1906
—28 tillhörde ban Liberala
samlingspartiets förtroenderåd 1912—23 och
tjänstgjorde närmast som de liberalas
"inpiskare". Vid partidelningen sistn.
år slöt sig R. till Liberala partiet. Det
andra huvudområdet för hans
riksdagsverksamhet vid sidan av det
partiorganisatoriska var arbetet i
bevillningsutskottet, där ban var led.
1909—26, v. ordf 1918—19 och ordf.
1920—26. R. var utpräglad
frihandlare ocli utövade under många år ett
betydande inflytande på Sveriges
handelspolitik. Han anlitades ofta för
utredningsuppdrag i ekonomiska
frågor och tullfrågor. Sålunda var lian
ordf. i trustlagstiftningskommittén
Erik Röing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
