Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sahlin, Olof - Sahlstedt, Abraham - Sahlstedt, Vilhelm - Sahlström, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sahlstedt
471
Sahlström
Olof Sahlin.
utomlands och arbetade i England,
Tyskland och Belgien samt blev chef
för The Mysore Ironworks i Indien
1925. Följ. år lämnade han denna
befattning för att bli disponent vid
Björneborgs järnverks ab.,
Värmlands Björneborg, var 1938—40 tekn.
dir. hos A. Johnson & co. samt är
sedan sistn. år verkst. dir. för ab.
Motala verkstad och tillika led. av styr.
för det med sistn. bolag nära lierade
Sv. entreprenad ab. — Gift 1922 med
Frieda Helene Gertrud von
Haven-stein från Tyskland. E. Bn.
Sahlstedt, Abraham Magni,
språkman, kritiker, nationalekonom,
f. 20 maj 1716 i Stockholm, † 27 okt.
1776 därstädes. Föräldrar: prosten
Magnus Abrahami S. ocli Catharina
Arosell. — Efter sju års studier i
Uppsala inträdde S. som e. o.
tjänsteman först- i Biksarkivet 1735, sedan i
Kanslikollegium 1736; ord. blev han
där 1746 ocli registrator följ. år. År
1756 utnämndes han till k. sekr. med
rätt till tjänstledighet "för nyttiga
skrifters utgifvande". — Sin främsta
insats gjorde S. som språkman. Hans
arbeten vittna främst om ett
utmärkt ocli oförvillat omdöme, som
för decennier framåt gjorde honom
till auktoritet i
språkriktighetsfrågor. I enlighet med franskklassisk
uppfattning blev för S. det bildade
talspråket språkbrukets norm. Hans
grammatik är klarare och
överskådligare än de äldre. "Försök till en
svensk grammatica" utkom 1747. en
större uppl. 1760 samt en av Vet.
akad. auktoriserad version 1769, följd
1772 av en förkortad uppl., som länge
låg till grund för skolundervisningen.
Samma auktoritativa ställning intog
S:s "Svensk ordbok med latinsk
uttolkning" (1773; ett förarbete utg.
1757). S. undviker dialektala uttryck
och främmande ord. De senare
ersätter han i största möjliga utsträck-
ning med inhemska, och i den mån de
äro oersättliga, försvenskar lian ss.
den förste deras stavning;
överhuvudtaget söker han normalisera
språkbruk ocli ortografi. •— S. hade stora
förtjänster även som kritiker, i vilken
egenskap lian fått hedersnamnet den
sv. litteraturkritikens fader.
Därvidlag står han dock på ofri grund; han
tolkar de franskklassiska idealen
såsom de framlagts av den franske
estetikern Bouhours. Dock lyckas lian ej
helt tillägna sig denna modernare
uppfattning utan bekänner sig innerst
till 1600-talets smakideal; han älskar
den sirliga, sinnrika stilen och de
preciösa uttrycken. Han nagelfar i
en utförlig granskning av stil och
bildspråk äldre sv. lyrik i "Om
tankar i witterliets-arbeten" (1—3, 1756
—58). Estetiska uppsatser ingå även
i den stora antologin "Samling af
verser på swenska" (1—4, 1751—53)
samt i essäsamlingen "Critiska
samlingar" (1—4, 1759—65). — S. knöts
tidigt till hattpartiet, vars
förespråkare han alltid förblev. Hans första
framträdande inom politiken blev
dock fatalt; ban skrev 1743 ett inlägg,
anonymt som flertalet av hans
skrifter, i tronföljdsfrågan (otr.), vilket
renderade honom ett halvt års
fängelse. Hattarnas språkrör var S. främst
som ekonomisk skriftställare. I
talrika smärre skrifter och
tidningsartiklar förfäktar lian
merkantilis-mens idéer, ss. i "Om frihet i
näringar" (1763), ett försök till
opartiskt återgivande av tidens
nationalekonomiska debatt. — S. är en av
frihetstidens mångsidigaste
skriftställare. I hans produktion ingå även
skönlitterära verk ss. den politiska
allegorin "Sagan om tuppen" (1758)
samt övers, av Theophrastos’ och La
Bruyères karaktärer. S. medverkade
i arbetet på reformen av 1695 års
psalmbok och deltog flitigt i tidens
polemiker. Personligen tycks S. ha
varit, föga sympatisk. Starkt
självupptagen förde lian ett isolerat liv,
förbittrat även av sjukdom och
motgångar. — Gift 1) 1740 med
Catharina Beirinq, † 1743; 2) 1746 med
Christina Regina von Wallvijk. —
Litt.: B. Alvin, "A. S." (1914);
Gunhild Bergh. "Litterär kritik i Sverige
under 1600- och 1700-talen" (1916);
G. Lindblad, "A. S. och den sv.
substantivböjningen" (1919). M. v. P.
Sahlstedt, Axel Vilhelm,
veterinär, fysiolog, f. 1 aug. 1879 i
Stockholm. Föräldrar: typografen Axel
Ludvig S. och Lisa Sofia Eriksson.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1897 utexaminerades S. från LTltuna
lantbruksinst. 1899, avlade
veterinär-ex. i Stockholm 1903, studerade kemi
vid Stockholms högskola 1905—06
Vilhelm Sahlstedt.
och blev med. kand. vid Karol. inst.
1911. Han var amanuens vid
Veteri-närinst:s anatomiska avd. 1900—02
och vid dess kirurgiska klinik 1902—
03. Sistn. år erhöll lian anställning
som extra lärare i husdjurens
anatomi, fysiologi m. m. vid Alnarps
lantbruks- och mejeriinst., återbördades
1904 till Veterinärinst. som adjunkt
och förordnades 1905 att uppehålla
lektoratet i kemi och farmakologi där.
S. blev 190S assistent, vid inst:s
ana-tomisk-fysiologiska avd. och
förordnades sistn. år att ånyo bestrida
lektoratet i kemi m. m., nu utökat med
undervisningsskyldighet jämväl i
fysiologi. Han blev vid inst:s
omorganisation till Veterinärhögskolan 1915
tf. prof. i fysiologi och kemi, var prof.
i dessa ämnen 1916—44 och i
fysiologi och farmakologi 1944—45 samt
uppehöll sistn. professur 1945—46.
Ären 1925—36 var han högskolans
rektor. — S. har utgivit ett avsevärt
antal vetenskapliga avh. främst inom
fysiologin men även inom den
fysiologiska kemin. Av mera
uppmärksammade arbeten må nämnas
"Idiss-larmagarnas’funktioner" (1915,1916),
"Hästens knäled. Anatomisk och
fysiologisk studie" (1921) samt
"Försök att på fysiologisk experimentell
väg få en objektiv grundval för
bedömande av den judiska slaktmetoden
ur djurskyddssynpunkt" (1928). S.
utgav Sv. veterinärtidskr. 1933—48.
Han blev led. av Lantbruksakad. 1930,
är dess v. preses sedan 1946 samt blev
med. hedersdr vid Karol. inst. 1933
ocli veterinärmed. hedersdr 1949. —
Gift 1904 med Mathilda Larsson.
N. F—m.
Sahlström, Ilanna (Anna) Maria,
grafiker, målarinna, f. 7 jan. 1876 i
Utterbyn, Frvksände skn, Värml. län.
Föräldrar: bonden, handlanden ocli
riksdagsmannen Per S. och Marit
Nilsdotter. — S. bedrev studier på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
