- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
473

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlström, Per - Salæmontanus, Johannes Erici, präst, se Johannes Erici, bd 4 s. 69 - Salander, Eric - Salander, Sven - Salanus, Petrus - Salberg, se även Sahlberg - 1. Salberg, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Salæmontanus

473

SaIberg

Per Sahlström. Träsnitt.

munal självstyrelse på landsbygden.
Efter det liberala bondeståndspartiets
splittring i mitten av 1840-talet blev
S. huvudmannen för den
frihandels-vänliga fraktion, som gick under
benämningen "statsekonomer" eller
"sahlströmianer". Han var led. av
1S46 års representationskommitté och
sökte i förbund med borgarståndets
liberaler vinna majoritet för 1848 års
kungliga representationsförslag men
led nederlag vid riksdagen 1850—51.
— S. var en karaktärsfast och över
ståndsfördomarna upphöjd idealist
men passade knappast som partiledare,
bl. a. därför att han, som han själv
sade, icke kände andra
övertygelsemedel än den logiska bevisföringens. På
1850-talet utgav han flera
karakteristiker av bondeståndets ledamöter,
vilka präglas av sträng objektivitet i
bedömandet. Från årtiondets mitt gick
han emellertid kraftigt till storms mot
de konservativa tendenserna i
riks-styret, vilket inbragte honom
hyllningar i den frisinnade pressen som
"Svea rikes främste bonde". Ännu
1865 var han verksam i agitationen
för en representationsreform. — S.
nedskrev på ålderdomen sina
minnesanteckningar, vilka under rubriken
"En riksdagsbondes anteckningar"
infördes i andra delen av "Minnen från
Carl XIV:s, Oscar I:s ocli Carl XV:s
dagar" (1885), utg. av Carl Akrell
och S. G. von Troil. — Gift 1) 1813
med Anna Margareta Lundberg, †
1822; 2) 1823 med Carolina
Fogelström. — Litt.: "Sv. folkskolans
historia" (2, 1942); S. Swensson,
"Bonde-riksdagsmän i frihetskamp" (1946).

S. Sw.

Salæmontanus, J o h a n n e s

E r i c i, präst, se Johannes Eriei, bd
4 s. 69.

Salander, Erie, industriman,
nationalekonom, döpt 5 dec. 1699 i
Mariefred, † 21 okt. 1764 i Stock-

holm. Föräldrar: bokhållaren Erich
Pedersson och Anna Maria
Christof-fersdotter. -— Om tidigare delen av
S:s liv är föga bekant. Han
debuterade 1727 ss. skriftställare och var
en tid anställd vid Alingsås
manufakturverk. År 1731 utsågs lian till
chef för Barnängsmanufaktoriet, en
textilfabriksanläggning på
Södermalm i Stockholm, till större delen
ägd av Biddarhuset. Han var verksam
där till 1756; från 1745 (med ett kort
avbrott 174S) arrenderade han
verket tills, med olika kompanjoner.
Under sina sista år synes han ha
drivit en tobaksplantage. —-
Barnängsmanufaktoriet var under S:s
chefsperiod ett mycket tidstypiskt företag:
genom sina intressenter hade det
anknytning till de politiskt ledande
kretsarna, och det höll sin omfattande
rörelse i gång med hjälp av statliga
lån, räntefria och så småningom till
stor del avskrivna. S. deltog även ss.
ämbetsman i praktiserandet av tidens
näringspolitiska program. Han blev
manufakturkommissarie hos
lands-hjälpdeputationen 1735 och i riksens
ständers manufakturkontor 1739;
genom beslut på 1755—56 års riksdag
erhöll lian överkommissaries titel. -—■
Starkt påverkad av åtskilliga tyska
nationalekonomer deltog S. med flera
skrifter i tidens ekonomiska
diskussion. Bland dessa märkas i främsta
rummet "Systematiske
nödhielps-tanckar" (1730; följd av "Gensagor
och uplysningar . .." 1731), "Salus
patriæ" (1741), "Tre blinda
fritraf-ware i wårt samhälle" (1749) och
"Genwäg til slögder" (1754). Med stor
ensidighet men inte utan talang
förordade S. ett genomfört system av
statliga reglementeringar, vilkas
gagnande inflytande på näringslivet han
var fast övertygad om. "Lagarne styra
folket, anten til armod eller
wäl-måga" heter det i en av lians skrifter.
S:s doktrinära åskådning väckte stark
opposition, kanske främst från
Nor-dencrantz, men även partivänner till
S. såsom A. J. von Höpken och C. F.
Scheffer inlade bestämda gensagor
mot densamma. S. blev 1742 led. av
Vet. akad. — Gift 1735 med Agneta
Maria Tystenberg. — Litt.: G.
Schauman, "Studier i frihetstidens
nationalekonomiska litteratur" (1910);
Iv. Petander, "Be nationalekonomiska
åskådningarna i Sverige" (1. 1912).

H. E—a.

Salander, Sven Philip,
arméofficer, f. 5 juli 1894 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Nils S. och Elsa Hilda
Sofia Söderhielm. — S. avlade
studentex. i Stockholm 1911 och officersex.
1913. Han genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1915—18 oeh
Bid-skolan 1919—20 samt tjänstgjorde vid

artilleristaben 1923—30 och 1934—
37, under sistn. period som avd.-chef.
S. utnämndes till major 1934 samt till
överstelöjtnant och stabschef vid
artilleriinspektionen 1937. År 1940 blev
lian överste och chef för Norrbottens
artillerikår och 1942 inspektör för
artilleriet. Han blev generalmajor 1945
samt förordnades s. å. och utnämndes
1947 till militärbefälhavare i Femte
militärområdet. S. företog militära
studieresor till Tyskland 1941 och
Danmark 1945 och har medarbetat
med artiklar i Artilleritidskr. och
dagspressen m. m. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1936. — Gift 1926
med Karin St jerndahl. H. U.

Salanus, Petrus Nicolai,
antikvarisk samlare, f. 1670 i Köping, †
1697 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Nicolaus Jorws S. och
Catharina Simonsdotter. — S. inskrevs tills,
med sina bröder vid Uppsala univ.
1682. Under påverkan av O. Budbeck,
som var lians mormors bror, började
han där antikvariska studier. Han
synes även ha varit Rudbeck
behjälplig med redigering av isländska sagor
och annat arbete. Det var också på
dennes bekostnad som S. gav ut
"Fost-brödernas, Eigles och Asmunds saga",
troligen med hjälp av sin äldre bror,
sedermera lektorn i Västerås, Jonas
S. (f. 1664, † 1706). I sina skrifter
visar sig S. vara en hängiven
rud-beckian. Efter att ha disputerat
för drsgraden 1694 synes S.
huvudsakligen ha vistats i Stockholm,
jämsides med en kondition sysselsatt
med avskrivning av isländska
handskrifter och liknande arbeten. S:s
avsikt var väl att bli knuten till
Antikvitetsarkivet. Han fick också ett av
dess stipendier och tycks även lia haft
någon anställning där. S. lade
grunden till en icke obetydlig
handskriftssamling, vilken efter hans död
övergick i broderns ägo. — Ogift. —
Litt.: A. Grape, "Om bröderna Salan
oeh deras handskriftsamling" (i
Nordisk tidskr. för bok- och bibl.-väsen
1914). Å. N.

Salberg, se även Sahlberg.

1. Salberg, Johan, tjänsteman,
språkman, f. på 1640-talet,
själaringning 3 jan. 1699 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden i Fläckebo
Andreas Laurentii Hirudius och Anna
Ericsdotter. ■— S. blev student i
Uppsala 1662 men måste redan följ. år
lämna univ. för att meddela privat
undervisning i Stockholm. Efter att
ha innehaft olika tjänster blev lian
1674 kammarskrivare i
Kammarkollegium och var sedan förvaltare i K.
klädkammaren till 16S1. Därefter
hade han anställning som kamrerare
hos en privatperson. -—- Då S.,
tydligen av ekonomiska skäl, varit tvungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free