Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuelsson, Ernst - Samuelsson, Gunnar - Samuelsson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuelsson
487
Samuelsson
avd. 1926—37 och sedan 1944, som
led. av styr. för Statens
maskinprovningar sedan 1941, avstyr, för Sv.
smörprovningarna sedan 1943, av 1943 års
mejeriutredning och av Jordbrukets
upplysningsnämnd sedan 1944 samt
som inspektör av
mejerielevutbild-ningen sedan 1942. Hans
vetenskapliga skrifter falla huvudsakligen inom
den organiska kemin ss. drsavh.
(1923) och inom mejeritekniken, där
han bl. a. har behandlat mjölkens
kol-loidkemiska beskaffenhet samt dess
gräddsättning och ystbarliet,
osttillverkningens rationalisering,
smörbildningen och smörets konsistens. — Gift
1922 med Gerda Elisabeth Wilhelmina
von Garrelts. S. L.
Samuelsson, Gunnar, botanist,
f. 27 aug. 1885 i Norrtälje, † 14 jan.
1944 i Stockholm. Föräldrar:
läroverksadjunkten Vilhelm S. och
Vilhelmina Senell. Bror till lektorn Sven
Elvius (bd 2 s. 399). — Efter
mogenhetsex. i Strängnäs 1903 blev S. vid
Uppsala univ. fil. kand. 1906, fil. lic.
1911 samt fil. dr och docent i
botanik 1913. Åren 1914—19 var han
konservator vid univ:s botaniska
institution samt från 1924 till sin död
prof. och föreståndare för Riksmus:s
botaniska avd. Han företog
omfattande resor i Sverige, särskilt i
Dalarna, och besökte i botaniskt syfte
Åland, Norge, Danmark, Tyskland,
Schweiz, Italien och England samt
1921 och 1931 Grekland, 1932 och 1933
Palestina ocli Syrien och 1936
Marocko. — S. var känd långt utanför
vårt land som en mycket framstående
botanist. Han publicerade ett par
morfologiska arbeten ss. drsavh.
"Studien über die Entwickelungsgeschiclite
der Blüten einiger Bicornes-Tvpen"
(1913), vari ban embryologiskt
undersöker familjerna Diapensiaceæ
(fjällgröna) och Empetraceæ
(kråkbär) samt bl. a. klarlägger den i
systematiskt avseende nära samhörigheten
mellan Empetraceæ och Ericaceæ
(ljungväxter). Hans huvudområden
voro dock systematik med floristik
samt växtgeografi, varvid lians
undersökningar främst gällde
Skandinaviens högre växter. S:s ingående
växtgeografiska studier över Dalarna och
särskilt dess fjälltrakter resulterade
i en rad arbeten, bland vilka märkas
"Om de ädla löfträdens forna
utbredning i öfre öster-Dalarne"
(1906),"Be-gionförskjutningar inom Dalarne"
{1910) och den viktiga, av Vet. soc.
i Uppsala prisbelönade avh. "Studien
über die Vegetation der
Hochgebirgs-gegenden von Dalarne" (1917); i sistn.
arbete lämnar han som den förste en
detaljerad beskrivning av fjällen i
fråga och analyserar där
förekommande växtsamhällen. Därjämte besökte
Gunnar Samuelsson.
han (1915) ett norskt
högfjällsområde, vars växtvärld han skildrar i
"Studien über die Vegetation bei Finse ini
inneren Hardanger" (1916). S. ägnade
vattenväxternas geografi ett
intresserat studium och publicerade på detta
område "Untersuchungen über die
höhere Wasserflora von Dalarne"
(1925), där ban uppställer fvra olika
sjötvper. Han har även behandlat
terminologiska preciseringar i den
klarläggande uppsatsen "Om den
ekologiska växtgeografiens enheter"
(1916), redigerade jämte Erik
Almquist den växtgeografiska delen i O.
B. Holmbergs ofullbordade
"Skandinaviens flora" (1922—31) samt utgav
en studie över stratigrafin i
torvmossar i Skottland, "Scottish Peat
Mosses" (1910), och ett bidrag till den sv.
växtvärldens postglaciala historia,
"über den Rückgang der Haselgrenze
lind anderer pflanzengeographischer
Grenzlinien in Skandinavien" (1915).
— S. var en utmärkt kännare av
flo-ran i Sverige och angränsande länder
samt en skarpsynt iakttagare. Han
gjorde sin floristiska insats främst
som artsystematiker och lämnade i ett
stort antal avh. betydande bidrag till
kunskapen om den skandinaviska
flo-ran. Tidigt ägnade ban sig åt släktet
Hieracium, som ban har behandlat i
flera arbeten, delvis tills, med Karl
Johansson, ocli lian bidrog till
utredningen av andra svårbestämbara
släkten ss. Epilobium, Sagittaria,
Lepi-dium, Polygonum, Alisma och
Alche-milla samt grupper inom Carex.
Särskilt böra hans två stora monografier
nämnas, "Die Verbreitung der
liöhe-ren Wasserpflanzen in Nordeuropa
(Fennoskandien und Dänemark)"
(1934) och "Die Verbreitung der
Al-ehemilla-Arten aus der
Vulgaris-Gruppe in Nord-Europa" (1943), om
vilka det har sagts, att "bägge måste
bli bestående standardverk" (S. Selan-
der). Dessutom publicerade ban
arbeten över schweiziska, syriska,
kinesiska och sydamerikanska växter. Han
efterlämnade ett rikt material
rörande dalafloran, vilket efter lians död
redigerats och utgivits av Erik
Almquist ("Dalarnes flora", 1949). — S.
utförde som "benådad systematiker"
(C. Skottsberg) en storartad
forskar-gärning. Under tjugufem år
försvårades och på sista tiden omöjliggjordes
all verksamhet av den lungtuberkulos,
vilken slutligen orsakade hans död.
Långa tider fick lian lämna arbetet
för sjukhus- eller sanatorievistelse,
men lian lyckades trots allt fullfölja
sina Alchemilla-undersökningar och
färdigställa sina (opublicerade)
utbredningskartor över Hieracium-arter.
— S. var styr.-led. i Sv. botaniska
fören. 1926—44 och led. av
red.-kommittén för Sv. botanisk tidskr. 1916—
44. Han invaldes i Vet. akad. 1939. —
Ogift. — Litt.: biografi av C.
Skottsberg i Sv. botanisk tidskr. 1944. S. L.
Samuelsson, Johan, klassisk
filolog, f. 18 juni 1869 i Hällefors skn,
Örebro län, † 27 juni 1936 i Örebro.
Föräldrar: handelsföreståndaren
Johan Erik S. och Anna Skålberg. —
Efter mogenhetsex. i Västerås 1891
inskrevs S. s. å. vid Uppsala univ. och
blev där fil. kand. 1893, fil. lic. 189S
samt fil. dr och docent i klassiska
språk 1899. Han tjänstgjorde som vik.
lektor i Uppsala 1900—03 samt
befordrades sistn. år till lektor i latin
och grekiska i Hudiksvall, varifrån
ban 1907 återbördades till Uppsala
som lektor i samma ämnen vid Högre
allm. läroverket. Därjämte
undervisade S. vid Fjellstedtska skolan 1907
—13 och vid L"ppsala högre
elementarläroverk för flickor 1913—16. När
han vid uppnådd pensionsålder 1934
frånträdde sin lärartjänst, erhöll lian
prof:s namn. S. var även medl. av
1918 års skolkommission. — I sin
lärarverksamhet förenade S. veten-
Johan Samuelsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
