Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sandler, Rickard - Sandqvist, Håkan - Sandrew, Anders - Sandstedt, Anders Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandqvist
512
Sandstedt
programmet. Den vid
partikongressen 1920 företagna programrevisionen
var till stor del S:s verk. Revisionen
innebar en närmare anslutning till
marxismen och en utförligare
motivering för socialiseringsprogrammet.
I den av första Brantingska
ministären tillsatta socialiseringsnämnden
var S. ordf. 1920—25 och därefter led.
till nämndens upplösning 1935. De av
S. utgivna skrifterna
"Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter"
(1936) och "Socialiseringsproblemet.
Hushållsräkningens problem och
faktorer" (1937) äro att betrakta som
utkast till socialiseringsnämndens
ännu outgivna principbetänkande.
Ingendera av dessa skrifter innehåller
något konkret utformat program eller
någon antydan om nära förestående
socialiseringsaktioner för Sveriges
vidkommande. S. avvisar tanken på en
schablonmässig socialisering och
förordar i stället välstånd, trygghet,
frihet och framsteg som riktpunkter
för en socialistisk politik. Särskilt
under senare år har S. intagit en
gentemot partiet mycket självständig
ställning, så t. ex. under 1947 års
skattedebatt, då han var en av de få
socialdemokrater i riksdagen, som
icke biträdde regeringens förslag ang.
kvarlåtenskapsskatt. — S. är
otvivelaktigt en av socialdemokraternas
främsta oratoriska förmågor. Hans
talekonst utmärkes av elegans och
schvungfullhet samt träffsäker
replikfärdighet. Med hänsyn till
innehållet har förkunnelsen med
nödvändighet värdesatts olika: medan
meningsfränderna prisat den stora
logiska skärpan, har lian på motsatt
håll mött kritik för oklarhet i
uttryckssätt, särskilt i sina
utrikespolitiska programförklaringar. — S. har
flera gånger tagit initiativ till
förmån för den folkliga musiken och
sången. Han blev ordf. i Sveriges
kör-förb. 1925 och led. av Mus. akad. 1930
(akad:s preses 1932—38). — Gift 1909
med Maria (Maja) Lindberg. —■ Litt.:
"En bok till R. S. på 60-årsdagen den
29 jan. 1944" (1944). S. Sw.
Sandqvist, Håkan, kemist, f. 5
maj 18S2 i Hudiksvall, † 14 nov. 1930
i Stockholm. Föräldrar:
borgmästaren Svante Johan S. och Amalia
(Malin) Lovisa Gederblom, — S. avlade
mogenhetsex. i Hudiksvall 1901, blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1905, fil.
lic. 1909 och fil. dr 1912 samt var
docent i kemi där 1912—21 och tf. prof.
i detta ämne 1917—19. Han var
de-natureringskontrollant i Uppsala län
1915—18 och kontrollör vid
brännvins- och maltdryckstillverkningen
i Uppsala 1918—21. Sistn. år blev
han lektor i kemi och träets
kemiska teknologi vid Tekn. lärover-
ket i Härnösand, där lian även
blev rektor 1923. S. utnämndes 1924
till prof. i kemi och kemisk farmaci
vid Farmaceutiska inst. År 1927 blev
han led. av nordiska
specialitetskommissionen. Han gjorde flera
studieresor, bl. a. till Tyskland 1908. —
S. var en skicklig kemist och pedagog.
Hans talrika undersökningar tillhöra
huvudsakligen den organiska kemin,
där han främst, studerade det
aromatiska kolvätet fenantren och många
av dess derivat samt
sammansättningen av vid
sulfatcellulosafram-ställning bildade biprodukter ss.
tallolja (flytande harts). Därjämte utgav
han arbeten inom den fysikaliska
kemin, bl. a. över flytande kristaller.
Av hans skrifter märkas det
populärvetenskapliga arbetet "Vattnet"
(1907; 2:a uppl. 1922), drsavh.
"Studien über die Phenantrensulfosäuren"
(1912) samt "Kemien och dess stu-
Håkan Sandqvist.
dium" (1915). S. medarbetade även
med artiklar i tidn. ocli tidskr. Han
erhöll flera vetenskapliga pris, bl. a.
av Vet. akad. och, på sin dödsdag, av
Farmaceutiska inst, dess Scheelepris.
—• Gift 1921 med Emelie Vilhelmina
Elisabet Malm. S. L.
Sandrew, Anders, affärsman, f.
13 mars 18S5 i Vendels skn, Uppsala
län. Föräldrar: hemmansägaren
Anders Carlsson och Karolina Kristina
Larsdotter. — S. kom vid sekelskiftet
till Stockholm och erhöll elevplats i en
större kolonialfirma. Han öppnade
senare tills, med en äldre bror egen affär
i speceribranschen, Andersson &
Sandrew, vilken alltjämt drives av S. Som
innehavare av ett par fastigheter,
inrymmande biograflokaler, kom S.
1926 i kontakt med biografrörelsen,
och i denna bransch har han utvecklat
en omfattande rörelse. Han äger ett
femtontal biografer i Stockholm,
sammanförda i ab. Sandrew-biograferna,
Anders Sandrew.
och är dessutom medintressent i omkr.
tjugufem biografer i landsorten. År
1938 började S. själv producera och
distribuera film genom ab.
Sandrew-ateljéerna, och följ. år grundade han
uthyrningsbolaget ab.
Sandrew-Bau-man film. S. har också övertagit flera
av huvudstadens scener; sedan 1940
äger lian Scalateatern, sedan 1941
Södra teatern och sedan 1947
Oscarsteatern. På de två förra spelas främst
revy och på den sistn. operett. S.
innehar och driver sedan 1937 restaurant
Förestå i Lidingö. Han är styr.-led.
i Sveriges biografägareförb. m. fi.
branschfören. — Ogift. B. Hgn.
Sandstedt, Anders Johan,
bonde, politiker, f. 9 febr. 1803 i Norra
Sandsjö skn, Jönköp. län, † 10 jan. 1886
i Vallsjö skn, samma län. Föräldrar:
traktören Peter S. och Stina Cajsa
Ekholm, — S. uppfostrades i
föräldrahemmet men erhöll även
privatundervisning av pastorn i en grannförs.
Han var 1S24—69 hemmansägare i
Knävelsby, Vallsjö skn, och var
därefter till sin död bosatt hos en son på
egendomen Hulta i samma skn. Redan
tidigt anlitad i kommunala värv
valdes lian 1S44 till repr. för Västra härad
i bondeståndet och fick i
fortsättningen sitt riksdagsuppdrag förnyat vid
alla ståndsriksdagar utom 1850—51
oeh 1856—5S; 1867—69 tillhörde lian
Andra K. ■—• S. slöt sig under sin
första riksdagstid till den
dominerande liberala fraktionen i bondeståndet
men blev under 1850-talet alltmer
konservativ och framträdde nu mest
som en energisk tullkrävare. Vid sista
ståndsriksdagen väckte lian en
sensationell motion om underkännande
av den nyligen ingångna franska
handelstraktaten; syftet, vilket dock icke
uppnåddes, var tydligen att
åstadkomnia ett misstroendevotum mot
finansministern Gripenstedt,
frihandelssystemets främste målsman. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
