Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schenberg, Per - Schenke, Nils - Schenmark, Nils - Schenström, släkt - 1. Schenström, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schenke
544
Schenström
1742) samt. en "Utförlig berättelse om
thet namnkunniga Stångebro slag"
(1733, omtr. 1741, 1759, 1S26). — Gift
1731 med Brigitta {Brita) Maria
Löfgren. T. M.
Schenke, Nils, skolman,
ämbetsman, f. 28 aug. 1S77 i Skara.
Föräldrar: fabrikören Nils Peter Petersson
ocli Märta Augxista Schenke. — Efter
läroverksstudier i Skara liade S. under
några år affärsanställning och idkade
därefter under flera år
handelsstudier i Sverige, Tyskland och
England. Han blev lärare vid
Kristinehamns praktiska skola 1902,
föreståndare för dess handelsavd. 1903 samt
ekonomichef och v. ordf. i skolans
styr. 1906. Efter handelslärarex. vid
Handelshögskolan i Stockholm 1911
var han 1912—19
Kristinehamnsskolans föreståndare och styr.-ordf.,
varjämte han kvarstod som
ekonomichef. Läroanstalten gick under hans
ledning avsevärt framåt. S., som 1916
inkallades som sakkunnig inom
Ecklesiastikdep. i fråga om den lägre
tekniska undervisningen,
fortsättningsskolan och den lägre
handelsundervisningen, utnämndes 1920 till
undervisningsråd och led. av den s. å.
inrättade Skolöverstyr., närmast dess
vrkesskolavd., där han verkade för en
förbättrad handelsundervisning. Från
dessa befattningar avgick han 1942.
— S. är sedan 1927 ordf. i Sv.
samfundet för affärsutbildning och led. av
centralutskottet av Société
Internationale pour l’enseignement commercial.
Han har publicerat "Köpmannen"
(1934) och "Praktisk bokföring"
(1939) samt åtskilliga uppsatser i
ungdoms- och
handelsundervisningsfrågor. Åren 1914—19 var han led. av
stadsfullmäktige i Kristinehamn. Ett
spec. intresse har S. ägnat KFUM:s
verksamhet, inom vilken han beklätt
flera viktiga poster, främst som ordf.
i dess riksförb. 1943—46. Han är
vidare ordf. i kommittén för Sv. kyrkans
Nils Schenke.
Nils Schenmark. Målning (detalj) av M. D.
Roth 1788 (Lunds universitet).
sjömansvård i hemlandet. — Gift 1905
med Anna Pelirson. Fr. Sg.
Schenmark, Nils, matematiker,
astronom, f. 14 maj 1720 i Östra
Stenby skn, östergötl. län, † 28 sept. 1788
i Lund. Föräldrar: komministern
Lars S. och Brita Wåhlin. — S.
avlade studentex. vid Lunds univ. 1738
och blev där fil. magister 1745 samt
docent i matematik 1746. Han for
därefter till Uppsala för att under
Klingen-stiernas ledning fortsätta sina
studier. År 1749 utnämndes han till
observator i astronomi vid univ. i Lund;
denna syssla beklädde lian som den
förste under fjorton år och skapade
därunder Lunds astronomiska
institution. S. uppnådde där inom kort stort
vetenskapligt anseende och fick 1751
Vet. akad:s uppdrag att i Härnösand
anställa observationer för
bestämmandet av månens, Venus’ och Mars’
pa-rallaxer ur jämförelser med
fransmannen de la Cailles samtidigt på Goda
Hoppsudden gjorda observationer. År
1758 uppdrogs åt S. att utföra
gradmätningar över Sveriges västkust,
varmed han var sysselsatt i tre år,
och han observerade Venuspassagerna
1761 ocli 1769. Han utnämndes 1763
till prof. i matematik vid Lunds univ.
—- S. var en skarpsinnig
matematiker och astronom, vars främsta
arbete är "Collegia mathematica" (1—
16), en utomordentligt omfattande
och uttömmande encyklopedi över
de matematiska vetenskaperna, som
jämte lians övriga handskrifter
förvaras i Lunds univ.-bibl. Av hans
tryckta arbeten märkas "De
Mer-curio in Sole observato Lundæ . . .
MDCCLIII" (1754), "De situ locorum
geographico ex solis eclipsi
determi-nando" (1755), "De resolutione
tri-angulorum sphæricorum
obliquangu-lorum" (1767), "De limitibus
disciplinarum mathematicarum" (1774),
"Computus ecclesiasticus, inrättad
efter den nya stylen, samt det
förbättrade och i Sverige brukliga
calenda-rium" (1759; 2:a uppl. 1780) och
"Geometria analytica" (1785). Under
sina sista år var S. sysselsatt med att
tills, med några lärjungar uppgöra
tabeller över primtal enligt en av
Euler funnen metod. Han blev led. av
Vet. akad. 1753. — Gift 1770 med
Elisabet Märta Silfversparre. G. R—r.
Schenström, släkt från
Västergötland, utan samband med
östgötasläkten S., vars namn är taget efter
staden Skänninge. Västgötasläkten S:s
äldste kände stamfar, handlanden i
Borås Jonas Månsson, föddes omkr.
1650 i Skene by i örby skn, Älvsb. län,
efter vilken by släktnamnet S. antogs
av hans son Magnus Jonasson (f.
1678, † 1741), handlande och rådman
i Västerås. Från dennes sonson,
borgmästaren i Västerås, bruksägaren
Johan Magnus S. (f. 1747, † 1828),
härstamma släktens alla nu levande medl.
Hans äldste son, häradshövdingen
Jonas Petter S. (f. 1774, † 1825), blev
far till borgmästaren Oscar S. (S. 1).
Söner till denne voro häradshövdingen
i Västmanlands n. domsaga Oscar
Ludvig Maximilian (Max) S. (f. 1S43,
† 1930), som 1907—18 var ordf. i
Västerås stadsfullmäktige och 1897—99
och 1902 moderat och protektionistisk
led. av Andra K., samt majoren och
skriftställaren Rolf Oscar Alexander
S. (f. 1845, † 1918), grundare av
ett sjukgymnastiskt inst. i Paris. En
yngre son till Johan Magnus S.,
audi-tören, regementsskrivaren Birger
August S. (f. 1805, † 1881), blev far till
bankdir., majoren Carl August S. (f.
1845, † 1913). Bland dennes barn
märkas civilingenjören, dir. Curt S. (S. 2)
och f. d. föreståndarinnan för
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
Anna S. (S. 3).
1. Schenström, Carl Magnus
Oscar, ämbetsman, politiker, f. 16 febr.
1813 på Ullvi gård i Köping, † 19 febr.
1900 därstädes. Föräldrar:
häradshövdingen och lagmannen Jonas
Petter S. och Helena Catharina Wiksell.
— S. genomgick Västerås gymnasium
och blev 1835 student i Uppsala, där
lian 183S avlade kameral- och
hov-rättsex. Efter tjänstgöring i Svea
hovrätt och domarförordnanden på
landsbygden blev lian rådman och
magi-stratssekr. i Köping 1842 och
borgmästare där 1853. Han var led. av
borgarståndet 1853—63 och tillhörde
därunder bevillningsutskottet 1S53—54
och 1856—58 samt
konstitutionsutskottet 1859—60 och 1862—63. Han
räknades till den liberala fraktion
inom ståndet, vars huvudman var
göteborgsrådmannen A. W. Björck.
Efter representationsreformen erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
