Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Schneidler, Christopher - 2. Schneidler, John - Schnell, Ivar - Schnittger, Bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schneidler
565
Schnittger
Christopher Schneidler. Pastell av okänd
konstnär.
bildning. Han återkom till Stockholm
1745 med goda rekommendationer,
blev följ. år mästare i yrket efter
fullgjorda prov och vann 1751 burskap
i huvudstaden, samtidigt som han
grundade egen verkstad. S:s
skicklighet förskaffade honom snart flera
hedersuppdrag; han blev bl. a. 1759
bisittare i bokbindarämbetet och var
från 1762 till sin död ålderman i
skrået. Även utom facket togs hans
duglighet i anspråk som led. av Tyska
förs:s i Stockholm kyrkoråd (från
1767) och medl. av borgerskapets
femtio äldste (från 1780). Han blev 1754
hovbokbindare hos Lovisa Ulrika och
band då ett stort antal volymer ljusa
kalvskinnsband med rik guldprägling
för hennes bibliotek på
Drottningholms slott. S:s arbeten utmärka sig
genom sin praktfulla gulddekor, till
en början (bl. a. i mästerprovet) i en
tämligen överlastad stil, som redan
på 1600-talet brukats i Tvskland. —
Gift 1) 1753 med Sara Brita
Goll-nisch, † 1769; 2) 1770 med Maria
Rosina Lange. — Litt.: J. Rudbeck,
"Kristoffer S." (i Samfundet S:t
Eriks årsbok 1910). H. Fr.
2. Schneidler, Jolin Christoffer,
sjöofficer, f. 4 juni 186S i Stockholm.
Föräldrar: bokbindaren och
pappershandlaren Carl Edvard S. och Amalia
Carolina Fredrika Granström.
Sonsons son till S. 1. — S. blev
underlöjtnant vid flottan 1888,
kommendörkapten av andra graden 1910 och av
första graden 1915, kommendör 1919,
konteramiral 1925 samt viceamiral
1932; han avgick ur aktiv tjänst och
inträdde i reserven 1933. Efter att ha
genomgått Krigshögskolan 1892—94
tjänstgjorde S. i Flottans stab
(Marinstaben) 1895—1911 och var
adjutant hos chefen för staben 1898—1904.
Han var lärare i sjökrigskonst vid
Sjökrigsskolan 1902—07 och i
sjökrigsvetenskap vid Krigshögskolan
1905—08. Åren 1907—11 var han
marinattaché i London och Paris och
1911—12 Naval Adviser i Siams
marin. S. var stabschef hos
befälhavan-de amiralen i Karlskrona 1914—17,
chef för Sjökrigshögskolan 1919—23,
varvschef i Karlskrona 1923—25 och
chef för Marinförvaltningen 1925—
33. Bland hans sjökommenderingar
märkes, att han 1895—1905
tjänstgjorde som fartygs- och divisionschef
på torpedbåtar och som flaggadj utant,
1905—19 som fartygs- och
divisionschef på jagare och som fartygschef
på pansarskeppen Oscar II och Wasa
samt 1921—22 som divisionschef för
pansarskeppsdivision och som
flaggkapten på kustflottan. Han har
innehaft flera särskilda uppdrag; bl. a.
var han ordf. i flottans
organisationssakkunniga 1925—29. —• S. invaldes
1904 i örlogsmannasällskapet och
John Schneidler.
1911 i Krigsvet. akad. Han har av
trycket utgivit "Den svenska flottan
och dess uppgift vid fosterlandets
försvar" (1895). — Gift 1901 med
grevinnan Sigrid Louise Axeline
Cronhielm af Eakunge. A. G.
Schnell, Carl Ivar,
kulturhistoriker, f. 18 dec. 1904 i Stockholm.
Föräldrar: praktiserande läkaren
Samuel Richard S. och Henrietta
Muel-ler. — S. avlade studentex. 1923 i
Djursholm, blev fil. kand. vid
Stockholms högskola 1928 och fil. lic. i
Uppsala 1931. Han var 1924—31 anställd
i Riksantikvarieämbetet och 1931—
35 vid Östasiatiska samlingarna i
Stockholm. Sistn. år blev han
tjänsteman hos Södermanlands
liembygds-förb., och sedan 1938 är han
landsantikvarie i Södermanland (bosatt i
Nyköping). — S. har publicerat ett
antal kulturhistoriska arbeten, främst
rörande Södermanland, bl. a. "Söder-
törn under stenåldern" (i "Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria",
24, 1930), "Eskilstuna. En svensk
industristad med anor" (1939) och
"Brand och brandstod i
Södermanlands län" (1946). Han har även
författat uppsatser om sv. fornborgar
samt i heraldiska frågor, ss. "De
svenska landskapens vapen under
1500-talet" (i Meddelanden från
riks-heraldikerämbetet, 9, 1940). S.
redigerar skriftserien "Sörmländska
kyrkor", av vilken åtta bd lia utkommit
(1942—48). Åtskilliga artiklar och
notiser av S. inom södermanländsk
historia ha publicerats i årsböckerna
Sörmlandsbygden och Täljebygden
(Vår bygd). S. är sekr. i
Södermanlands hembygdsförb. sedan 1938. —
Gift 1931 med Karin Ståhle. Lt.
Schnittger, Bror, arkeolog,
museiman, f. 29 april 1882 i Hälsingborg,
† 1 juni 1924 i Stockholm. Föräldrar:
regementsveterinären Johannes S. och
Edla Maria Gödecke. — Efter
mogenhetsex. i Malmö 1900 blev S. fil. kand.
i Lund 1904, fil. lic. i Uppsala 1910
och fil. dr där s. å. på avh.
"Förhistoriska flintgruvor och kulturlager vid
Kvarnby och S. Sallerup i Skåne".
Från 1907 amanuens vid Stat. liist.
mus. blev S. 1915 antikvarie och
föreståndare för K. myntkabinettet,
vilken befattning han innehade till sin
död. Åren 1910—16 var han därjämte
docent och tf. lärare i nordisk och
jämförande fornkunskap vid
Stockholms högskola. —- S:s forskningar
rörde sig inom skilda områden av
förhistorisk och medeltida arkeologi. Ett
omfattande arbete ägnade han åt
bearbetningen av de fynd, som gjorts
vid Lars Kolmodins och Hjalmar
Stolpes utgrävningar 1888—93 av den
märkliga stenåldersboplatsen i
grottan Stora Förvar på Stora Karlsö.
Ett första häfte utkom 1913; den
slutliga publikationen, "Grottan Stora
Förvar på Stora Karlsö" (1940),
Eror Schnittger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
