- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
603

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schön, Anders - Schön, Edvard - Schön, släkt - Schönbeck, släkt - 1. Schönbeck, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schön

603

Schönbeck

W. Olson, som också översatte texten
till engelska. S. var även mycket
verksam som föreläsare i historiska
ämnen. Han var en av stiftarna av Fören.
för svenskhetens bevarande i Amerika
(senare kallat Sv. kulturförb.), och
han var dess förste sekr. — Ogift.

T.M.

Schön, Per Magnus Edvard,
industriman, kommunalman, f. 25 jan.
1882 i Sundsvall. Föräldrar:
mästerlotsen Ernst Edvard Teodor S. och
Anna Margaretha Sundman. — S.
avlade mogenhetsex. i Sundsvall 1900
och utexaminerades från Tekn.
högskolans avd. för kemi och kemisk
teknologi 1904. Han var
överingenjörsassistent vid Skånska
superfosfat- & svafvelsyrefabriksab. i
Hälsingborg 1904—11, driftsledare vid
Konstgödningsfabriksab. i
Landskrona 1907—08 och överingenjör vid det
förstnämnda bolagets fabriker i
Hälsingborg, Limhamn och Liljeholmen
1911—18 samt blev efter bolagets
uppgång i Reymersholms gamla
in-dustriab. 1918 överingenjör där. S.
övertog därjämte den tekn.
överledningen för sistn. bolags kopparverk
i Hälsingborg 1929 och kopparverk i
Oskarshamn 1937. År 1940 blev lian
tekn. dir. i företaget, och 1947 avgick
lian med pension. Han har företagit
resor till många europeiska länder samt
till Förenta staterna och Kanada. S.
är bl. a. ordf. i styr. för
Hälsingborgs ångtegelbruksab. sedan 1933 och
för ab. Fermia sedan 1948 samt
styr.-led. i Sv. skifferoljeab. sedan
1940. Han invaldes i Lantbruksakad.
1928 och i Ing. vet. akad. 1941. —
Av S:s många kommunala uppdrag i
Hälsingborg märkes, att han var
stadsfullmäktig (väld av högern) 1919
—46, v. ordf. där 1939—46, led. av
drätselkammaren 1919—29 och ordf.
i styr. för Hälsingborgs kommunala
affärsverk 1919—29. — Gift 1911 med
Märta Olsson. S. L.

Schön, släkt, vars äldste med
visshet kände stamfar, grosshandlaren
Johan Martin S. (f. 1721, † 1781),
tillhörde en köpmanssläkt inom
hansestaden Lybecks lägre borgerskap. Han
kom vid mitten av 1740-talet.
närmast från Vindau till Stockholm,
grundade en handelsfirma där och
räknades redan på 1760-talet. till
stadens mera uppmärksammade köpmän.
Han förvärvade 1768 det s. k.
Möhl-manska huset vid Skeppsbron samt
ägde slutligen förutom sin
handelsrörelse bl. a. Seglingsbergs bruk i
Ramnäs skn, Västmanl. län, och
Sax-hytte masugn i Grangärde skn,
Kop-parb. län. Hans äldste son,
grosshandlaren Johan S. (f. 1753, † 1805),
utbildade sig efter univ.-studier i
Uppsala till köpman, först på faderns

kontor i Stockholm, sedan under
långa studieresor i utlandet, samt blev
troligen i slutet av 1770-talet
bolagsman i faderns firma, som han efter
dennes död betydligt utvidgade, spec.
på järnhandelns område. Han var en
av den s. k. skeppsbroadelns förnämsta
medl. Hans dotter, Sara Gustava
Adelaide S. (f. 1779, † 1857), var gift med
Hans Niclas Schwan, bolagsman i
firman Schön & co. (se s. 588). Johan S:s
ende son, grosshandlaren och
brukspatronen Johan S. (f. 1781, † 1849),
fortsatte i egenskap av delägare i
firman Schön & co. farfaderns och
faderns verksamhet samt intog liksom
dessa en framskjuten plats inom
Stockholms affärsvärld. Bland hans
barn märkas grosshandlaren Johan
(Janne) S. (f. 1S07, † 1S69) ocli
Augusta Eleonora S. (f. 1809, † 1866),
som 1S27 blev gift med Hans Niclas
Schwans son, Johan Gustaf Schwan,
bolagsman i firman Schön & co. (se
s. 588). Åt denne överlät Johan S. sin
andel i firman, när han 1860 drog sig
tillbaka från affärerna. Johan S. hade
sex döttrar ocli var den siste manlige
medl. av sin släkt. — Litt.: C.
Forsstrand, "Köpmanshus i gamla
Stockholm" (1917).

Schönbeck, släkt, vars äldste
kände stamfar Hans Caspersson var
arrendator i Skåne vid mitten av
1600-talet. Hans äldste son, kyrkoherden i
Välinge, Malmöh. län, prosten Caspar
S. (f. omkr. 1665, † 1744), blev farfar
till bröderna a) akademikirurgen i
Lund Johan Casper S. (f. 1748, †
1822), far till förste stadsläkaren i
Göteborg Carl Gustaf S. (f. 17S6, †
1S60), som i sitt andra gifte liade
dottern förf. Sara Pfeiffer (se s. 119),
och b) Christian S. (f. 1760. † 1S36),
som var e. o. hovpredikant 1792—1800
och blev kyrkoherde i Riseberga.
Kris-tianst. län. 1S12, prost 1820 och teol.
dr 1830. Denne genomdrev i Malmö
en ordnad fattigvård och inrättade
där en fattigskola ocli en
söndagsskola. Söner till honom voro
kyrkoherden och prosten Henrik S. (S. 1),
far till advokaten Christian S. (S. 3),
samt tjänstemannen Jolin Mathias S.
(S. 2).

1. Schönbeck, II en rik Olof,
präst, politiker, memoarförfattare, f.
2S april 1S10 i Malmö, † 2 juli 1896
i Stockholm. Föräldrar: prosten ocli
kyrkoherden Christian S. och Elsa
Botilda Sorlon. — S. inskrevs 1825
vid Lunds univ., där han blev fil.
magister 1S29. Efter ett kort
förordnande som docent i estetik
tillbringade lian några år i Stockholm, bl. a.
som informator hos en adelsfamilj,
men återvände sedan till Lund för
teologiska studier. Han prästvigdes 1838,
utnämndes till kyrkoherde i Häss-

lunda, Malmöh. län, 1840 ocli i
Kvis-tofta, samma län, 1858 samt blev
kontraktsprost i Rönnebergs kontrakt
1869. Åren 1862—67 tjänstgjorde han
som folkskoleinspektör i Kristianst.
och Blek. län. S. erhöll flera politiska
förtroendeuppdrag; sålunda var han
led. av prästeståndet vid 1856—58 års
riksdag och av Första K. 1876—88.
Han valdes till statsrevisor 1865 och
1881—84. På äldre dagar bosatte sig
S. i Stockholm och ägnade sig där åt
arkivstudier och publicistisk
verksamhet. — Redan under åren i Lund
framträdde S. som en orädd polemiker av
frisinnad och oppositionell läggning.
Sitt skarpaste uttryck fick S:s
opposition mot de rådande kyrkliga
förhållandena inom Lunds stift i en
hätsk, satirisk stridsskrift mot biskop
Faxe, tryckt på förf:s eget förlag
1848. Brytningen med Faxe berodde

Henrik Schönbeck.

närmast på personliga konflikter och
politiska valstrider, men
överhuvudtaget förde S. det lägre prästerskapets
talan gentemot biskoparna. Under sin
riksdagstid tillhörde S.
Lantmannapartiets s. k. filial i Första K. men
uppträdde endast sällan i debatterna
och medverkade icke heller i
utskottsarbetet. Däremot var han en skicklig
och inflytelserik deltagare i spelet
bakom kulisserna. —- Tack vare
vetgirighet och ett utomordentligt minne
blev S. ett levande politiskt lexikon
till gagn för partiledningen.
Metodiskt antecknade han de uppgifter,
som han skaffade sig om personer och
händelser under sitt långa liv, och för
eftervärlden torde han vara mest
känd som memoarförf. Först långt
efter S:s död utgavs ett urval av
hans anteckningar under titeln
"Prelater" (1927). Dessa biografiska
uppsatser ge, förutom en allmän
kultur-och tidsskildring från mitten av
1800-talet, en god bild av S. själv; de vittna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free