- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
607

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönherr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schöldström

607

Schön

Falun Daniel Isaksson (f. 1610, †
1680). Den äldre av dennes söner,
vilka antogo släktnamnet Svedberg,
assessorn i Bergskollegium Peter
Svedberg (f. 1644, † 1692), adlades 1683
med namnet S. En äldre son till
honom, överstelöjtnanten Peter S. (S. 1),
blev farfar till översten Peter S. (S.
2). En yngre son till assessorn Peter
S., överstelöjtnanten vid Livreg. till
häst Albrekt S. (f. 1684, † 1740),
blev farfar till ryttmästaren och
rege-inentskvartermästaren vid Skånska
dragonreg. Per Albrekt Georg S. (f.
1795, † 1848), med vilken ätten utdog
på svärdssidan. Yngste son till
assessorn Peter S. var disponenten vid
Tolvfors bruk i Gästrikland,
kammarherren Abraham Daniel S. (f. 1692,
t 1758).

1. Schönström, Peter,
arméofficer, historiker, f. 13 april 16S2 på
Bernshammar i Heds skn, Västmanl.
län, † 28 mars 1746 därstädes.
Föräldrar: assessorn i Bergskollegium
Peter Svedberg, adlad S., och Anna
Margareta Behm. — Tidigt
föräldralös skickades S. 1693 av förmyndare
till Uppsala univ., där han studerade
till 1703, då lian på egen bekostnad
lejde ett helt kompani soldater, vars
kapten han blev under De la Gardies
livländska reg. Han blev
sekundrytt-mästare 1705 och premiärryttmästare
1709 vid Sv. adelsfanereg.
Tillfångatagen sistn. år vid Perevolotjna
fördes han till Moskva och därefter 1711
till Solikamsk i Ural. År 1722
återvände lian till Sverige och fick s. å.
överstelöjtnants namn. Han tog avsked
ur armén 1726. Han synes sedan ha
varit bosatt på sin bruksegendom
Bernshammar i Västmanland. —
Under den ryska fångenskapen bedrev S.
historiska och etnografiska studier och
förvärvade betydande kunskaper om
ryska förhållanden. Enligt egen utsago
bör han rätteligen få dela äran med
Philip Johan von Strahlenberg (bd 7)
för dennes karta över Sibirien. S.
skall inte blott ha hjälpt honom vid
utarbetandet av kartan utan även
ekonomiskt ha understött dess utgivande
1730. S:s arbete "En kort
anledning till svenska historiens
förbättrande" (färdigt 1741 men utg. först
1816 genom Lorenzo Hammarsköld)
växte förmodligen fram ur ett
planerat polemiskt inlägg mot
Strahlenberg; det innehåller kritiska
undersökningar av Sveriges tidigare
historia, varur många idéer senare ha
upptagits av andra vetenskapsmän. Carl
Hallendorff utgav 1915 S:s arbete
’’Karl XII i Ukraina. En karolins
berättelse" utan att då veta, att S.
författat det. Till Uppsala univ.-bibl.
skänkte S. Abul Ghazis turkiska
krönika, troligen förvärvad under fång-

enskapen. — Gift 1718 med Agneta
Skogh. — Litt.: C. Hallendorff, "P.
S. och Stralilenbergs karta" (Ymer
1925); K. Hult, "En karolin" (Julbok
för Västerås stift 1907). H. K.

2. Schönström, Peter, militär,
politiker, f. 31 juli 1766 på Edeby
ryttmästarboställe i Ludgo skn,
Södermani. län, † 21 jan. 1838 i
Stockholm. Föräldrar: överstelöjtnanten
Peter S. och Mariana Warmholtz.
Sonson till S. 1. -—■ S. inskrevs vid fem
års ålder som underofficer vid
Södermanlands reg. och passerade där de
lägre graderna. Han deltog 1789—90
som staliskapten i Sveriges krig mot
Ryssland. År 1797 fick han överstes
avsked. -— S. spelade en viss roll i
riksdagspolitiken under 1800-talets
första decennier. Han liade tagit
starka intryck av franska
revolutionens idéer, och på riksdagen 1800 slöt
han sig till den unga radikala
adelsfraktionen på Riddarhuset med Hans
Hierta (Järta) i spetsen. S. uppträdde
framför allt som motståndare till
adelns privilegier. Med egna
penningmedel understödde han Adlersparres
revolutionsarmé 1809, och under den
följ. riksdagen yrkade han ivrigt på
ett konstitutionellt statsskick. Som
led. av riksdagens hemliga utskott ocli
av den s. k. Mannerheimska klubben
kan S. med skäl räknas till 1809 års
män. Under de följ. riksdagarna
spelade han en mindre framträdande roll.
Han erhöll Vasaordens storkors 1820.
— Gift 1824 med friherrinnan Ulrika
Christina Falkenberg af Trystorp.

S. O. S.

Schött, se även Schiött.

Schött, II a raid Gerhard,
skolman, zoolog, f. 6 okt. 1861 i Motala,
† 30 dec. 1933 i Linköping.
Föräldrar: kommissionslantmätaren Johan
Fredrik S. och Hilda Charlotta
Teresia Blomqvist. — S. avlade
mogen-hetsex. i Linköping 1881 och blev
fil. kand. 1S86, fil. lic. 1S91 och fil. dr
1893, allt vid Uppsala univ. Han
inträdde på lärarbanan 1891, blev e. o.
lärare i Filipstad 1892 samt adjunkt
vid Högre allm. läroverket i Skara
1894 och i Linköping 1896,
utnämndes till lektor i naturalhistoria och
kemi vid sistn. läroverk 1902 ocli
avgick 1927. År 1905 tillkallades lian av
Läroverksöverstyr. som bitr.
sakkunnig rörande biologiundervisning. Han
gjorde zoologiska resor inom landet
och besökte med statsunderstöd
Tyskland 1914 för pedagogiska studier. -—•
S. specialiserade sig som
insektforskare på den lågt stående gruppen
hoppstjärtar, vilka han har behandlat
i en rad vetenskapliga arbeten. Bland
dem märkas "Zur Systematik und
Verbreitung palæarctischer
Collem-bola" (1893, drsavh.) samt undersök -

Harald Schött.

n ingår av collembolmaterial från
vitt skilda delar av jorden ss.
Nordamerika, Kamerun, Sundaöarna,
Eldslandet, Norden och Australien. S.
författade två historiker,
hundraårsskriften "Östergötlands läns
hushållningssällskaps historia" (1—2, 1913
—14) och "Östergötlands läns
landsting 1863—1912" (1921), samt
publicerade uppsatser i dagspressen. Som
vitterlekare och sångarbroder var lian
en drivande kraft i sällskapet S. H. T.,
där lian i många år innehade
uppdraget som styrande mästare i
Linköpingslogen Jojachim. — Gift 189S
med Amalia Sophia Waldau. S. L.

Scott, George, predikant,
pionjär för frikvrkorörelsen, f. 18 juni
1804 i Edinburgh, † 28 jan. 1874 i
Glasgow. Föräldrar: skräddaren
Robert S. och Margaret Lumley. — S.
mottog i hemmet intryck av sträng
religiositet. Vid tolv års ålder
avslutade han sin skolgång och var därefter
till 1S30 butiksbiträde och kontorist
i Edinburgh. Efter flera kriser
lämnade S. 1827 sin barndoms
presbyterianska statskyrkokristendom och
slöt sig till de wesleyanska
metodisterna. Med förnyad iver fortsatte han
på fritid sin tidigare sporadiska
lekmannaverksamhet som
söndagsskollärare, predikant och husbesökare, blev
lokalpredikant 1S28, ordinerades till
metodistpredikant 1S30 och sändes
s. å. på grund av sin utpräglade
tolerans mot oliktänkande ss. missionär
till Stockholm, där han kvarstannade
till 1S42. Efter återkomsten till
hemlandet verkade S. som resepredikant
med sedvanliga treårsförordnanden
på skilda platser i Skottland och
England, bl. a. i Gravesend 1842—45,
Aberdeen 1S45—48, Liverpool,
New-castle-on-Tyne och slutligen Glasgow
från 1S72 till sin död. Vid en stor
metodistkonferens i Kanada 1866
valdes S. till dess president. — S:s tolv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free