Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Siöblad, Peder - 2. Siöblad, Carl - 3. Siöblad, Johan - 4. Siöblad, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Siöblad
41
Siöblad
Som en av hertig Karls trognaste
anhängare utnämndes han 1598 till
hö-vitsman på Västerås slott. S. å.
skickades han jämte Carl Carlsson
Gyl-lenhielm till Uppland för att
organisera försvaret mot de
Sigismundtrog-na trupperna. Han nämnes 1600 som
befallningsman i Södermanland och
var 1602 ståthållare på Nyköpings
slott. — Gift 1) före 1557 med Anna
Andersdotter; 2) 1594 med Karin
Nilsdotter, mor till Carl Carlsson
Gyllenhielm. A. Äg
2. Siöblad, Carl Johansson,
friherre, krigare, f. 8 april 1611 i
Tann-åkers skn, Jönköp. län, f 28 okt. 1696
i Hällstorp vid Jönköping. Föräldrar:
överstelöjtnanten Johan S. och
Margareta Preen. Sonsons son till S. 1. —
S. deltog från 1626 som volontär vid
olika reg. i trettioåriga kriget och
sårades i slaget vid Lützen 1632. Han
blev 1635 uppvaktande hos Axel
Oxenstierna under dennes resa till
Paris och därpå hovjunkare hos
änkedrottningen. Han utnämndes 1643
till kaptenlöjtnant vid artilleriet och
deltog som regementskvartermästare
där i 1644 års fälttåg i Skåne, varvid
han bl. a. bevistade belägringarna av
Laholm, Hälsingborg och Malmö. Är
1648 medföljde han generalissimus
Karl Gustav till Tyskland, sårades
svårt vid belägringen av Prag och
ledde efter fredsslutet återtransporten
av fältartilleriet till Pommern. S., som
1655 blev överstelöjtnant vid
artilleriet, deltog i striderna i Polen och
Livland och var 1656 med om
försvaret av Riga mot ryssarna, tjänstgjorde
1658 som chef för det i Stockholm
kvarvarande artilleriet och
utnämndes 1660 till överste för artilleriet.
Han blev 1665 krigsråd och följ, år
generalmajor och arbetade trots
ständig penningbrist energiskt på sitt
vapens förbättring. Sedan han 1673
utnämnts till guvernör på Ösel, blev
han dessutom kraftigt engagerad i
Östersjöprovinsernas försvar. S.
befordrades 1674 till general av
artilleriet och fick i sept. s. å. order att i
hemlandet bilda ett fältartillerireg.,
vilket 1676 kommenderades till
Skåne. Efter omläggningen av
Krigskolle-gii verksamhet 1681 erhöll S. avsked
som krigsråd och frånträdde
samtidigt även sin guvernörsbefattning. Är
1687 upphöjdes han i friherrligt
stånd. S. var 1664—76 häradshövding
i Östbo härad av Jönköp. län. ■— Gift
1639 med Maria Stierna. A. Äg
3. Siöblad, Johan, friherre,
krigare, f. 22 sept. 1644 på Flättna,
Nikolai skn, Södermani, län, f 26 dec.
1710 därstädes. Son till S. 2. ■—
S. blev 1662 konstapel vid artilleriet
i Jönköping, erhöll 1665 tillstånd att
fara utomlands samt utnämndes 1666
till fänrik och 1668 till kapten vid
Johan Siöblad. Målning (detalj) av
M. Mijtens d. ä.
artilleriet i Stockholm. Han var med
de trupper, som 1670 kommenderades
till Bremen och 1673 till Stade, och
befordrades 1678 till överstelöjtnant
och 1680 till överste för artilleriet. S.,
som var väl anskriven hos Karl XI,
utförde under de följ, åren ett
banbrytande arbete inom artillerivapnet.
En ny pjästyp, haubitsen, tillkom,
kanontillverkningen effektiviserades, och
en ny mätstock vid pj äskonstruktionen
infördes. Artilleripersonalen
fördelades i olika grupper och fick en
förbättrad utbildning, och 1690
utarbetade S. det första
artilleriexercisreglementet. Samtidigt ökades vapnets
krigsberedskap genom de förslag till
fältstater för olika alternativ, som
tillkommo under S:s medverkan. S.
utnämndes 1693 till
generalfälttyg-mästare och medföljde Karl XII på
dennes fälttåg som chef för ett
ar-tillerireg. om sex kompanier. Han
ledde med utmärkt resultat artilleriet
i slagen vid Narva, Duna och Thorn
men måste 1704 på grund av
sjuklighet återvända till Sverige. Sitt
gene-ralfälttygmästarämbete uppehöll han
dock till sin död. — S. hade goda
chefsegenskaper och var både
teoretiskt och praktiskt väl förfaren i
artilleriärenden men var samtidigt
mycket självrådig. Detta framträdde icke
minst i hans förhållande till
Krigskollegium, mot vilken myndighet han
ända från början intog en mycket
självständig hållning. — Gift 1678
med Christina Juliana Appelman.
A. Äg
4. Siöblad, Erik, friherre,
sjöofficer, ämbetsman, f. 28 aug. 1647 i
Halmstad, J 31 maj 1725 i Göteborg.
Bror till S. 3. — S. blev student i
Uppsala 1656 och anställdes efter
studier i Oxford i engelsk
örlogs-tjänst, där han avancerade till
löjtnant och kvarstannade till 1666.
Sedan han 1666—70 tjänstgjort i sv.
flottan, var han 1670—73 återigen i
engelsk örlogstjänst. Efter
hemkomsten blev han 1674 kommendör och
s. å. major vid sv. amiralitetet. Är
1675 tjänstgjorde han som major på
tredje eskadern i riksamiralen G. O.
Stenbocks flotta under sjötåget mot
danskarna. Han befordrades 1676 till
amirallöjtnant och s. å. till amiral
och amiralitetsråd. Ären 1676—78
förde han befälet över
Göteborgseska-dern, som 1676 utsändes på en
expedition till Elbemynningen för att
undsätta den hårt belägrade sv.-bremiska
fästningen Stade; denna hade
emellertid fallit, innan S. kunde ingripa.
På sommaren 1677 blev S. med
samma eskader vid Låland angripen av
en överlägsen dansk sjöstyrka under
Juel, varvid den sv. eskadern blev i
grund slagen; S. blev tillfångatagen
men utväxlades snart. Han förde
1678 och 1679 befälet över andra
eskadern i Hans Wachtmeisters flotta.
Tills, med amirallöjtnanten Gustaf
Sparre undersökte S. 1678
möjligheterna att förlägga en flotta till
Ble-kingeskären, och det gynnsamma
resultatet av denna undersökning
bidrog väsentligt till beslutet att
förlägga flottans huvudstation till denna
trakt, där Karlskrona två år senare
anlades. Är 1680 började han
tjänstgöra i Amiralitetskollegium, och s. å.
förrättade han en generalmönstring
i Uppland m. fl. landskap. Han blev
1683 landshövding i Blek, län samt
1700 guvernör över Bohuslän och
Göteborg. För svåra ämbetsförseelser
(han hade bl. a. tagit mutor och på
flera sätt utnyttjat sin
ämbetsmanna-myndighet till egen vinning) avsattes
han 1711 och dömdes 1712 till
döden, men straffet förvandlades till
fängelse. Han benådades 1718 och
frigavs följ, år med rätt att alltjämt
titulera sig amiral och guvernör. —
Gift 1681 med friherrinnan Charlotta
Regina Palbitzki. A. G.
Erik Siöblad. Målning (detalj) av
M. Mijtens d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
