Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tornæus, Johannes - Tornberg, Carl Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tornberg
13
Tornberg
Carl Johannes Tornberg. Träsnitt.
vistade. — Gift med Margareta
An-dersdotter. — Litt.: T. Cart, ”Några
ord om J. J. T. och om manuskripten
till hans arbete öfver Lappland”
(Samlaren 1892); H. Lundström, ”En sv.
lappmissionär från 1600-talet.. (i
”Meddelanden från
Studentmissions-fören. i Uppsala” 1894). Lt
Tornberg, Carl Johannes,
orientalist, f. 23 okt. 1807 i
Linköping, t 6 sept. 1877 i Lund. Föräldrar:
guld- och silversmeden Bengt T. och
Johanna Barbara Nordin. —• T. blev
student i Uppsala 1826, fil. kand. 1831,
fil. mag. 1833, teol. kand. s. å. och
docent i arabiska litt. vid univ. 1835.
Hans docentavh. utgjordes av
texteditionen ”Fragmenta quaedam libri
Husn el Muhadhere fi Akhbar Misr
u el Kahire inscripti” (1834—35). T.
företog under åren 1836—38 en
studieresa till Danmark, Holland,
England, Frankrike och Tyskland. Med
tillhjälp av de handskriftsstudier, som
han därunder på olika håll bedrivit
utgav han i en grundlig edition och
med latinsk övers. ”Annales Kegum
Mauritaniae” (1843—46). Han hade
redan tidigare publicerat ”Ibn
Khal-duni narratio de expeditionibus
fran-eorum in Terras islamismo subjectas”
(Nova acta reg. societ. scient. Ups-,
XII, 1840). Vidare utgav han ”Ex
Ibn el Vardii libro: Margarita
mi-rabilium inscripto” (1835—46). T.
innehade flera professorsförordnanden
i österländska språk i Uppsala åren
1842—43, 1846—47 och blev adjunkt
i detta ämne 1844. Professuren i
Uppsala gick emellertid till O.
Tullberg och T. sökte sig därför till Lunds
univ., där han 1847 blev e. o. prof, och
1850 ord. prof, i österländska språk.
Tiden 1858—59 var han rektor för
univ. T., som hade prästvigts i
Uppsala 1844, erhöll på egen begäran
av
sked från prästämbetet 1861. Åren
1856 och 1863—65 företog han nya
studieresor pä kontinenten. T. erhöll
från flera håll bevis på uppskattning.
Sålunda blev han led. av Vitt. akad.
1842, av Vet. akad. 1870, led. av Kgl.
Danske Videnskabernes Selskab 1868,
av vet. akad. i S:t Petersburg 1873
samt var hedersled, av ett stort antal
europeiska och amerikanska lärda
sällskap. — T. var i första hand
arabist men bl. a. i sina
handskriftskata-loger visade han även insikter i
persiska och turkiska. Hebreiskan och
arameiskan fångade i mindre grad
hans intresse. Han har emellertid
behandlat de arameiska dialekterna i sin
akad. avh. ”De linguae aramaeae
dia-lectis” (1842). De arabiska texter T.
särskilt ägnade sig åt voro de
historiska. Han är också den förste som
till sv. översatt hela koranen (1874),
en respektabel prestation, ehuru ej
särskilt originellt utförd. Denna övers,
tillhör i och för sig icke T:s
starkaste insatser och har utsatts för
stark, kanske något obillig kritik.
T:s rykte som arabist grundades i
stället framför allt på hans 14 band
starka edition av Ibn al-Athirs
universalhistoria, Leiden 1851—76: ”Ibn
el-Athiri Chronicon quod
perfectissi-mum (el-Kamil) inscribitur”, en
oerhörd arbetsprestation. Denna edition,
som alltjämt är den bland
orientalister allmänt brukade, var för sin tid
även kvalitativt en utmärkt
prestation och vilade på omfattande
handskriftsstudier. Enstaka partier
gjordes också tillgängliga i sv. övers, ss.
den elfte vol. (”Ibn-el-Athirs
chrö-nika”, Lund 1851). —-En betydelsefull
insats gjorde T. även genom sina
handskriftskataloger, ”Codices
ara-bici, persici et turcici bibi. reg. univ.
Ups.” (1849); ”Codices orientales
bibi. reg. univ. Lund” (1850, 2 suppl.
1853). Som T:s tredje viktiga
arbetsområde måste hans studier till den
arabiska och sassanidiska
numisma-tiken nämnas. Här märkas sådana
verk som ”Symbolae ad rem
numa-riam muhammedanorum” (Acta reg.
societ. scient. Ups. XIII, 1846) och
framför allt ”Numi cufici regii
nu-mophylacii holmiensis” (1848). T.
behandlade de arabiska mynt med s. k.
kufisk skrift, som påträffats i Sverige,
och grep sig även an med
bearbetningen av de sassanidiska och
post-sassanidiska mynt med pehlevilegend
som återfunnits. På detta område har
T. fört upp forskningen i Sverige på
ett helt annat plan än tidigare, och
hans katalog har varit den givna
utgångspunkten för senare forskning.
—■ I univ.-program av skilda slag
sökte T. att popularisera den i
Sverige föga kända och starkt
missgyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
