Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tornérhielm, Rudolf - 2. Tornérhielm, Gustaf - Torpadie, Torpadius, släkt - 1. Torpadius, Elias - 2. Torpadius-Padenheim, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tornérhielm
15
Torpadius-Padenheim
Lantbruksakad. 1879. — Gift 1850
med friherrinnan Eva Henrika
Stiern-crona. T. P.
Gustaf Tornérhielm.
2. Tornérhielm, Gustaf David
Rudolf, arméofficer, ämbetsman,
lant-hushållare, politiker, f. 7 juli 1854 i
Norra Vrams skn, Malr.ch. län, f 28
maj 1934 därstädes. Son till T. 1. —■
Efter mogenhetsex. i Lund 1871 och ex.
frän Krigsakad. å Karlberg 1872 blev
T. sistn. är underlöjtnant och 1879
löjtnant vid Skånska husarreg.,
varifrån han 1885 erhöll avsked med
rytt-mästares titel. S. å. övertog han efter
sin fader egendomarna
Vrams-Gun-narstorp och Gedsholm samt blev ordf,
i styr, för Skånska superfosfat- och
svavelsyrefabriksab., vilken post han
innehade till 191S. Åren 1891—1920
var han styr.-ordf, i Sulitelma ab.,
1901—18 i Helsingborgs
kopparverks-ab. och 1909—34 i
Höganäs-Billes-holms ab. T. var landshövding i
Mal-möh. län 1902—09 och samtidigt ordf,
i hushållningssällskapet, samt 1894—•
1909 i Sveriges utsädesfören. och 1902
—10 i styr, för Alnarps lantbruksinst.
Åren 1885—1902 tillhörde han
landstinget och 1890—1902 Första K. Han
blev led. av Lantbruksakad. 1902. —
Trots sin ledarställning inom ett
flertal av Sveriges mest ansedda
industriföretag var T. dock främst jorddrott,
och det var på jordbrukets och
skogsvärdens område han under sin
offentliga verksamhet tog fruktbärande
initiativ. Politiskt konservativ tillhörde
han Första K:s majoritetsparti och
placerades av detta i statsutskottet.
Han var en oböjlig motståndare till
kravet pä allm. rösträtt och uppträdde
även mot det Billingska
kompromissförslaget om allm. rösträtt med
garantier. — T. erhöll Vasaordens storkors
1928. — Gift 1880 med Charlotta Sofia
Ankarcrona. S. Sw.
Torpadie, Torpadius, släkt,
vars äldste kände medl. Jon (f. i slutet
av 1400-talet) bodde i Blackstads skn,
Kalmar län. Släktnamnet Torpadius
togs av hans sonson, kyrkoherden i
Torpa pastorat av Linköpings stift
Jonas Nicolai Torpadius (f. 1560, t
1601), far till kyrkoherden i samma
pastorat Zacharias Torpadius (f. 1597,
t 1663). En äldre son till denne,
kyrkoherden i Torpa Israel Torpadius (f.
1638, t 1684), blev far till
borgmästaren Elias Torpadius (T. 1). Bland
dennes söner märkas rådmannen och
förf. Johan Israel Torpadius (f. 1722,
t 1760) och sekr. i Riksbanken, förf.
Karl Torpadius (f. 1728, t 1764). En
yngre son till kyrkoherden Zacharias
Torpadius var kyrkoherden i Vireda
Daniel Torpadius (f. på 1640-talet, t
1700). Sonsöner till honom voro
rektorn i Söderköping Daniel Torpadius
(f. 1712, t 1749), som blev far till
äventyraren Daniel
Torpadius-Padenheim (T. 2), samt häradshövdingen
Gabriel Torpadius (f. 1724, t 1786).
En sonson till den sistn.,
kustinspek-toren i Ängelholm Carl Gabriel
Torpadius (f. 1794, f 1839), ändrade
släktnamnet till T. och sitt dopnamn
till Carl Gustaf. En äldre son till
honom, majoren i armén Carl Henrik
Johan T. (f. 1821, t 1888), blev far
till a) översten Reimers T. (T. 4) och
b) sångerskan Hervor Anna Sofia T.
(f. 1860, t 1928), som i sitt gifte med
operasångaren Josef Theodor Richard
Björksten (bd 1 s. 344) hade
dottern, konsertsångerskan och
sångpedagogen Greta Hervor Lisbeth T.-Bratt
(f. 1890), vilken upptagit moderns
släktnamn. En yngre son till
kust-inspektoren Karl Gustaf T. var
rådmannen och politikern Adolph Ludvig
Frithiof T. (T. 3).
1. Torpadius, Elias, politiker,
kommunalman, f. 5 maj 1680 i Torpa
skn, östergötl. län, t 2 april 1747 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Elias Torpadius.
Målning (detalj) av okänd konstnär.
Israel Zachariae T. och Margareta
Hval. — T. blev 1702 student i
Uppsala och utnämndes 1716 till
stads-notarie i Stockholm. Fyra år senare
blev han sekr. i borgarståndet, en post
som han till sina ståndsbröders stora
belåtenhet sedan innehade på alla
riksdagar t. o. m. 1738—39. Mer
uppmärksammade insatser gjorde han
1727, då han deltog i utarbetandet av
en ny, skärpt tulltaxa, och 1734, dä
han med udden riktad mot
adelsprivilegierna avgav en ”stark deduktion”
om ofrälses jakträtt. År 1740 föll T.
igenom vid riksdagsvalen, av allt att
döma på grund av sina sympatier för
mössorna. Hans kommunala karriär
avbröts emellertid icke. Redan 1726
litterat rådman och 1739
politieborg-mästare blev han 1745
handelsborg-mästare, allt i Stockholm. — Gift 1)
1721 med Catharina Falk, f 1722; 2)
1724 med Maria Beata Gyllenstedt.
S.S—s
2. Torpadius-Padenheim,
Daniel Vilhelm, sjöofficer, äventyrare,
f. 22 mars 1750 i Söderköping, t 11
dec. 1821 i Gamleby skn, Kalmar län.
Föräldrar: rektorn Daniel Torpadius
och Anna Margaretha Andrén. Kusins
sonson till T. 1. — T. blev 1765
volontär vid Bohusläns dragonreg., inskrevs
1770 vid Uppsala univ. och blev 1772
volontär vid östgöta kavallerireg.,
där han 1778 erhöll
kvartermästar-fullmakt. År 1781 fick han avsked och
blev bokhållare vid Tanto
kronobrän-neri i Stockholm men rymde s. å. för
”filuteri” till utlandet. För T., som
från 1774 kallade sig Padenheim,
började en rad av de mest skiftande
äventyr. Först tog han tjänst vid
holländska flottan. År 1781 deltog han i
slaget vid Doggersbank, 1782—83 var
han kommenderad till de
sydamerikanska farvattnen, 1784 tjänstgjorde
han på en konvoj flott a i Medelhavet,
och därefter deltog han i över fem års
tid i kryssningar längs Asiens kust,
varvid han blev löjtnant 1785; under
denna tid skall han på ön Riou med
kinesisk hjälp ha anlagt två mindre
fästen. Över Kina återvände T. 1790
till Nederländerna, varifrån han
kommenderades till Sydamerika. T:s skepp
förliste emellertid utanför den
engelska kusten, och utblottad tog han
sig in till London. Han slöt sig till sv.
kretsar i London och inträdde i det
internationella Sierra
Leone-kompa-niet, ett filantropiskt företag med
ändamål att skapa en tillflyktsort för
frigivna negerslavar. Redan 1792 var
han i full verksamhet i Sierra
Leone-kolonien. Han utförde ett värdefullt
arbete, bl. a. vid uppförandet av
staden Freetown; han byggde också en
fästning efter honom kallad
Padenheim Fort. År 1794 lade emellertid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
