Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. (Tott), Ivar - 6. (Tott), Åke - 7. Tott, Tönne - 8. Tott, Claes - 9. Tott, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tott
24
Tott
överenskommelsen slöts emellertid
under sådana förhållanden, att T:s
ersättning blev ganska ringa. Av de
danska länen återfick han endast
Gärds härad. Någon annan hjälp mot
Sten Sture fick han icke än att
konungen utverkade fritt avtåg för hans
maka och besättningen på det
belägrade Borgholm. Övriga tvisteämnen
skötos på framtiden. Några månader
senare avled T. på Lillö. — T.
framstår som en av de märkligaste
gestalterna i Norden under senmedeltiden.
Stort var det mål, som han och
bröderna uppställde, skapandet av ett
praktiskt taget självständigt internordiskt
länsvälde kring Östersjöns stränder.
Man får dock räkna med att planerna
i någon mån förskötos och att vissa
besittningar kunde vara avsedda som
bytesobjekt. I sin målmedvetna
strävan var T. ej nogräknad i fråga om
medlen; Gotland var under hans tid
ett sjörövarnäste, och de mynt han lät
prägla innehöllo ej fastställd mängd
ädelmetall. Att T. misslyckades får väl
i första hand tillskrivas den fruktan,
som hans politik uppkallade hos den
centrala statsmaktens representanter
i Sverige och Danmark. Rivaliteten
mellan riksföreståndaren och
konungen kunde skjutas åt sidan inför
slutuppgörelsen med T. — Gift 1) med
Margarete Laxmand; 2) med Marina
Bille; 3) 1466 med Magdalena
Karlsdotter (Bonde). — Litt.: K.
Fabri-cius, ”En nordisk lendsmands liv i
det 15 :e århundrede” (Hist. tidskr.
1904) ; K. Hagnell, ”Ivar Axelsson
och holländarna” (Hist. tidskr. 1940);
G. Carlsson, ”Karl Knutssons
testamente” (Hist. tidskr. 1943); S. Kraft,
”Sveriges historia till våra dagar”,
III: 2 (1944); P. Sjögren, ”Släkten
Trolles historia” (1944). K.-G. L.
6. (Tott), Åke Hansson, riddare,
f. tidigast 1474, f 27 aug. 1510.
Föräldrar: lagmannen Hans Åkesson och
Kristina Eriksdottcr (Gyllenstierna).
Sonson till T. 3. — T., som blivit
riddare 1497, anslöt sig 1501 till Sten
Stures och Svante Nilssons uppror
mot kung Hans. Under de följande
årens krigshändelser innehade han
befäl i västra Sverige och vann stor
ryktbarhet. Han kunde dock icke
hindra att örestens slott, som han
hade i förläning, brändes 1502. Först
1507 fick han en ny slottsförläning,
Örebro. Vid ett anfall mot Skåne 1510
stupade T. i ett fältslag strax söder
om riksgränsen. — Ogift. K.-G. L.
7. Tott, Tönne Eriksson,
riksråd, slottshövitsman, t 2 jan. 1522 i
Äbo. Föräldrar: riksrådet Erik
Åkesson T. och Anna Moltke. Kusin till
T. 6. — T. var 1492 hövitsman på
Raseborg och deltog 1495 i försvaret
av Viborg mot ryssarna. Vid Svante
Nilssons regeringstillträde 1504
erhöll han Raseborg som förläning på
tjänst men ålades senare att erlägga
en årlig avgift för länet. Följ, år blev
han riksråd. S. å. dömdes han i
Kalmar jämte andra av herr Svantes
an-hängare till döden (in contumaciam)
för majestätsbrott mot konung Hans.
År 1510 deltog han i en beskickning
till Novgorod. T. har blivit mest känd
i vår historia genom de tilldragelser,
som inbragte honom Viborgs slott och
län efter svärfaderns, Erik Turesson
(Bielke), död 1511. Sten Sture d. y.,
som i juli 1512 valts till
riksföreståndare, hade vid detta tillfälle sett sig
nödsakad att som en eftergift åt
motståndarna i rådet förläna Viborg och
Olovsborg till den ur Sturarnas
synpunkt opålitlige Nils Bosson (Grip).
Men redan i sept. s. ä. undandrog sig
herr Sten denna utfästelse genom en
överenskommelse med Erik Turessons
änka Gunhild Johansdotter (Bese),
att hon mot erhållande av utökade
förläningar i Sverige till T. skulle
avstå de båda slotten, vilka också i maj
1513 överlämnades till denne. Den
omständigheten, att T. var fru
Gun-hilds måg, har sannolikt bidragit till
hans upphöjelse. Under de följande
åren framstod ledningen av
försvarsanstalterna mot Ryssland som hans
främsta uppgift, och hans brev till
riksföreståndaren vittna om ett
vaksamt iakttagande av ryssarnas
förehavanden. Efter Kristian II :s kröning
i Sverige i nov. 1520 övertalades T.
och de övriga slottshövitsmännen i
Finland av Hemming Gadh att
upplåta sina förläningar till konungen.
På Kristians befallning avrättades T.
1522. -— T. har av allt att döma varit
en svuren anhängare av Sten Sture
d. y:s regim. ■—• Gift 1) 1495 med
Hillevi Axelsdotter (Brahe), t 1503;
2) 1510 med Catharina (Karin)
Eriksdotter (Bielke)’. — Litt.: R.
Stensson, ”Peder Jakobsson
Sunnan-väder och maktkampen i Sverige 1504
—1527” (drsavh., 1947). R. B—m
8. Tott, C l a e s Åkesson, krigare,
ämbetsman, riksråd, f. omkr. 1530, f
27 maj 1590. Föräldrar: riksrådet Åke
Klasson T. och Ingeborg Siggesdotter
Sparre af Rossvik. Kusins son till T. 6
och T. 7. — T., som antagligen
uppfostrades i Finland, namnes 1551 som
häradshövding i Hollola härad, 1558
—61 i östra Raseborgs härad och
1562—83 i Sääksmäki och Borgå
härader. Han dubbades till riddare vid
Erik XIV: s kröning 1561 och stod högt
i gunst både hos denne och hos Johan
III. År 1563 höll han konungsräfst i
Nyland, följ, år reste han som
sändebud till Polen, och efter återkomsten
deltog han i kriget mot Danmark, blev
fången 1565 men utväxlades 1569.
Sistn. år blev T. lagman i Närke och
följ, år först hövitsman i Stockholm,
sedan jämte Karl Henriksson Horn
befälhavare i Riga, där de båda 1570
—71 under 30 veckors tid presterade
ett synnerligen tappert och
framgångsrikt försvar mot en överlägsen rysk
armé. År 1572 utnämnd till
krigsöverste i Estland besegrade T. följ, år
vid Lode i grund en mångfaldigt
överlägsen rysk styrka, varefter han
försökte intaga de viktiga fästena
We-senberg och Tolsburg men
misslyckades på grund av legoknektarnas
myteri; 1575 deltog han i avslutandet
av stilleståndet i Systerbäck. År 1576
blev T. guvernör i Finland, men hans
ämbetsområde inskränktes följ, år till
s. delen av landet jämte Karelen samt
1587 till Viborgs, Nyslotts och
Kym-menegårds län. År 1577 slog han
tillbaka ett ryskt anfall, följ, år deltog
han i ett sv. härjningståg in i
Ryssland, och s. å. blev han Karelens
förste lagman. Åren 1583 och 1585
tillhörde T. de delegerade vid
förhandlingarna i Pliussa. Vid mötet i Reva!
1590 deltog han men stötte sig därvid
med Johan III och miste alla sina
förläningar och tjänster, bland dem
riks-rådsämbetet, som han innehaft från
omkr. 1575. —■ Gift 1) med Catharina
Carlsdotter (Gyllenstierna), f före
1569; 2) 1570 med Kerstin
Henriks-dotter (Horn). S. S—s
9. Tott, Henrik Claesson,
godsägare, f. i början av 1570-talet i
Finland, t troligen före 1601. Son till T. 8
i hans andra gifte. — Efter studier
vid olika utländska univ. (Rostock,
Helmstädt), vilka synas ha burit frukt
i en för tiden mindre vanlig bildning,
deltog T. i ryska kriget men utan att
nå några högre poster. Återkommen
till Finland synes han företrädesvis
ha varit sysselsatt med skötseln av
sina egendomar, vilka redan från bör-
Henrik Claesson Tott. Målning (detalj)
tillskriven P. Isacsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
