Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tranchell, Justus - 2. Tranchell, Carl - 3. Tranchell, Carl - 1. Tranéus, Anders Peter - 2. Tranéus, Per Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tranchell
30
Traneus
Lantbruksakad. 1868. — Gift 1846
med Amalia Elvira Mattsson. Th.
2. Tranchell, Carl, ingenjör,
industrimän, f. 30 jan. 1849 i Göteborg,
t 11 jan. 1919 pä örenäs, Glumslövs
skn, Malmöh. län. Son till T. 1. — T.
utexaminerades 1869 från
Teknologiska inst:s kemiska avd. och
praktiserade därpå ett år vid en av Tysklands
Carl Tranchell (2).
förnämsta sockerfabriker. Efter
återkomsten till Sverige blev han tekn.
chef för den då icke mer än planerade
(snart nedlagda) rå sockerfabriken i
Halmstad. År 1872 kom han i samma
befattning till Skånska sockerfabriks
ab. i Landskrona, där han efter
faderns insjuknande 1876 övertog
ledningen och efter faderns död 1883 blev
verkst. dir. Då fabriken efter en brand
1875 skulle ombyggas genomdrev T.
fabrikationens omläggning till enbart
raffinaderi; främst med hänsyn till
den progressiva beskattningen trodde
han ej på betsockertillverkningens
framtida lönsamhet.
Raffineringsrö-relsen moderniserades och utvidgades;
redan 1879 avkastade den 10,9 mill.
skålpund mot 4,1 mill. 1874.
Emellertid lät riksdagen 1879 suspendera
pro-gressiviteten i sockeraceisen för tre år
framåt. T. fattade genast de
möjligheter den förändrade situationen
erbjöd, och efter en studieresa 1881 till
kontinentens ledande råsockerfabriker
uppsatte han 1883 en råsockerfabrik
på bolagets gamla gård Säbyholm n.
om Landskrona; av de äldre
råsockerfabrikerna hade endast den i Arlöv
lyckats överleva. Därefter följde
under de gynnsamma protektionistiska
konjunkturerna pä 1880- och
1890-talen grundandet av ett flertal
råsockerfabriker och raffinaderier i
Skåne, i vilket T. tog en mycket
framträdande del. Vid mitten av 1890-talet
var landet självförsörjande i fråga om
socker, men då kom hotet om
överproduktion, åt vars bemästrande T.
äg
nade en stor del av sin sakkunskap
och sin ovanliga förmåga att ena
stridiga intressen. Etapper på denna väg
voro det s. k. köpenhamnsavtalet 1900,
varigenom bl. a. de olika
sockerbrukens betareal bestämdes, och
tillkomsten 1901 av raffinaderifören. och
därmed av en gemensam prislista. Den
viktigaste organisatoriska åtgärden
vidtogs emellertid redan 1897 med
bildandet av Sockerfabriksab. Union, i
vilket T. blev verkst. dir. Till bolaget
anslöto sig vid starten flera av de
ledande sockerföretagen i Skåne samt
ab. D. Carnegie & Co. i Göteborg, och
i fortsättningen absorberades
ytterligare ett antal företag på Gotland, i
Stockholm och i Norrköping. År 1907
sammanslogos genom bildandet av Sv.
sockerfabriks ab. alla sockerföretag i
landet (med undantag av Mell.
Sveriges sockerfabriks ab., anslutet först
1936). T. var självskriven som ledare
och fungerade som det stora
företagets verkst. dir. och styr.-ordf. 1907—
16. Han var led. av 1892 och 1902 års
sockerkommittéer. —• T. var livligt
verksam även inom flera andra
industri- och bankföretag och beklädde
liksom fadern ett flertal
förtroendeuppdrag i Landskrona, bl. a. som
stadsfullmäktiges och drätselkammarens
ordf., innan han 1908 flyttade till
Stockholm. T. blev led. av
Lantbruksakad. 1912 och var ordf, i Sveriges
in-dustriförb. 1914—16. — Gift 1873 med
Ellen Mathilda Matton. ■—■ Litt.:
biografi av P. Klason i Lantbruksakad: s
handl. o. tidskr. 1919. Th.
Carl Tranchell (3).
3. Tranchell, Carl Fredrik,
ingenjör, industriman, f. 27 maj 1877 i
Landskrona. Son till T. 2. — Efter
mo-genhetsex. i Lund 1896 studerade T.
1896—1900 vid tekn. högskola i Wien
och fortsatte studierna i
Charlotten-burg 1900—01. Han praktiserade 1901
—02 vid sockerfabriker i Tyskland,
Ungern och Holland. Efter
hemkomsten till Sverige blev han först assistent
vid raffinaderiet i Landskrona och
1907 meddir. vid raffinaderiets
råsoe-kerfabriker i Säbyholm och Kävlinge.
Efter Sv. sockerfabriks ab:s bildande
1907 utsågs T. följ, år till bolagets
andre dir. med uppgift att leda den
tekn. samordningen. Åren 1917—42 var
T. bolagets verkst. dir. (till 1926
jämte A. Broomé); 1948—53 var han
styr.-ordf. där. •— T:s insatser inom den sv.
sockertrusten hänföra sig särskilt till
den industriella expansionen och den
tekn. moderniseringen. Till de
viktigaste åtgärderna höra
råsockerfabrikernas och raffinaderiernas
mångdubblade produktionskapacitet,
elektrifieringen, bättre
raffineringsmeto-der samt kundtjänstens
effektivise-ring. T. har varit ordf, och styr.-led. i
ett flertal ledande finans- och
industriföretag. Han har författat ”Vår
sockerindustri”, som ingår i
”Skånska Ingenjörsklubbens jubileumsskrift
1887—1937” (1937; avsnittet har
också utgivits separat 1938). ■— Gift
1916 med Lena Jane Matton. Th.
1. Tranéus, Anders Peter,
präst, riksdagsman, f. 21 juli 1789 i
Göteborg, f 31 jan. 1868 i Skee skn,
Bohuslän. Föräldrar: rektorn Olof T.
och Catharina Fordgren. — T. blev
student i Uppsala 1808 och fil. mag.
där 1812. Han var informator för L.
J. Hierta och dennes bröder 1810—12,
utnämndes till bibliotekarie vid
gymnasiet i Göteborg 1814, till adjunkt
där 1817 och lektor i latin 1818; han
lät prästviga sig 1820 och avlade
pas-toralex. 1822, varefter han 1824—30
verkade som hospitalspredikant. T.
utnämndes till kyrkoherde i Morup,
Göteborgs stift, 1830 och blev prost s. å.,
överflyttade till Skee som kyrkoherde
där 1843 och var kontraktsprost 1859
—63. — T. var en betydande repr. för
sitt stånd och åtnjöt stort förtroende.
Han blev tidigt intresserad för
mis-sionsfrågan och var en av Sv.
missions-sällskapets trognaste förkämpar i
Göteborgs stift; särskilt verkade han för
missionen bland lapparna. Åren 1818
•—31 var han sekr. i bibelsällskapet i
Göteborg. Han var riksdagsman 1847
och 1851, varvid han bl. a. tillhörde
allm. besvärs- och ekonomiutskottet.
— Till sin religiösa åskådning stod
han i viss opposition till
schartaua-nismen. •—• Gift 1825 med Christina
Lovisa Aurelius. T. M.
2. T raneus, PerLudvig, läkare,
f. 28 febr. 1826 i Göteborg, f 29 jan.
1892 i Brooklyn, U. S. A. Son till T. 1.
—■ T. blev student i Uppsala 1844 samt
därstädes med. kand. 1849, med lic.
1851 och efter disp. s. å. med. dr 1868.
Efter diverse kortare förordnanden
blev han lasaretts- och kurhusläkare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
