Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tranéus, Per Ludvig - Tranevardus, Erik Eriksson, ämbetsman, se Geete, bd 3 s. 25 - Transchiöld, Jan - Trapp, Oscar - Treffenberg, Curry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tranevardus
31
Treffenberg
Uddevalla 1854, andre läkare vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1860,
fattigläkare i Majorna 1862 och
läkare vid sjukhuset där 1863. Åren 1870
—71 vistades han i Förenta staterna
för studier och läkarpraktik; han
återvände 1873 definitivt dit och bosatte
sig ss. praktiserande läkare i New
York 1873 samt i Brooklyn 1880. —
Bland T:s tryckta skrifter märkes
”Hemläkaren, en hjelpreda för
landt-boer såväl i Sverige som Amerika”
(1874). — Gift 1) 1853 med Emilia
Maria Berggren; 2) 1880 med Lydia
Bahrman. P. H. T.
Tranevardus, Erik Eriksson,
ämbetsman, se Geete, bd 3 s. 25.
Transchiöld, Johan (Jan), före
adlandet Trana, lantmätare,
ämbetsman, f. 1656 i Nyköping, f 7 sept. 1699
i Stockholm. Son till rådmannen Isak
Trana. — T. blev 1673 student vid
Uppsala univ. och studerade därefter
under fem års tid i bl. a. Tyskland,
Italien, Frankrike, England och
Nederländerna. Han utnämndes 1687 till
prof, i matematik vid Dorpats univ.
och visade ”skickelighet” där. År 1690
förflyttades han till de sv.
hjälptrupperna till Rhenländerna, där han först
var sekr., 1692 blev överauditör och
1694 krigsfiskal. Sistn. år utnämndes
han till dir. ”öfver landtmäteriet i
Sverige och underliggande provinser”;
denna befattning innehade han till sin
död. — Som dir. över lantmäteriet var
T. nitiskt verksam. Han deltog i några
kommissioner, som större
lantmäteri-förrättningar då kallades; sålunda
fortsatte och avslutade han (1698) den
av företrädaren Carl Gripenhielm
påbörjade kommissionen i Västmanland,
och 1698 reste han pä
skärgårdskom-missionen i Uppland. Han förbättrade
flera landkartor, gjorde särskilda
avfattningar över landsvägarna i
Sverige och har lovordats för sitt arbete,
som var till fromma ej minst för de
sv. områdena på andra sidan
Östersjön. Under T:s tid fingo lantmätarna
(från 1694) k. fullmakt på sina
tjänster; tidigare hade fullmakterna i
allmänhet utfärdats av
Kammarkollegium. Till sina underlydande utsände
T. talrika cirkulär med föreskrifter,
som ej alltid hörde till tjänsten, vilket
jämte hans byråkratiska tendenser
gjorde honom impopulär. Han var
topografiskt och arkeologiskt
intresserad och begärde bl. a., att
lantmätarna skulle insända avbildningar av
provinsers, häraders, socknars och
städers sigill (1698), beskrivningar på
allmänningarna (s. å.) och
förteckningar pä inkomstkällor och div.
andra förhållanden i städerna och på
landsbygden (1699). — T. adlades
1690. — Gift 1693 med Elsa Lovisa
von Braunjohan. S. L.
Trapp, Carl Oscar Ferdinand,
köpman, kommunalman, politiker, f. 5
juli 1847 i Hälsingborg, f 30 aug. 1916
på Fredriksdal därstädes. Föräldrar:
garverifabrikören Carl Christian T.
och Fredrika Hansson. — Efter
skolgång i Hälsingborg blev T. student
vid Lunds univ. 1863 och fortsatte
sina studier vid Polytekn. högskolan
Oscar Trapp.
i Hannover 1865—70. Han
återvände därefter till sin födelsestad, där
han etablerade en firma i
stenkols-branschen. Han tog för övrigt livlig del
i den florerande affärs- och
industriella verksamheten i Hälsingborg under
1800-talets senare hälft. Även inom
stadsförvaltningen tillhörde han den
ledande gruppen. Han var
stadsfullmäktig 1880—1916 (v. ordf. 1904—
05), led. av drätselkammaren från
1875 (v. ordf. 1894—1904, ordf. 1904
—08) och landstingsman från 1885.
Åren 1900—05 tillhörde han Andra K.,
1908—16 Första K.; därunder var han
led. av bevillningsutskottet 1909—13,
av bankoutskottet 1914—16 samt av
flera särskilda utskott, bl. a.
unions-utskottet vid andra urtiman 1905.
Sedan 1902 var han portugisisk
vicekon-sul i Hälsingborg. — Samtidigt som
T. var den drivande kraften, då det
gällde att åstadkomma järnvägar,
vattenverk och andra moderna
inrättningar, hyste han även ett levande
intresse för det förgångna och sökte
bevara så mycket som möjligt av
Hälsingborgs gamla arkitektur. Bland
hans insatser märkas restaureringen
av medeltidsfästet Kärnan och
grundandet av Hälsingborgs museum.
Även bevarandet av Vadstena
klosterbyggnader är till stor del T:s
förtjänst. Ett uppmärksammat initiativ
tog T. 1905, då han föreslog
återställandet av sv. flaggan i det skick den
ägt under storhetstiden; förslaget
bifölls i så måtto, att flaggan återfick
de ljusare färgerna. Protektionist och
konservativ slöt T. sig i Andra K. till
Lantmannapartiet och i Första K. till
det moderata partiet där. — T. blev
led. av Det Kongelige Nordiske
Old-skrifts Selskab 1903 och korr. led. av
Vitt. akad. 1910. Hans egendom
Fredriksdal överlämnades 1918 genom den
efterlevande hustrun till Hälsingborgs
stad att disponeras av dess museum,
som s. å. utgav en minnesskrift
”Kulturhistoriska Helsingborgsstudier. Till
minne af O. T.”. — Gift 1) 1877 med
Cecilia Ulrika Tellbom, f 1900; 2)
1902 med Emmy Gisela Charlotta
Henckel. S. Sw.
Treffenberg, Nils Curry
Engel-brecht, ämbetsman, politiker, f. 1 mars
1825 i Göteborg, f 1 sept. 1897 i
Stockholm. Föräldrar: löjtnanten Curry
Gabriel T. och Eva Maria Ahlberg. —
Efter att ha genomgått Skara
gymnasium blev T. 1843 student i Uppsala,
varest han under åren 1845—53
bedrev univ.-studier inom filosofiska och
juridiska fakulteterna. Sistn. år
avlade han ex. till rättegångsverken, blev
s. å. auskultant vid Svea hovrätt och
utnämndes efter några års
tingstjänstgöring till v. häradshövding samt 1860
till länsnotarie i Västmanl. län. Följ,
år blev han landssekr. därstädes och
1873 landshövding i Västernorrl. län,
i vilken befattning han kvarstod till
1880, då han erhöll förflyttning till
Kopparb. län. År 1892 avgick han med
pension. —■ T., som bevistat den sista
ståndsriksdagen, tillhörde sedan
Andra K. 1869 och 1873—75 samt Första
K. 1888—97. Dessutom var han
lek-mannaombud vid samtliga
kyrkomöten 1873—93. ■—■ T. gjorde en
uppmärksammad debut i det politiska
livet, då han 1865 på riddarhuset i ett
lidelsefullt anförande gick till storms
mot det vilande
representationsförslaget. Även under hela sin fortsatta
politiska verksamhet förde han konserva-
Curry Treffenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
