Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Troilius, Samuel - 4. Troilius, Carl Oscar - Trolle, Börje, pseud. för Meijer-Granqvist, Paul, bd 5 s. 271 - Trolle, Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T roilius
41
T rolle
Han verkade också för
namnstämpelns införande. Än fastare blev lians
hållning efter revolutionsförsöket
1756. Det var då T., som på
prästerskapets uppdrag inför drottningen
uppläste prästernas allvarliga
föreställning. Han föreslog och fick
genomfört, att tacksägelse för frihetens
bevarande skulle hållas i alla landets
kyrkor varje midsommardag. Han var
även verksam vid utformandet av
åtgärderna mot konungen. T. invaldes
vid denna riksdag i sekreta
handels-och manufakturdeputationen. Vid
riksdagen 1760—62 intog han en
strängt rådstrogen hållning i den s. k.
capitasaken, som rörde de adliga
huvudmännens hemresa från kriget i
Pommern. Om T:s trohet mot
frihetstidens författning vittnar hans
arbete ”Herdabref till Vesterås stift, om
en christelig och vaksam både inför
Gudi och manimon högst ansvarig
läro-och prästavård uti dessa yttersta
da-garne” (1758), som utom anvisningar
om prästämbetets förvaltning,
gällande förordningar m. m. innehåller
uppmaningar till prästerna att
undervisa folket i ”det sälla
regeringssättet”. För denna skrift erhöll han
också Kanslikollegiets tack, och kollegiet
ombesörjde utgivandet av en ny uppl.
följ. år. — T. var som kyrkomän långt
mindre märklig. Dock skall han ha
varit en god predikant; han hade ”ett
starkt och angenämt målföre, ett
muntert och upprigtigt ansigte, samt en
ansenlig kroppsställning” (Westén).
Med varsam försiktighet dämpade han
tidens herrnhutiska tendenser men var
i stället så mycket hårdare mot allt
fritänkeri. Själv kan han dock genom
sitt starka betonande av det
världs-ligt-politiska sägas ha starkt bidragit
till kyrkans sekularisering. T. försökte
med kraft hävda den gamla
ortodoxien mot anlopp från alla håll, men
han saknade ej helt blick för behovet
av en viss förnyelse; så var det på
hans tillskyndan, som en kommitté
för revidering av psalmboken 1763
tillsattes. Ett utslag av benhård
traditionalism var däremot, att T. 1757
—63 envist sökte få 13 kvinnor i Åls
skn i Dalarna fällda för häxeri. —
Gift 1) 1740 med Anna Elisabeth
Angerstein, t 1750; 2) 1751 med Brita
Elisabeth Silfverstolpe. — Litt.:
biogr. av A. Westén i ”Sv. k.
hof-clericiets historia” (3, 1814); H.
Malmquist, ”Om hexprocessen i
Da-larne 1757—1763...” (akad. avh.,
1877). Lt
4. Troilius, Carl Oscar,
bergsman, j ärnvägsbyggare, ämbetsman, f.
26 jan. 1813 i Nora bergsförs., Örebro
län, t U dec. 1899 i Stockholm.
Föräldrar: bergsrådet Samuel T. och
Ulrika Maria Westén. Brorsons son till
T. 2. — T. blev student i Uppsala 1827
och avlade där hovrättsex. 1831 och
bergsex. 1834. Han inskrev sig som
auskultant i Svea hovrätt 1831 och i
Bergskollegium 1834 samt var
därefter under två år elev vid
Bergsskolan i Falun. År 1836 utnämndes han
till andre markscheider (gruvmäta-
Carl Oscar Troilius.
re), förordnades 1841 till faderns
efterträdare som bergmästare i Nora
och fick 1855 fullmakt på denna
tjänst. T. inlade stora förtjänster
om Nora bergslag och arbetade
målmedvetet på att frigöra
järnhanteringen från det dåv. privilegie- och
skattesystemets fjättrar. För att
förbättra förbindelserna inom
Bergslagen och bereda nya utfartsvägar
för bergverkets produkter tog han
initiativ till en grundlig omläggning
av landsvägarna inom Nora bergslag
på 1840-talet och arbetade energiskt
för anläggningen av Nora—Ervalla
järnväg, som öppnades för trafik 1856.
— Under sin verksamhet för Nora—
Ervalla-banan kom T. i nära beröring
med järn vägsbyggaren överste Nils
Ericson. På dennes förslag blev T.
medl. av den kommitté som 1858
tillsattes för att utföra lokala undersök,
ningar till ledning för stambanornas
definitiva bestämmande. T. hade kort
förut utgivit skriften ”Järnvägarna
och järnhandteringen”,som gjort hans
intresse för järnvägsväsendet känt. År
1860 förordnades han till chef för
kansli- och kameralavd. inom Styr,
för statens järnvägsbyggnader, som
skapats under Nils Ericsons ledning.
Under T:s byråchefstid utarbetades
det k. reglemente av 1862 för trafiken
på statens järnvägar, som var
gällande ännu vid sekelskiftet. År 1862 drog
sig Nils Ericson tillbaka och T.
förordnades till generaldir. och chef för
Styr, för statens järnvägstrafik. Han
erhöll 1887 begärt avsked. — T. hade
aldrig fått någon
fackmannautbild-ning på järnvägsväsendets område och
hade, då han — omkr. femtio år
gammal — blev chef, under endast två år
kunnat praktiskt och teoretiskt
studera järnvägsförhållanden. Men han
motsvarade till fullo de
utomordentligt stora fordringar som uppgiften
ställde på honom. — Till den första
riksdagen efter
representationsreformen utsåg Örebro län T. till Första K.
Men T. deltog under de nio åren 1867
—75 icke synnerligen livligt i
förhandlingarna, utom självfallet då det
gällde järnvägsfrågor. T. var led. av
Brukssocieteten, fullmäktig i
Jernkon-torets styr, från 1862 och styr.-ordf.
där 1869—80. Under T:s
ordförandetid skapades den betydelsefulla
Jern-kontorets provningsanstalt, en
föregångare till
Materialprovningsanstal-ten, som omkr. tjugu år senare
inrättades vid Tekn. högskolan. — T.
deltog i förberedandet av Sveriges
deltagande i världsutställningen i London
1862, i Wien 1873, i Philadelphia 1876
och i Paris 1878. Vid utställningen
i Wien valdes han till president i
internationella juryn för
bergsindustrien. — T. tillhörde styr, för Tekn.
högskolan 1877—90. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1867, av Krigsvet.
akad. 1877 och av Vet. akad. 1878 (han
var dess preses 1884—85) samt erhöll
Illis quorum 1887. — Gift 1850 med
Emilia Henrika Augusta Petre. F. M.
Trolle, B ör j e, pseud. för
Meijer-Granqvist, Paul, bd 5 s. 271.
Rolf Trolle.
Trolle, Rolf Isidor, målare, f. 16
dec. 1883 i Sundsvall. Föräldrar:
sta-tionsinspektoren Ludvig Isidor T. och
Augusta Tronét. — T. gick på
Konst-akad. 1904—08. Han företog
studieresor till Spanien 1919 och till
Frankrike, Spanien och Italien 1920. Sedan
1953 är han bosatt i Lidingö. T. har
bl. a. utställt separat i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
