Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Törnflycht, Olof - 3. Törnflycht, Mikael - Törngren, släkt - 1. Törngren, Lars Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnflycht
75
Törngren
ring erhöll T. 1720 uppsikten över
Ulrika Eleonoras enskilda slott och
kungsgårdar, bl. a. Drottningholm
och Ulriksdal. Vid riksdagarna
framträdde icke T. som någon utpräglad
partiman, men han tillhörde vid flera
tillfällen viktiga utskott och
deputa-tioner. År 1723 erhöll han
president-skapet i reduktions- och
likvidations-kommissionen. Efter det holsteinska
partiets fall blev T., som nära
anslutit sig till Horns politik, utnämnd
till riksråd (1727), men han kom ej
att i denna ställning spela någon
mera betydande roll. Han utsågs till
kansler för Uppsala univ. 1737 men
avled få månader därefter. T.
upphöjdes 1719 i friherrligt och 1731 i
grevligt stånd. — Gift 1711 med
grevinnan Hedvig Ulrika Posse. H. E—a
3. Törnflycht, Mikael, greve,
arméofficer, ämbetsman, f. i nov.
1683 i Stockholm och döpt där 12
jan. 1684, f 20 aug. 1738 på
Hässel-byholm i Fogdö skn, Södermani. län.
Bror till T. 2. — T. blev student i
Uppsala 1696 och inträdde på den
militära banan som förare vid
Livgardet 1702. Han blev fänrik 1703,
löjtnant 1706 och utnämndes s. å. till
ryttmästare vid Livreg. till häst.
Under Karl XII: s polska fälttåg visade
T. prov på mod och självständighet
och utmärkte sig bl. a. i en mindre
träffning vid Leipzig 1706.
Nederlaget vid Poltava förde T. för en
kortare tid i rysk fångenskap, men efter
hemkomsten blev han 1710 major och
erhöll följ, åi- samma grad vid
Livgardet. Han avvisade ett anbud om
chefskapet för Närkes och Värmlands
tremänningsreg. och avancerade i
stället till överstelöjtnant i
Livgardet 1713 och till överste och
sekundchef där 1717. Han deltog i fälttåget
i Norge 1718 och tillhörde de office-
Mikael Törnflycht.
Målning av G. Desmarées.
rare, som efter konungens död för
att erkänna Ulrika Eleonoras
tronföljd fordrade garantier för enväldets
avskaffande. Då T., dels på grund
av sin ställning som chef för gardet,
dels på grund av sina mäktiga
släktförbindelser, var en kraft att räkna
med, sökte det nya kungaparet vinna
honom för sina syften, och 1719 blev
han både generalmajor av infanteriet
och friherre. Följ, år utnämndes han
till överkammarherre. Detta hindrade
honom dock icke från att 1723
efterkomma sekreta utskottets anmodan
att låta häkta de personer, som på
konungens vägnar sökt uppvigla
bondeståndet. T. erhöll också av
riksdagen en penningbelöning för sitt
välförhållande vid detta tillfälle. Vid
riksdagen 1720 var T. medl. av
sekreta utskottet och tillhörde även
vid andra tillfällen betydelsefulla
deputationer. En motion från 1723
om införande av val av
riksdagsom-bud även för adelns räkning vittnar
om T: s farhågor inför den lägre
tjänstemannaadelns frammarsch. Vid
tiden för holsteinska partiets fall
var hans inställning till konungen
helt förändrad, vartill, förutom den
allmänna politiska situationen, väl
även hans svågerskap med Arvid
Horn bidrog. T. blev 1727
landshövding i Södermani, län, upphöjdes i
grevligt stånd 1731 men tog aldrig
introduktion som greve. Han
utnämndes slutligen till överståthållare
i Stockholm 1732 och kvarstod på
denna post till sin död. —■ Gift 1714
med grevinnan Magdalena
Lewen-haupt. —- Litt.: N. von Dardel,
”Grefve M. T.” (i Personhistorisk
tidskrift. 1903). H. E—a
Törngren, släkt från Blekinge,
härstammande från båtsmannen Lars
Hökare i Asarums skn, sedan
borgare i Karlshamn under namnet Lars
Svensson Torstenberg. Släktnamnet
T. antogs bl. a. av dennes son,
koffer-dikaptenen Gunnar T. (f. 1757, t
1838), som blev far till
överstelöjtnanten vid Andra livgrenadjärreg.,
postinspektoren i Uppsala Lars
Ma-thias T. (f. 1789, f 1874). Tre av
dennes söner, ingenjören och
lantbrukaren Rudolf Theodor T. (f. 1833, t
1891), gymnasten prof. Lars
Mau-ritz T. (T. 1) och jägmästaren i östra
Åsele revir Axel Oscar Octavius T.
(f. 1841, t 1883), blevo stamfäder för
släktens nu levande tre äldre grenar.
T. 1 blev far till a) red. för
Statskalendern, hovintendenten Thorsten
Wilhelm T. (f. 1871, f 1939), b)
praktiserande läkaren i Stockholm
Conrad Axel T. (f. 1875), vars son är
läkaren Pehr Henrik T. (T. 3), samt
c) generalmajoren Gösta T. (T. 2),
vars son är verkst. dir. i Sveriges
kom
munalanställdas pensionskassa Carl
Eric G:son T. (f. 1906). — Från Lars
Hökares dotter Signe, gift med
sjömannen Jon T., härstammar släktens
yngre gren; deras sonsonsson är fd.
lektorn och skriftställaren Carl
August T. (f. 1873).
Lars Mauritz Törngren.
1. Törngren, Lars Mauritz,
gymnastikpedagog, sjöofficer, f. 4
febr. 1839 i Tjällmo skn, östergötl.
län, f 24 april 1912 i Stockholm.
Föräldrar: överstelöjtnanten Lars
Mathias T. och friherrinnan Hillevi
Sophia Posse af Säby. — Efter studier
vid elementarskolan i Norrköping och
vid Krigsakad. på Karlberg blev T.
sekundlöjtnant vid Flottan 1859,
löjtnant 1866 och kapten 1875. Intill
avskedet från aktiv tjänst 1882
deltog han i talrika sjöexpeditioner.
Efter tvåårig kurs vid Gymnastiska
centralinst. avlade T. avgångsex. i
”pedagogisk och militär gymnastik”
1864 och var till 1866 bitr, lärare
samt 1866—74 extra lärare vid inst.
Han var 1874—80 ord. lärare på den
pedagogiska avd., där han 1882 (tf.
1880) efterträdde Hj. Ling som
överlärare med prof:s titel. År 1887 blev
T. föreståndare för inst. i en
brytningstid, då den beslutade
omorganisationen av detsamma enligt 1887
års stadga skulle genomföras.
Uppgiften genomfördes snabbt, och inst.
blev under T:s ledning en
mönster-anstalt inom facket. T. avgick 1907
som föreståndare och 1909 som
överlärare. Av stor betydelse var hans
tjänstgöring 1867—82 som lärare i
gymnastik och vapenföring vid
Sjökrigsskolan samt befattningen som
instruktionsofficer i samma ämnen
vid Flottans exercisskola på
Skeppsholmen 1875—81. T. var 1881—1908
gymnastikinspektör för de allm.
läroverken m. fl. skolor. Han invaldes
1911 i överstyr, för Stockholms
folkskolor. Är 1907 erhöll han Illis quo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
