Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Törngren, Lars Mauritz - 2. Törngren, Gösta - 3. Törngren, Pehr Henrik - Törnkvist, Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törngren
70
Törnkvist
rum. —• Även genom omfattande
gymnastiskt författarskap bidrog T. till
gymnastikundervisningens främjande
och till befästandet av de lingska
principerna, sådana de utvecklats av
Hj. Ling. Han utarbetade sålunda
”Gymnastik-reglemente för kongl.
flottan” (1878), ”Handbok i
gymnastik för arméen och flottan” (1—2,
1902), ”Reglemente i bajonett- och
sabelfäktning för k. flottan” (1882)
och ”Fria lekar. Anvisning till
skolans tjenst” (1879) ; sistn. arbete var
ett resultat av en studieresa med
statsbidrag till Tyskland och
England, som i sin mån bidrog till
idrottsrörelsens starka utveckling. I
likhet med Hj. Ling arbetade T. på
spridandet av kännedomen om våra
nationella lekar, ss. pärkspelet, och
motarbetade deras ersättande med
importerade spel. T. tillhörde från
1884 till sin död red. av Tidskr. i
gymnastik, organ för Allm. sv.-norska
(1891—1905 Skandinaviska och från
sistn. år Sv.)
gymnastiklärarsällska-pet. Som flitig publicist i denna
tidskr. och som föredragshållare och
debattör i sällskapet motarbetade
han med kraft och auktoritet
tendenserna till splittring av det enhetliga
gymnastiksystemet och till
eftergifter för tillfälliga
opinionsström-ningar. Folkskolans gymnastik och
gymnastiken i flickskolorna sökte
han målmedvetet förbättra. Sina
samlade gymnastiska kunskaper och
erfarenheter har han framlagt i
”Lärobok i gymnastik för
folkskollärare- och
folkskollärarinnesemina-rier” (1905, flera uppl.; övers, till
tyska och franska). — T. var en
pliktens man, den noggranne gymnastiske
grundläggaren i Lings anda. — Gift
1870 med Amalia Elisabeth (Betty)
Sophia Noer. — Litt.: nekrolog av
N. F. Sellén i Tidskr. i gymnastik
1912, av W. A:son Falck i Verdandi
s. å. D. L—g
2. Törngren, Gustaf (Gösta)
Maurits, arméofficer, f. 13 juli 1879
i Stockholm. Son till T. 1. — T. blev
volontär vid Andra livgrenadjärreg.
1896, underlöjtnant 1898 och kapten
1909. Efter att 1906—08 ha
genomgått Krigshögskolan var han
general-stabsaspirant 1909—11, blev
stabs-adjutant och kapten vid
Generalstaben 1915 samt erhöll avsked 1918.
Sistn. år gick han i finsk militärtjänst
för att deltaga i finska
inbördeskriget; han var först kapten vid finska
generalstaben och sedan överste där.
Han återinträdde 1918 i sv. armén
som kapten i Vaxholms grenadjärreg.
samt blev stabsadjutant och kapten
vid Generalstaben s. ä., överadjutant
och major i Generalstaben 1919 och
major vid Västmanlands reg. 1921,
Gösta Törngren.
överstelöjtnant vid Andra
livgrenadjärreg. 1924 samt överste och chef för
Jämtlands fältjägarreg. 1928. Han var
militärbefälhavare på Gotland 1931
—42 och chef för Gotlands
infanterikår 1931—37, utnämndes till
generalmajor 1937 och tillhörde
generali-tetets reserv 1942—44. T. blev
gym-nastikdir. 1902, var stabschef vid
infanteriinspektionen 1917—18 och
1919—21 samt lärare i strategi vid
Krigshögskolan 1919—20. Han
invaldes i Krigsvet. akad. 1930. — År
1918 tjänstgjorde T. under finska
inbördeskriget som föredragande i
högkvarteret t. o. m.
Tammerfors-offensiven i mars 1918 och därefter
som stabschef vid den s. k. västra
armén. — T. har bl. a. gjort sig känd
för sina starka botaniska och
ornito-logiska intressen. — Gift 1905 med
Tyra Anna Elise Neovius. B. M—n
3. Törngren, Pehr Henrik,
läkare, psykolog, f. 29 okt. 1908 i
Stockholm. Föräldrar: praktiserande
läkaren Conrad Axel T. och Ingrid
Elisabet Jolin. Brorson till T. 2.
Pehr Henrik Törngren.
—■ T. blev student 1925, med. kand.
1929 och med. lic. 1933, allt i
Stockholm. Sedan sistn. år driver han där
enskild läkarpraktik inom området för
psykologisk rådgivning. Åren 1933—
38 var han red.-sekr. i Nordisk
medicinsk tidskr., och i dess forts. Nordisk
medicin blev han 1939 red.-sekr. och
1954 bitr. red. Åren 1934—46 var han
red. för psykologi och medicin i
tidskr. Nu. — T. har publicerat
skrifter i psykoterapi och psykologi.
Efter att i ungdomen under några år
ha arbetat efter freudska riktlinjer
har han med åren blivit alltmer
utpräglat skeptisk mot dessa och har
på senare år i uppmärksammade
inlägg riktat vägande kritik mot
psykoanalytisk teori och praktik. Han har
vidare från radikala utgångspunkter
framträtt i press och radio som en
mångintresserad debattör av
allmänna och litterära ämnen. I bokform
har han utgivit ”Psykoanalys och
samhälle” (1933),”Striden om Freud”
(1936) och ”Moralsjukdomen” (1940).
T. har även utgivit en handbok om
schackproblem (1928$ tills, med sin
kusin Eric T.), medarbetat i
”Psykologisk pedagogisk uppslagsbok” (1—•
4, 1943—46) och skrivit det stora
flertalet läkarbiografier i ”Svenska
män och kvinnor”. — Gift 1) 1933—
43 med biblioteksassistenten Disa
Eleonora Lind; 2) 1947—54 med fil.
mag. Eva Brita Sjövall, f. Wittander.
S. L.
Törnkvist, Algot Åkesson,
tidningsman, politiker, f. 19 juli 1879 i
Ronneby landsförs., Blek, län, t 13
sept. 1954 i Karlskrona. Föräldrar:
fiskaren Åke Jonsson och Ingegerd
Persdotter. — Efter genomgången
folkskola arbetade T. i stenhuggeri
på olika platser i Blekinge och
Bohuslän, bl. a. en längre tid i
Fjällbacka. Åren 1905—09 tillhörde han
Sv. stenhuggeriarbetareförb: s styr.
Efter en tids medarbetarskap i
Lyse-kils-Kuriren genomgick han 1908—■
09 Brunnsviks folkhögskola och var
därefter medarbetare i Skånska
Socialdemokraten 1910—11 och i Ny Tid
1912—16. Åren 1917—19 var han
ordf, i Sv. eldare-unionen. Åren 1920
—50 var han chefred, för Sydöstra
Sverges Dagblad. T. var ordf, i
Karlskrona stadsfullmäktige 1935—49 och
i Blek, läns landsting 1938—50 samt
tillhörde Andra K. 1914—19 och 1922
—50. Han var ordf, i statsrevisionen
1937—39. T. tillhörde
socialdemokratiska partistyr. 1917—24 och 1925
—28 samt innehade även
förtroendeposter i Sv. journalistfören.,
Publicistklubben och Nykterhetsorden
Verdandi. — T. började sin politiska
bana som ungsocialist och intog länge
en markerat radikal hållning. Sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
