- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
156

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Walberg, Carl August - 2. Walberg, Emanuel - Walcker, Elias von - Wald, Peder - Walde, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Walberg

156

Walde

lades han 1856 till docent i grekiska
litteraturen vid Uppsala univ. och
blev 1860 Höijersk adjunkt där. Han
var 1869—74 prof, i grekiska språket
och litteraturen i Lund. W. anlitades
för många offentliga uppdrag. Så var
han 1864—74 censor vid
mogenhetsexamina; 1865—66 var han led. i en
kommitté föl’ behandling av till
språkundervisningen i läroverken hörande
frågor och 1870—72 i en kommitté,
som hade att föreslå ändringar i
gällande läroverksstadga. I Uppsala
meddelade han undervisning i
pedagogik åt blivande lärare. Han deltog
även i granskningen av
bibelkommissionens övers, av Nya testamentet.
■—■ W: s vetenskapliga produktion var
ej omfattande men tillvann sig
aktning även i utlandet; särskilt
berömdes hans kritiska upplaga av
Euripides’ ”Electra” (1869). Tills, med
C. W. Linder utgav han 1862 ett
sv.-grekiskt lexikon. W. torde
väsentligen ha bidragit till att i vårt land
höja studiet av de klassiska språken.
—• Gift 1871 med Clara Elisabeth,
Olde. S. B—n

Emanuel Walberg.

2. Walberg, Frans Gustaf
Emanuel, språkforskare,
universitetslärare, f. 24 dec. 1873 i Lund, t 27
nov. 1951 därstädes. Son till W. 1.
— Efter mogenhetsex. i Lund 1892
blev W. fil. kand. 1894, fil. lic. 1899
samt fil. dr och docent i romanska
språk 1900, allt i Lund. Han var e. o.
amanuens vid univ.-bibl. där 1901—
02 och uppehöll professuren i
romanska språk vid univ. en månad 1906
och tre månader 1910. Sistn. år
kallades han till prof, i romanska språk
i Lund, vilken befattning han
innehade till uppnådd pensionsålder 1938,
varefter han till sin död alltfort var
bosatt i Lund. — Under sin nära fyra
decennier långa lärargärning kom W.
att betyda mycket för många
genera

tioner studenter. Han vann europeiskt
rykte som forskare och kallades till
led. av ett stort antal lärda och vittra
samfund, bl. a. av Vitt. akad. 1933;
han blev vidare 1905 led. av Société
des anciens textes franeais (v. preses
1930—32, preses 1932—33) och
tillhörde även andra lärda samfund.
W. anlitades som föreläsare även
utomlands, bl. a. i Paris 1935 samt
vid univ. i Riga och Dorpat s. å.
Några av hans betydelsefullaste
vetenskapliga arbeten, vilka framför
allt röra fransk, spansk och
rätoro-mansk filologi, äro drsavh. ”Le
be-stiaire de Philippe de Thaün. Texte
critique publié avec introduction,
notes et glossaire” (1900), ”Juan de la
Cueva et son Exemplar poético”
(1904), ”Saggio sulla fonetica del
par-lare di Celerina-Cresta Alta Engadina”
(1907), ”La Vie de saint Thomas le
Martyr par Guernes de
Pont-Sainte-Maxence” (1922) och ”Quelques
aspects de la littérature
anglo-nor-mande” (1936). Testamentariskt
donerade W. till Lunds univ. 40 000 kr.
jämte sitt bibi. — Ogift. — Litt.:
biografi av B. Malmberg i Vet. soe:s i
Lund årsbok 1952. W. P.

Walcker, Elias von, före
adlandet Wolker, ämbetsman, pietistledare,
f. 1660 i Gävle, f 25 mars 1733 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
Sigfrid Wolker och Anna Gevalia. —■
Efter skolgång i hemstaden kom W.
till Stockholm, där han 1681 blev
kammarskrivare i Reduktionskollegiet och
1688 befordrades till bokhållare. År
1691 utnämndes han till
husgeråds-mästare på Slottet samtidigt med att
han blev likvidationskommissarie i
Svea hovrätt. Han befordrades 1704
till kamrerare vid
Generalsjötulls-kontoret och 1719 vid Tull- och
licent-kontoret, varefter han året därpå
adlades under namnet W. År 1731 fick
han avsked med kammarråds titel.
•—■ W. var en synnerligen duglig
ämbetsman men är för eftervärlden mer
känd som ledaren för den pietistiska
rörelsen i Stockholm under dess
tidigaste skede. Han lärde känna
Halle-pietismen 1701 genom en student,
som studerat för Francke, läste
senare dennes skrifter och brewäxlade
med honom. Snart uppstod en liten
vänkrets, som för gemensam
uppbyg-gelse samlades hos W.; fördenskull
utsattes han för förföljelse från
prästerskapets sida. Husvisitation
företogs i hans hem 1712; följ, år
utsattes han för långvariga förhör
inför en kommission under
ärkebiskopens ledning. Han försvarade sig och
sina meningsfränder frimodigt och
hävdade att sammankomsterna voro
berättigade enligt läran om
lekmännens andliga prästadöme, som
inne

bär att den omvände lekmannen
förstår Guds ord bättre än den
oomvände lärde teologen. Genom sitt
modiga uppträdande och sin uppriktiga
fromhet ingav han respekt även hos
sina motståndare och bidrog starkt
till att den konservativa pietismen
rätt snart vann utbredning och
erkännande i allt vidare kretsar. —
Gift 1693 med Elisabet Boije. —
Litt.: N. Odenvik, ”Elias Wolker —
Sveriges förste frikyrkopredikant”
(1933). ’ T. M.

Wald, Peder Eriksson,
boktryckare, f. vid midsommartiden 1602 på
Vårdsätra gård, Bondkyrka skn,
Uppsala län, t 15 febr. 1653 i Åbo.
Föräldrar : bonden Erik Pedersson och
Anna Larsdotter. —• W. gick i skola
i Uppsala och Enköping men måste
på grund av sjuklighet avbryta
studierna och bli boktryckarlärling. Han
praktiserade på tryckerier i Uppsala,
Västerås och Stockholm samt fick
sitt mästarbrev hos
akademiboktryckaren Eskil Mattsson i Uppsala. Han
förestod under några år prof. L. O.
Wallius’ tryckeri i Uppsala och
kallades 1631 av Rudbeckius att
övertaga boktryckeriet i Västerås. Där
stannade han till 1641, då han
utnämndes till akademiboktryckare i
Åbo, varigenom han blev den förste
i Finland verksamme boktryckaren.
Tryckeritekniskt var W:s
produktion ganska bristfällig; till de
märkligaste arbetena från hans officin hör
M. O. Wexionius-Gyldenstolpes
”Dis-cursus politicus” (1642). — Gift
omkr. 1630 med Ingeborg
Pedersdot-ter. —■ Litt.: ”Miscellanea Waldiana”
(1942) ; S. Dahlström, ”En
akademisk boktryckardynasti i Åbo”
(A. A. A. Humaniora. XIII:6., 1940).

T. M.

Walde, Otto Wilhelm Carlsson,
biblioteksman, f. 8 okt. 1879 i
För-kärla skn, Blek. län. Föräldrar: träd-

Otto Walde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free