- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
305

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westman, Hans - Westman, Johan - Westman, Karl Gustaf, rättshistoriker, politiker, se s. 307 - Westman, Karl Ivan, diplomat, se s. 308 - Westman, Knut, teolog, se nedan - Westman, Olof - Westman, släkt - 1. Westman, Abraham - 2. Westman, Knut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Westman

305

Westman

idrottshall i Linköping,
transformatorstationen och fjärrvärmecentralen
för Industriverken i Malmö (1947—
52) samt kraftverken i Traryd (1945),
i Bällforsen(1950), i
Majenfors,Änga-bäck och Skeen (1953),
öresundsver-ket för sydkraft i Malmö (1952) m. m.
■— Gift 1933 med Margit Elisabeth
Svensson. E. Hmn

Westman, Johan, läkare, f. 10
nov. 1714 i Västerås, f 25 sept. 1785
därstädes. Föräldrar: bokbindaren
Jacob IV. oeh Anna Maria Höyer. —
W. blev student i Uppsala 1733 och
med. dr där 1743. Är 1745 blev han
bitr, provinsialmedicus i
Västmanland, 1749 amiralitetsmedicus i
Stockholm och assessor i Collegium
medi-cum, men återvände s. å. genom
tjänstebyte till sin födelsestad, där
han blev provinsialmedicus. Han var
1754—63 stadsfysicus i Göteborg, men
då hans håg alltjämt stod till
fädernestaden, donerade han 1763 2 000 daler
kmt till en lönefond för en
gymnasie-adjunkt på villkor att han själv vid
första ledighet skulle utnämnas
därtill och sedermera bli lektor. Han blev
också 1764 adjunkt och 1766 lektor i
Västerås, där han till 1781 utövade
både lärarsyssla och läkarpraktik.
Erfaren läkare samt kunnig filosof
och teolog, var han som människa ”en
qvick, munter och behagelig
umgänges-man, exemplarisk i sin lefnad, och
behöll gerna i det längsta de gamlas
smak i prydnader, husgeråd och
kläder” (Sacklén). — Till Patriotiska
sällskapet, där han 1779 blev medl.,
gjorde W. stora donationer. — Gift
1748 med Maria Christina Fabritius.

P. H. T.

Westman, Karl Gustaf,
rätts-historiker, politiker, se s. 307.

Westman, Karl Ivan,
diplomat, se s. 308.

Westman, K nu t, teolog, se nedan.

Westman, O l o f Olai, präst,
skolman, f. 23 febr. 1750 i Göteborg, f 14
dec. 1811 i Skara. Föräldrar:
rådmannen Olof W. och Christina Juliana
Si-renius. — W. blev efter skolgång vid
Göteborgs gymnasium student i
Uppsala 1767 och magister där 1773.
Åren 1775—77 vistades han som
informator utomlands, mest i
Strass-burg. Han blev lektor i filosofi vid
Göteborgs gymnasium 1779, fick 1788
Starrkärrs prebendepastorat i
Västergötland och blev teol. dr 1793. Han
befordrades till andre teol. lektor vid
Göteborgs gymnasium 1796 och till
kontraktsprost i domprosteriet 1797
samt utnämndes till domprost i
Skara 1801. Han var riksdagsman 1800
och 1810 samt revisor i diskonten
1806. — W. var en framstående
talare. I Vet. o. vitt. samh. var han sekr.
1780—1801 och ordf. 1788. I
samhäl

lets handlingar offentliggjorde han en
rad tidstypiska lärodikter och
naturbetraktelser samt översatte O.
Gold-smiths ballad ”Eremiten”. Dessutom
utgav han 1782—83 ”Den
philoso-phiske storprataren”, en vitter
veckoskrift av satiriskt och moraliskt
innehåll. — Gift 1791 med Brita Maria
Petersson. Spr.

Westman, gammal stockholmsk
bryggarsläkt, vars äldste med visshet
kände stamfar Erik Larsson W. (f.
omkr. 1650, f 1720) var bryggare i
Stockholm. En äldre son till honom,
bryggaren i Stockholm Lorens W. (f.
1690, t 1730), hade sönerna
bryggare-åldermannen och rådmannen i
Stockholm Lorens W. (f. 1720, f 1792),
bryggaren i Stockholm Abraham W.
(f. 1724, f 1795), bagareåldermannen
i Stockholm Erik W. (f. 1725, t 1788)
och bryggaren i Stockholm Johan
(Jan) W. (f. 1726, t 1808), från vilka
släktens fyra äldre grenar
härstamma. En yngre son till Erik Larsson
W., bryggaren, sedan
bakugnsskriva-ren i Stockholm Erik W. (f. 1693, t
1740), blev far till mönsterskrivaren
i Finland Erik W. (f. 1723, t 1773),
vars son Adolf W. (f. 1751, t 1808)
återflyttade till Sverige samt blev
handlande och v. borgmästare i
Härnösand. Från honom härstammar
släktens femte gren,
Härnösandsgre-nen. Till första släktgrenen hörde
rådmannen Lorens W:s son,
bryggareåldermannen Abraham W. (W. 1). En
son till Adolf W., borgmästaren i
Härnösand Erik Johan W. (f. 1781,
t 1859), som även var
domkyrkoorga-nist där och riksdagsman i
borgarståndet, blev farfar till rådmannen
i Härnösand Johan Karl Adolf W.
(f. 1839, f 1893). En son till denne är
prof. Knut W. (W. 2). — Litt.: C.
Afzelius, ”Släkten W...” (1—2, 1919
—44).

1. Westman, Abraham
Lorens-son, bryggare, f. 20 jan. 1753 i
Stockholm, f 24 mars 1802 därstädes.
Föräldrar : bryggareåldermannen och
rådmannen Lorens Lorensson IV. och
Margareta Bevij. — W. var liksom sina
förfäder bryggare oeh blev snart den
främste inom denna yrkeskorporation
i huvudstaden, där han valdes till
bryggareålderman. Med tiden blev han
mycket förmögen, varför han
vanligen kallades ”Bryggarkungen”. — W.
var löjtnant vid borgerskapets
kavallerikår och känd för sin starka
roja-lism, som han särskilt lade i dagen
under riksdagen 1788—89, då han
tillhörde borgarståndet. Där
uppträdde han på ett mycket ostentativt sätt
på konungens sida mot den adliga
oppositionen och Anjalamännen.
Konungen uppskattade hans tillgivenhet
med att 1789 återgiva Stockholms

bryggarämbete rätten att bränna
brännvin. W. var
riksbanksfullmäk-tig 1789—1800. Hans politiska
inflytande var annars inte stort, mycket
beroende på hans häftiga, taktlösa
uppträdlande. Emellertid var han en
godhjärtad och gästfri man, som förde
ett stort hus. Bl. a. var han god vän
med Bellman, som umgicks i familjen
och som W. mer än en gång hjälpte
ur ekonomiska svårigheter. Under
somrarna bodde W. oftast på den av
honom uppförda lustgården Fåfängan
vid Sabbateberg. — Gift 1781 med sin
kusin Elisabeth Westman. — Litt:
C. Forsstrand, ”Storborgare och
stadsmajorer” (1918). T. M.

2. Westman, Knut Bernhard,
teolog, f. 10 mars 1881 i Härnösand.
Föräldrar: rådmannen Johan Karl
Adolf IV. oeh Katarina Maria Sparre.
Avlägsen släkting till W. 1. — Efter
mogenhetsex. i Härnösand 1899
fortsatte W. studierna i Uppsala, där han
blev fil. kand. 1902, teol. kand. 1905
och teol. lic. 1910. Han disputerade
för docentur 1911 och förordnades

Knut B. Westman.

s. å. som docent i kyrkohistoria vid
Uppsala univ. Är 1915 promoverades
han där till teol. dr. Han prästvigdes
1917 för Härnösands stift och fick
1920 prof:s namn. Under
uppsalatiden uppehöll han tidvis professuren
i kyrkohistoria och i teologisk etik
samt meddelade undervisning i
symbolik och missionshistoria. W. har
haft förordnanden som
läroverkslä-rare i Uppsala, Härnösand och
Stockholm. År 1920 utsändes W. av Sv.
kyrkans missionsstyr. till Kina för att
förbereda missionsverksamhet där, och
1923—30 var han rektor för
Lutherska högskolan i Tao-hua-lun, Hunan,
Kina. Han innehade 1930—49 en
personlig professur vid Uppsala univ. i
missionshistoria och ostasiatisk
religionshistoria. Är 1920 var han
upp

20 Svenska män och kvinnor VIII

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free