Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Westman, Knut - 1. Westman, Ernst - 2. Westman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westman
306
Westman
förd på andra förslagsrummet som
biskop i Visby, 1931 på första till
ärkebiskop. Han var led. av Uppsala
domkapitel 1930—36 och 1939—42.
W. är led. av Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala sedan 1933,
av Nathan Söderblomsällskapet
sedan 1941 och av Vitt. akad. sedan
1945. Åren 1921—23 var han ordf, i
Sveriges kristliga studentrörelse,
1914—19 sekr. i Kyrkohistoriska
fören. och 1918—22 sekr. i sv. avd. av
Världsförb. för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden. Han
var suppleant i Sv. kyrkans
mis-sionsstyr. 1933—36 och medl. 1937—
51, ordf, i Sv. missionsrådet 1934—
51, en av Internationella
missionsrådets v. ordf. 1938—48, v. ordf, i Sv.
ekumeniska nämnden 1932—47, ordf,
i Sv. rikskommittén för Kinahjälpen
1938—51 samt i Sv. sällskapet för
missionsforskning 1943—50. — W:s
författarskap omfattar arbeten inom
kyrko- och missionshistoria samt i
för kristendomen aktuella tidlsfrågor.
Bland hans kyrkohistoriska skrifter’
märkas ”Birgittastudier I” (drsavh.
1911), ”Den svenska kyrkans
utveckling från S:t Bernhards tidevarv till
Innocentius III:s” (1915),
”Reformationens genombrottsår i Sverige”
(1918), ”Reformation och revolution.
En Olavus-Petristudie” (i Uppsala
univ:s årsskrift 1941), ”Uppsala
möte och dess betydelse” (1943), ”Kyrka
och stat i svensk tradition” (i ”En
bok om kyrkan”, 1943), ”Några
anteckningar till Sigfridsproblemet” (i
Humanistiska vet.-samf:s i Uppsala
årsbok 1952), och ”Erik den helige
och hans tid” (i ”Erik den helige —
historia, kult, reliker”, 1954). Ur
hans missionshistoriska produktion
må nämnas ”De svenska
missionerna” (1904), ”Missionsrapporter från
Xaviers och Riccis dagar” (i
”Teologiska studier tillägnade E. Stave”,
1922), ”Missions and nationalism”
(i ”International review of missions”,
1933), ”Studier i syrisk mission” (i
”Från skilda tider. Studier tillägnade
Hj. Holmquist”, 1938) samt ”Nordisk
mission” (i ”Nordisk
missionshistoria”, 1949). År 1929 utgav W. en
kortfattad skildring av Kinas historia med
titeln ”Den kinesiska odlingens
huvudepoker”. Han har vidare författat
avsnittet om Östasien i ”Lindblads
världshistoria” (1934). W. har
slutligen skrivit en mängd uppsatser och
artiklar om aktuella tidsfrågor. —
W. har spelat en stor roll inom
ung-kyrkorörelsen samt inom både den sv.
och internationella missionsrörelsen
såsom praktisk kyrkomän; hans
vetenskapliga intresse för
missionshistoria har däremot knappast tagit
sig några mera betydelsefulla ut-
Carl Westman.
tryck. W: s kontakter med den sv.
frikyrkorörelsen ha varit starka,
förmedlade genom missionsintresset och
underlättade av en viss lågkyrklig
läggning hos W. I teologiskt
hänseende har han otvivelaktigt tagit
intryck av Söderblom och från denne
stammar även till stor del hans
ekumeniska inriktning. — W. var 1911
—23 medred. för Vår lösen och 1933
■—49 red. för Sv. missionstidskr. —
Gift 1911 med Ingeborg Maria
Borg-stedt. O. W—n
1. Westman, Ernst Willgott,
metallurg, f. 8 nov. 1823 i Mariestad,
f 12 nov. 1891 i Stockholm.
Föräldrar: provinsialläkaren Sven Abraham
W. och Hedvig Charlotta Gunther. —■
W. var 1839—46 brukselev och
bruks-bokhållare på Färna, Karmansbo och
Jönsarbo i Västmanland och
genomgick 1847—48 Bergsskolan i Falun.
Han var 1849 extra lärare vid
Bergsskolan i Filipstad, byggde 1850—53
rostugnar vid olika bruk och hade
1854—59 som tekn. tjänsteman vid
Dannemora bergslag i uppdrag att
sköta masugnar. År 1857 blev han tf.
dir. på Jernkontorets metallurgiska
stat, och från 1859 till sin död! var
han dir. där. I studiesyfte gjorde han
1868—79 flera resor till utlandet. —■
W. uppfann under sin tid i
Dannemora en ugn för röstning av
järnmalm, den s. k. Westmans rostugn,
som har blivit mycket använd vid
masugnar, där materialet är svavelhaltiga
malmer. Han nedlade senare ett
intresserat arbete för att i Sverige
införa stålframställning enligt
besse-mermetoden. I Jernkontorets annaler
publicerade han metallurgiska
uppsatser 1859—81. — Gift 1855 med
Anna Mathilda Forssenius. S. L.
2. Westman, Ernst Carl,
arkitekt, f. 20 febr. 1866 i Uppsala, f 23
jan. 1936 i Stockholm. Son till W. 1.
—■ Efter mogenhetsex. i Stockholm
1885 studerade W. vid Tekn.
högskolan 1885—89 och vid Konstakad. 1889
-—92. Han praktiserade på
arkitektkontor i Förenta staterna 1893—94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
