Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åhlström, Olof - Åhlund, se även Ålund - Åhlund, Nils - Åhman, se även Åman - Åhman, Wilhelm - Åhrén, Uno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åhlund
492
Åhrén
Lenngren, J. D. Valerius, Kellgren
och. Franzén; som kompositörer utom
Å. själv Hæffner, Carl Stenborg, J. F.
Palm och J. M. Kraus. I Å:s tryckeri
publicerades också de första
original-uppl:na av Bellmans ”Fredmans
Epistlar” (1790) med Kellgrens
berömda företal och ”Fredmans
Sånger” (1791). Efter undersökningar,
som företagits av nutida forskare,
råder knappast något tvivel om att en
stor del av Bellmans musik blivit
musikaliskt fixerad genom Å. efter
diktarens anvisningar; i synnerhet
gäller detta för originaluppltns
klaver-arrangemang. Han torde även ha
komponerat musiken till några av
Bellmans dikter. Års samlingar, vilka
också omfatta folkmusik
(”Traditioner af Svenska folkdanser”, 1814—
15), äro lika imponerande genom
tryckteknisk smak oeh omsorg som
genom kulturell standard.
”Musikaliskt Tidsfördrif”, som var
bestämmande för dåtidens musikaliska
bildning, presenterade bl. a. Haydns och
Mozarts pianosonater samt
operauvertyrer, satser ur symfonier och
stråkkvartetter i utmärkta
klaver-utdrag för en stor publik. Det är
betecknande att många bd av den
framgångsrika samlingen ännu i dag
finnas kvar i privat ägo. — Å. var
också en av de tidigaste förespråkarna i
Stockholm för fortepianot, som han
introducerade på konsertestraden
1779. Han skrev en pianoskola och i
strid med Hæffner en koralbok
(förord 1832). Å. blev led. av Mus. akad.
1785. — Gift 1779 med Hedvig
Charlotta Lenngren. — Litt.: A. A.
Afze-lius, ”Tonsiaren O.Å:s minne” (1867);
T. Norlind, ”0. Å. och sällskapsvisan
på Anna Maria Lenngrens tid” (Sv.
tidskr. för musikforskning 1926); R.
Engländer, ”Från rokokomusik till
romantisk opera” (Det glada Sverige,
2, 1947). R. E.
Åhlund, se även Hund.
Åhlund, N il s J onas, boktryckare,
f. 28 jan. 1897 i Göteborg. Föräldrar:
översten Nils Gustaf Ture Å. och
Sigrid Alexandra Kjellberg. — Å.
avlade studentex. i Göteborg 1914,
re-servofficersex. 1916 och
utexaminerades frän Handelshögskolan 1919.
Han blev sistn. år anställd vid
Sveriges litografiska tryckerier i
Stockholm, var 1920—22 kontorschef i
Stockholms kartong och litografi ab.,
dir.-assistent i Esselte 1922—27,
disponent för Sv. bokhandelscentralen
1927—31 och i Esselte 1931—40. Åren
1938—40 var Å. verkst. dir. i
Bengtsons litografiska ab., och sedan sistn.
år är han chef för Wezäta-Melins ab.
(Esselte i Göteborg). — Å. har
kommit att inta en ledande ställning inom
tryckeribranschen; han har erhållit
Nils Åhlund.
en lång rad förtroendeuppdrag inom
olika industrier och är styr.-ordf. i
ab. Borås tryckeri och kartongfabrik,
Hugo Brusewitz ab. och ab.
Konsumenttjänst. Dessutom är han sedan
1945 ordf, i Sv. boktryckarefören. oeh
i dess kreditkassa. Han är v. ordf, i
Internationella boktryckarrådet oeh
Nordiska boktryckarrådet. Å. är
också i Göteborg led. av styr, för
Handelshögskolan (v. ordf.),
Soeialinsti-tutet, K. automobilklubben (KAK)
m. m. Sedan 1951 är Å. Italiens
generalkonsul och sedan 1955 ordf, i
Sv.-italienska fören. i Göteborg. Sedan
ungdomen har han varit livligt
intresserad av tennissporten; han
erövrade 1918 sv. mästerskap i tennis, var
1941—44 v. ordf, i Lawntennisförb.
och 1942—44 ordf, i Göteborgs
lawn-tennisklubb. — Gift 1921 med Ulla
Wilkens. T. M.
Åhman, se även Åman.
Åhman, Pehr Wilhelm,
skådespelare, f. 11 aug. 1825 i Stockholm,
f 31 mars 1876 därstädes. Föräldrar:
revisorn i Kammarrätten Pehr Anders
Å. och Johanna Kristina Alenius. ■—
Å. ingick 1843 vid den av Anders
Lindeberg året förut uppförda Nya
teatern och var sedan knuten dels till
Pierre Delands sällskap, dels till
Edvard Stjernströms teatertrupp.
Hösten 1863 ingick han som delägare i
Andersson-Åhman-Pousettes sällskap;
efter dess upplösning 1867 övergick
Å. till Sv. teatern i Helsingfors ss.
scenisk styresman och ledare för
teaterns nybildade elevskola. År 1869
återvände Å. till Sverige och bildade
följ, år ett nytt sällskap, som spelade
i Kristiania, Malmö och Göteborg.
År 1874 måste han till följd av
sjukdom överlåta hela sitt sceniska
material till Edvard Stjernström, som
stod i begrepp att inviga Nya
teatern i Stockholm. — Å. utmärkte sig
huvudsakligen som god typbildare
inom den borgerliga komedien. En av
hans mest uppskattade rollei’ var
garvar Gråström i Blanches ”Ett
resande teatersällskap”. — Ogift. A. L.
Åhrén, Uno Emrik, arkitekt, f. 6
aug. 1897 i Stockholm. Föräldrar:
redaktören Emil Å. och Erika Amalia
Österman. — Efter studentex. i
Stockholm 1915 och ex. från Tekn.
högskolan 1919 har Å. drivit en omfattande
privat arkitektverksamhet samt bl. a.
tjänstgjort som stadsplanechef i
Göteborg 1932—43 och varit chef för Sv.
riksbyggen 1943—45. Sedan 1947 är
han prof, i stadsbyggnad vid Tekn.
högskolan. Han var red. för tidskr.
Byggmästaren 1929—32, led. av
bo-stadssociala utredningen 1933—47, av
Statens byggnadsforskningskommitté
1942—48, av kommittén för
kommunal samverkan 1943—45, av
markkommittén 1946—53 och av
kommittén för stadsplaneväsendets
omorganisation 1948—50. — Under
genombrottsåren i samband med
Stockholmsutställningen 1930 tillhörde Å.
den sv. funktionalismens främsta
förkämpar. Stridsskriften
”acceptera” (1931, tills, med G. Asplund
Uno Åhrén.
m. fl.) propagerade i djärva,
tillspetsade formuleringar för den nya
arkitekturen. Men den ville även
framlägga ett socialt program,
baserat på den föreliggande verkligheten;
bl. a. krävdes i hygieniskt avseende
likvärdiga bostäder för alla. En
förutsättning härför vore en allmänt
förbättrad utrymmesstandard samt
god tillgång till sol och luft, krav
som ”helt och hållet omkastat de
äldre stadsplanebegreppen, vilka
laborerade med slutna kvarter och
rumsbildande gatuanläggningar” och
som ansågs framtvinga ett öppet
byggnadssätt med parallella
huslängor. Ett försök att omsätta dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
